Radar · Integritet

Funktionsrättsrörelsen kräver insatser för att fler ska komma i sysselsättning

”Begreppet ’nedsatt arbetsförmåga’ förstärker unkna fördomar att vi som individer är en belastning för samhället.

Femtio organisationer överlämnade sitt 73-punktsprogram till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) den 16 juni. ”Det handlar inte om en enskild förändring. Gruppen med funktionsnedsättning har väldigt skilda förutsättningar och behov, så de åtgärder som måste till rör sig över en bred skala”, säger Mattias Lundekvam, Hörselskadades riksförbund.

Vad är de viktigaste åtgärderna för att fler personer med funktionsnedsättning ska, som ni skriver, få och behålla jobb?

– Många av våra förslag rör Arbetsförmedlingen. Det behöver säkerställas att Arbetsförmedlingen i den pågående organisationsförändringen ges tillräckligt med resurser och har rätt kompetens och verktyg för att möta vår målgrupp. Vi vill se en effektivare handläggning och en särskild översyn av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för personer med funktionsnedsättning, säger Mattias Lundekvam, förbundsordförande för Hörselskadades riksförbund, och fortsätter:

– En gemensam upplevelse är att samhällets stödsystem ofta är trögt, byråkratiskt och bygger på ett stuprörstänk. Tyvärr är det vanligt att en offentlig instans pekar på en annan och detta är något som blivit ännu större den sista perioden.

”’Nedsatt arbetsförmåga’ förstärker unkna fördomar”

Organisationernas 73-punktsprogram, som anspelar på januariavtalets 73 punkter, är ett inspel till reformeringen av Arbetsförmedlingen, som ska vara klar 2022.

Enligt funktionsrättsrörelsen har inga reformer av ”någon större betydelse” genomförts sedan lönebidraget infördes och Samhall grundades 1980.

– Området har varit eftersatt under en lång period och mycket kan göras. Vi menar att termen ”nedsatt arbetsförmåga” måste tas bort. Det är generaliserande och förstärker bara unkna fördomar att vi som individer är en belastning för samhället. Utgångspunkten blir vad vi inte klarar av, i stället för att fokusera på det vi kan, säger Mattias Lundekvam.

I topp bland åtgärderna i 73-punktsprogrammet är att avskaffa termen ”nedsatt arbetsförmåga” i arbetsmarknadspolitiska funktionshindersstöden.

I programmet står att för att få ta del av stöd krävs att Arbetsförmedlingen gör bedömningen ”nedsatt arbetsförmåga”, något som kan grundlägga negativa attityder hos arbetsgivare och arbetsförmedlare. 2014 uppmanade FN:s övervakningskommitté för funktionsrättskonventionen Sverige att ersätta begreppet med något icke-diskriminerande.

Arbetsförmedlingen har föreslagit att slopa begreppet, men regeringen har inte fattat beslut.

Unga med funktionsnedsättning överrepresenterade

Enligt Mattias Lundekvam krävs mer attitydförändrande arbete.

– I samhället finns tyvärr en rad förutfattade meningar och fördomar om personer med funktionsnedsättning. Kampanjer och andra satsningar är ett brett sätt att arbeta med problemet men man måste också öka kunskapen och arbeta med attityder på arbetsplatser. Här har arbetsgivare och fackförbund en viktig roll i att bejaka den mångfald som finns, säger han.

Som nummer två och tre i programmet är att tillsätta en särskild översyn av de arbetsmarknadspolitiska stöden till personer med funktionsnedsättning och att anslå tillräckliga medel till Arbetsförmedlingen under den fortsatta reformeringen.

En ny rapport, Unga som varken arbetar eller studerar, bekräftar att unga med funktionsnedsättning är överrepresenterade bland unga utan sysselsättning. Var tionde svensk ungdom varken arbetar eller studerar och nästan en tredjedel av dem har någon form av funktions­nedsättning, enligt Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Motsvarande andel i hela åldersgruppen är 5 procent. I rapporten konstateras även att de som har en funktionsnedsättning också finns kvar i gruppen längre än andra.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV