I veckan granskar Syre köttindustrin. Köttkonsumtionen har ökat stort de senaste decennierna vilket inte minst innebär en stor klimatpåverkan. Borde politiken arbeta för att minska köttkonsumtionen?
Max Andersson, 47 år, styrelseledamot, Partiet Vändpunkt
Produktionen av kött orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Det finns olika sätt att minska utsläppen men man kommer inte ifrån att folk behöver äta mindre kött om vi ska klara klimatkrisen. Det är rimligt att utsläppen slår igenom på priset.
Partiet Vändpunkt vill främja en omställning till ett ekologiskt och till största delen växtbaserat jordbruk, där utsläpp av växthusgaser minskar och industriell köttuppfödning ersätts av naturbete med hög grad av biologisk mångfald och god djuretik.
Anna-Carin Hall, 60 år, pressansvarig, Kvinna till kvinna
Det är ingen dum idé, men framför allt borde fokus ligga inte bara på vad den enskilde medborgaren kan göra för att minska utsläppen. Tillverkningsindustrin och de kommersiella vägtransporterna måste på allvar jobba för utsläppsminskningar. Sjöfarten är heller inte så miljövänlig och måste arbeta för en omställning. Det finns många stora utsläppsbovar, men i det mediala samtalet låter det som att elbilar, minskat flygresande och växtbaserade burgare allena ska lösa klimatkrisen.
Jonas Bane, 33 år, ordförande, Klimatriksdagen
Politiken måste göra allt som står i dess makt för att minska vår gemensamma klimatpåverkan, där köttet står för en stor del. Skatter och information kan styra konsumtion i butiker men det är centralt att man gör rent framför egen dörr och tar initiativ i kök som drivs av offentlig sektor. Det finns både folkhälso- och klimatargument att använda. Mindre kött betyder ofta mer grönsaker! Dessutom finns det rent etiska skäl att montera ner industriell köttproduktion.
Tove Ahlström, 43 år, vd, tankesmedjan Global utmaning
Att minska köttkonsumtionen är bra både för människors hälsa och för naturen, men det är viktigt att förstå skillnaden på olika typer av kött (nöt, svin och fågel) samt var och hur de är producerade. Ekologiskt naturbeteskött från Sverige är ett bra val och vi behöver mer produktion av detta, samt mindre av det importerade konventionella nötköttet. Jag skulle vilja se en differentierad skatt baserad på den verkliga klimatpåverkan som skulle belasta klimatmässigt sämre nötkött och gynna svenskt naturbeteskött. En annan åtgärd är att styra inköpen via offentlig upphandling och att se till att skolor, vård och omsorgsverksamheter följer Livsmedelsverkets rekommendationer och därmed minskar mängden nötkött i måltiderna.
Tobias Petersson, 40 år, omvärldsbevakare, Framtidsjorden
Politiken inte bara borde utan måste göra mer. Klimatet är vår tids ödesfråga: den globala boskapsuppfödningen, jord och skogsbruket måste förändras. Dessa näringar utgör inte bara stora klimatbovar utan har även de omställningsnycklar vi behöver. För alla Göran som slår näven i bordet och säger ”biffen rör ni inte”. Ni behöver inte bli veganer över en natt, ni behöver endast äta kött på rimlig nivå, som på 60-talet, när köttkonsumtionen var cirka 70 procent lägre än i dag. Inte var du vegan då, Göran?
Lotta Sjöström Becker, 46 år, generalsekreterare, Kristna fredsrörelsen
Om vi i Sverige är seriösa med att ställa om och klimatanpassa vårt samhälle så ingår våra matvanor i det. Jag är övertygad om att vi behöver äta mindre och mer sällan av alla orters animalisk föda och där behövs breda kunskapsinsatser för att lära om hur vi kan äta mer hållbart och mer näringsrikt utan att nödvändigtvis använda kött. Det finns alla möjligheter för en omställning, det handlar om politisk vilja.
