Med stöd i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan personer med olika funktionsnedsättningar ha möjlighet till gruppboende. En förklaring till att hyran i många gruppbostäder ofta är högre än i andra bostäder är att många är nybyggda samt att hyresvärdarna har rätt att ta mer betalt för tillgången till gemensamhetslokaler och personal.

År 2020 fick Carina Sammeli (S), kommunalråd i Luleå, i uppdrag att göra en utredning som bland annat skulle föreslå lösningar så att ”den enskilde inte ska få merkostnader för sitt boende på grund av sin funktionsnedsättning”, rapporterar tidningen. I Utredningen Boende på (o)lika villkor, som bland annat har undersökt hyresnivåer i gruppbostäder, uppvisas skillnader från 1 150 till 12 540 kronor i månaden.

Inkomst äts upp av hyran

På riksdagens webbplats går det att läsa följande i utredningen: ”En vanlig hyresnivå för ett sådant LSS-boende år 2014 var cirka 8 000 kronor för ett rum och kokvrå. Den genomsnittliga disponibla inkomsten för personer med intellektuell funktionsnedsättning med LSS-boende var samma år cirka 10 000 kronor per månad”.

I en tredjedel av kommunerna finns någon form av kommunalt bostadsbidrag, subvention eller maxhyra, men utredningen slår fast att merkostnaden ska kompenseras av staten. Ett förslag är en ersättning på cirka 1 200 kronor i månaden.

– Vi vet att det inte räcker fullt ut för alla. Man skulle också behöva höja bostadstillägget och titta på investeringsstöd till LSS-bostäder och nivån på sjuk- eller aktivitetsersättningen. Men de frågorna låg utanför utredningens uppdrag, säger hon till Hem och hyra.

Nu ligger frågan hos regeringen.

Läs mer: 

Funktionsrättsrörelsen kräver insatser för att fler ska komma i sysselsättning