Personer som lider av psykisk ohälsa och samtidigt har någon form av missbruk har länge haft svårt att få adekvat vård. Då ansvaret för de olika behandlingarna är uppdelat både mellan kommuner och regioner och olika instanser inom exempelvis regionen, som socialtjänst, beroendeenheter och psykiatriska mottagningar, faller många mellan stolarna eller slussas fram och tillbaka.

Förra året gav regeringen särskilda utredaren Anders Printz i uppdrag att ta fram förslag på hur samhällets stöd kan förbättras till den berörda gruppen, och i dag presenterades det första betänkandet. På pressträffen sammanfattade socialminister Lena Hallengren inledningsvis att det handlar om en stor reform som ska syfta till att vården samlas under samma huvudman.

– Det är angeläget att stärka stödet för några av samhällets mest utsatta personer, sa Hallengren.

Otydligt ansvar

Utredningen har titeln Från delar till helhet och föreslår alltså mer samordnade och även personcentrerade insatser.

– Vi arbetar mycket tillsammans med personer som själva har samsjuklighet, och deras anhöriga. Med det perspektivet ser man hur samhällets insatser ser ut samlat. Utifrån det har vi tillsammans med dem tagit fram ett antal målbilder, sa Anders Printz.

Några av dessa målbilder är att erbjuda stöd och vård som hänger ihop som en helhet, att patienten inte känner sig utestängd och att man får hjälp med både psykisk ohälsa och beroende.

– Nuvarande ansvar är otydligt. Den som söker psykiatrisk vård kan hänvisas till beroendemottagningen, den som uppsöker socialtjänsten skickas till sjukvården. Det har varit starkt fokus på organisation i stället för personerna och deras behov.

Obligatoriskt sprututbyte

I den föreslagna reformen ska bland annat all behandling av skadligt bruk och beroende vara ett ansvar för regionernas hälso- och sjukvård och det ska framgå av lagstiftningen att behandlingen ska ges samordnat med andra psykiatriska tillstånd.

– Det har vi kunnat konstatera att det sker i alldeles för liten grad idag, sa Anders Printz.

Även sprututbytesverksamhet ska vara obligatorisk i form av lågtröskelmottagningar, och dessa ska också arbeta med att främja psykisk och fysisk hälsa. Andra förslag är att socialtjänsten ska ha fokus på uppsökande och förebyggande verksamhet snarare än behandling och insatser, och man vill även införa ett program mot stigmatisering och arbeta för ökat brukarinflytande.

Ifråga om tid och pengar vill utredningen se två år mellan beslut och ikraftträdande, samt statliga stimulansmedel under fem år. Utredningen fortsätter med ett tilläggsuppdrag om gemensam lagstiftning för tvångsvårdslagarna lagen om vård av missbrukare, LVM, och lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT.

Läs mer:

Svagt arbete mot självmord i Sverige

Missnöje mot narkotikapolitiken kan stoppa regeringens missbruksstrategi