Att forska på psykedelia gick från storhetstid till tabu på 1960-talet. Men sedan 2006 har det skett ett uppsving igen. Nu studeras bland annat om ifall psykedelia kan hjälpa mot depression och om personer med posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, har lättare att bearbeta sina trauman i terapi när de tar MDMA.
1938
Den schweiziske kemisten Albert Hofmann framställer LSD syntetiskt genom att efterlikna en molekyl ur svampen mjöldryga som kan angripa sädesslag.
1943
Albert Hofmann råkar av misstag få i sig LSD och märker att den är psykedelisk.
Slutet av 1940-talet – forskarna Humphry Osmond och John Raymond Smythies gör experiment med meskalin inom psykiatrin på St. George’s Hospital, London. Här får Smythies idén till den i dag utbredda teorin om att psykoser och annan psykisk ohälsa kan bero på kemiska obalanser i hjärnan.
1951
Humphry Osmond flyttar till provinsen Saskatchewan i Kanada där han fortsätter experimentera med meskalin, men även med LSD. Målet är att bota alkoholberoende, men han och de andra forskarna provar också ta LSD själva för att bättre förstå hur deras schizofrenipatienter upplever psykos. Att ett LSD-rus skulle vara som en psykos har senate förkastats.
1950-1961
Vetenskapliga tidskrifter publicerar över 1 000 vetenskapliga artiklar om LSD, både på djur och på människor. Albert Hoffman framställer psilocybin ur en mexikansk svamp.
1960
Den amerikanska psykologen Timothy Leary provar magiska svampar i Mexiko 1960 och blir frälst. Det leder i slutändan till ökad spridning av LSD-forskningen, men också dess fall. Timothy Leary var lektor vid Harvarduniversitetet och i sina experiment uppmanar han bland annat studenter att ta LSD. Kollegor börjar dock ifrågasätta etiken och värdet av hans studier.
1963-1966
Timothy Leary får sparken från Harvard. Tre år senare startar han religionen League for spiritual discovery, där LSD fungerar som det heliga sakramentet. Syftet är att få USA att legalisera LSD.
Slutet av 1960-talet
LSD får stor spridning utanför laboratorierna, delvis på grund av Timothy Leary, som av många ses som en av de viktigaste influenserna för hippiekulturen i USA. Det börjar dock rapporteras om negativa effekter av psykedelian, som självmord, dödssekter, missbruk och hjärntvätt.
1966
LSD förbjuds i Sverige och året efter även i USA.
1971
FN beslutar om psykotropkonventionen, som innebär förbud mot psykedeliska droger samt begränsningar för hur studier med dessa ska kunna genomföras. Det och den negativa publiciteten leder till att forskningen på LSD och annan psykedelia dalar.
1973
Avslöjas att CIA använt LSD för att utföra olagliga experiment, bland annat på personer som var ovetandes om att de hade fått drogen. Syftet med experimenten var att utveckla metoder som kunde användas till hjärntvätt, psykologisk tortyr och för att tvinga fram bekännelser i förhör. Minst en person hade begått självmord efter att ha fått LSD i experimenten.
1990
En liten grupp vetenskapsmän psykoterapeuter och psykonauter börjar med tester för att bota depression, ångest, trauma och beroende. De börjar organisera sig.
2000
John Hopkins universitetet i USA fick godkänt att återigen börja forska på psykedelia.
2006
Anges som startpunkten för återupplivandet av den psykedeliska forskningen i USA. En orsak är publiceringen av John Hopkins universitetets studie ”Psilocybin kan orsaka upplevelser av mystisk art som ger upphov till stark och varaktig meningsfullhet och andlig betydelse”. Studien, som hade gjorts på normalpersoner – alltså utan erfarenhet av psykisk ohälsa – får stor uppmärksamhet. I ett av landets ledande vetenskapliga tidskrifter gör flera etablerade drogforskare skillnad mellan missbruksdroger och psykedeliska preparat, och slår fast att psykedelia varken är toxisk eller beroendeframkallade, plus att de ”när de används på rätt sätt kan de här substanserna ge anmärkningsvärda, potentiellt gynnsamma effekter som utan tvekan förtjänar vidare studier.”
Tidigare samma år godkänner högsta domstolen i USA också att en liten sekt i USA importerar ett te som innehåller ayahuasca, trots att ayahuasca innehåller det narkotikaklassade ämnet DMT.
2016
Nätverket för psykedelisk vetenskap bildas i Sverige. Orsaken är att forskning på psykedelia saknas här och gruppen vill att det ska forskas mer i landet.
2020 – augusti
Ketamin, i formen esketamin, godkänns som nässpray för behandling av depressioner i Sverige och EU, efter att tidigare ha godkänts i USA.
2020 – oktober
Karolinska institutet börjar forska om psilocybin kan behandla depression. Det är första gången psilocybin-assisterad psykoterapi testas i Sverige.
2021
Forskare i USA testar om MDMA-assisterad terapi kan hjälpa patienter med allvarligt posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, vilket har gjorts försök med under flera år. Studien är nu inne i fas tre, vilket innebär att det ska bedömas om preparatet ska få komma ut på läkemedelsmarknaden eller inte. I Sverige hoppas organisationen Wonsa få till ett experiment tillsammans med Karolinska institutet där de låter personer som är komplext traumatiserade efter bland annat sexuella övergrepp i barndomen få MDMA-assisterad terapi.
I dag finns flera forskningscentra med fokus på psykedelisk forskning, till exempel vid University of california San francisco, New York university, Johns Hopkins university, Imperial college London och Icahn school of medicine. I Sverige jobbar organisationen Osmond foundation för att även Sverige ska få ett forskningscentrum gällande psykedelisk forskning.
2021 – 29 oktober
Staten ger via Vetenskapsrådet 3,6 miljoner kronor till Karolinska institutets studie med psilocybin mot depression.
Läs mer:
Psykiatrin öppnar upp för psykedelia
