Satsningen Stöd och matchning, där arbetssökande ska få hjälp av utomstående förmedlingar eller jobbcoacher, bidrog inte till att fler fick jobb än de som sökte via Arbetsförmedlingens egna verktyg. Det visar en utvärdering av satsningen, som snart ersätts av ett liknande projekt, Rusta och matcha.
Arbetsförmedlingen genomgår stora förändringar, där stora resurser läggs på externa aktörer som ska effektivisera processen att få arbetssökande i arbete. En av dessa satsningar är Stöd och matchning, där privata jobbförmedlingar ska hjälpa arbetssökande som uppfyller vissa kriterier att matcha rätt tjänst. Leverantörerna som Arbetsförmedlingen anlitar kan vara allt från mindre företag som erbjuder jobbcoacher till större bemanningsföretag och stiftelser.
Tjänsten infördes 2014 och har de senaste åren varit den största i sitt slag på Arbetsförmedlingen. Under 2020 deltog 121 182 personer i tjänsten spridda på 200 leverantörer, till en kostnad av drygt 1,3 miljarder.
Ungefär lika bra
Målgruppen är arbetssökande som bedöms vara matchningsbara men som samtidigt anses ha behov av extra hjälp och stöd för att få ett jobb, eller påbörja en utbildning. I den effektutvärdering som Arbetsförmedlingen gjort av tjänsten på uppdrag av regeringen framkommer att skillnaderna är små mellan arbetssökande som varit en del av Stöd och matchning jämfört med arbetssökande ur likvärdiga grupper som istället deltagit i Arbetsförmedlingens egen verksamhet. Således finns inget entydigt svar på frågan vad som är mest effektivt för att få människor i arbete, offentliga eller privata aktörer.
Martin Kruse, tillförordnad förvaltningsdirektör och inköpschef på myndigheten, vill ändå inte kalla Stöd och matchning för ett misslyckande.
– Man kan vända på det och konstatera. Det visar sig att det går att köpa kapacitet med samma prestanda som vi själva har. Men jag säger inte att vi är nöjda med att det inte är bättre, säger han till Arbetet.
Vanligast med cv-hjälp
Johan Vikström, forskare vid IFAU och professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, tycker inte att utvärderingens resultat förändrar så mycket i det vetenskapliga underlaget kring privata matchningsaktörer som redan
– Tidigare studier i både Sverige och andra europeiska länder visar att privata aktörer inte tenderar att ge bättre resultat än offentliga. Möjligtvis blir kostnaderna något högre. Den här rapporten går i samma riktning, den förstärker bilden men förändrar inte kunskapsläget på något avgörande sätt, säger han till Syre.
De aktiviteter och tjänster som under 2018 använts i högst utsträckning av de privata arbetsförmedlarna var studie- och yrkesvägledning (18,4 procent), stöd i att skapa ansökningshandlingar (12,5 procent) och stöd med att hitta och söka jobb (12 procent). Att presentera arbetssökande för potentiella arbetsgivare utgjorde bara 3,9 procent av aktiviteterna.
Rapportförfattarna skriver att det fortfarande finns lite kunskap om hur de olika aktiviteterna som ingår i ”leverantörernas verktygslåda” används, och hur de skiljer sig från de aktiviteter som anvisas dem som inte tar del av tjänsten. Arbetsförmedlingen har ändå som målsättning att jobbmatchning ska genomföras av fristående aktörer i ännu högre grad än vad som sker i dag.
"Mer innovation"
Under 2021 kommer Stöd och matchning att ersättas av en annan matchningstjänst, Kundval rusta och matcha, Krom, som sedan våren 2020 funnits i 32 kommuner. Den ska nu bli tillgänglig i hela landet, som en del i Arbetsförmedlingens reformering. I en uppföljning som myndigheten presenterade i somras konstaterades ”att utflödena till arbete eller studier är något lägre än vad som förväntades när ersättningsmodellen för Krom togs fram”.
Johan Vikström har tidigare analyserat utvecklingen i Krom och konstaterar att det är ganska många av leverantörerna som deltar i Stöd och matchning som återkommer i Krom. En av skillnaderna mellan programmen är att ersättningssystemet är mer inriktat på resultat för leverantörerna, vilket skulle kunna skapa ett större incitament för att få ut personer i arbete.
– Men det kan skapa problem också, om man får in personer till sitt företag som man inte tror har så stor chans att få jobb och att man då inte lägger så mycket krut på dem. En annan tanke är att leverantörerna ska ha större frihet att vara innovativa. Men det är svårt att säga hur det kommer att bli i praktiken. Det finns för- och nackdelar, säger Johan Vikström.
Läs mer:
