– Tiden går väldigt fort. Ena stunden fixar jag en whiteboardtavla, nästa hjälper jag barnen att ta ner en boll från taket.

20-åriga Fahim Ahamadzai framhåller variationen i sitt jobb på vaktmästeriet på skolan Nya Elemantar i Bromma i västra Stockholm. Han flyttar möbler, lagar fönster, fixar stopp i toaletten. Att jobbet betyder mycket för honom är ingen överdrift. Utan det hade han troligen befunnit sig i talibanernas Afghanistan nu.

För asylsökande som får avslag kan ett så kallat spårbyte till arbetskraftsinvandring vara en möjlighet att stanna i Sverige. En möjlighet som lär försvinna vid ett maktskifte i valet nästa år, då M, KD och  SD är överens om att ta bort den. Det är också Socialdemokraternas linje, men samarbete med C och MP har hindrat dem från att driva igenom den. L vill utvärdera effekterna av möjligheten till spårbyte.

För Fahim Ahamadzai blev spårbyte alltså chansen till ett tryggt liv i Sverige. Januari 2016 kom han ensam till Bromma i västra Stockholm, 14 år gammal. Snart flödade det svenska språket ur honom och han hade fullt av svenska kompisar omkring sig.

Ridån drogs ned

Efter mer än två års väntan tog Migrationsverket ställning till hans asylansökan: Avslag. Ridån drogs ned.

– Det är väldigt svårt att beskriva de känslorna. Jag kunde redan svenska, var en i gänget och hade extrajobb. Sedan ska man åka tillbaka till ett land där det finns en hotbild och börja från noll, säger Fahim Ahamadzai.

Det där extrajobbet blev hans räddning. Redan sommaren 2017 hade han nämligen börjat hjälpa till i vaktmästeriet på Nya Elementar där han själv gick i skolan. Från början några timmar då och då för att fördriva tiden och ha något annat än asylprocessen att tänka på, men det blev snart mer.

När den högsta instansen Migrationsöverdomstolen fattade det slutgiltiga beslutet om att Fahim Ahamadzai inte hade rätt att stanna i Sverige hade han redan uppmärksammats på möjligheten till spårbyte till arbetskraftsinvandring. Villkoret om att man ska ha varit anställd sedan minst fyra månader uppfyllde han med råge.

Nu har han fast anställning och är mer än halvvägs på de fyra år med arbetstillstånd som krävs för att få permanent uppehållstillstånd. Han ser framtiden an med tillförsikt.

– Jag känner mig väldigt trygg. Jag har redan köpt en bostadsrätt och har bil och körkort.

Stefan Pettersson har de senaste åren hjälpt flera ensamkommande på olika sätt. I samband med det kom han i kontakt med Fahim Ahamadzai. Han ser positivt på att spårbyte blivit en möjlighet att stanna för en del av dem som fått avslag på sina asylansökningar. Han menar att många av dem hade fått stanna om de kommit innan november 2015 och hade bedömts enligt de mer generösa reglerna i den tidigare lagen.

– Jag såg så många som jag tyckte var trovärdiga i sina skyddsskäl, men inte fick asyl. Utifrån de fallen vill jag gärna att man tar till andra lagliga sätt för att ge dem möjlighet till ett liv där de inte utsätts för de faror som fick dem att söka sig till sig Sverige, säger Stefan Pettersson.

I december i fjol avslöjade Sveriges radios Ekot att ukrainska företag säljer jobbresor till Sverige där som deltar skjutsas till Migrationsverket för att söka asyl med påhittade berättelser. Ansökningarna avslås, men under tiden får de rätt att arbeta. Att det svenska asylsystemet utnyttjats på det här sättet har använts som ett argument för att strama år reglerna för arbetskraftsinvandring.

”Skjuter brevid målet”

Stefan Pettersson anser att man ska sikta in sig på att sätta dit de arbetsgivare som fuskar. Att strama åt reglerna för arbetskraftsinvandring genom att bara tillåta den inom bristyrken,  att  höja gränsen för den lägsta lön man måste ha eller att ta bort möjligheten till spårbyte vore att skjuta bredvid målet, anser han.

– Om det finns arbetsplatser med oschysta villkor, dålig arbetsmiljö och fusk så finns det andra som kommer råka illa ut om man tar bort arbetskraftsinvandring, säger Stefan Pettersson.

Läs mer:

Arbetskraftsinvandringens mörka baksida: ”Det är slaveri”