Redan innan coronapandemin bröt ut, i början på 2020, väntade över 100 000 svenskar på operation. När covid-19 slog till tvingades vården skjuta upp på både planerade operationer såväl som uppföljningar och nybesök. Det ledde till att vårdskulden växte lavinartat, något som har lett till en stor oro bland Sveriges läkare, enligt Läkarförbundets nya enkätundersökning, där nio av tio uppger att de oroas över situationen.

Utöver den inställda vården har det under coronapandemin även tillkommit andra parametrar som vården nu är tvungen att hantera. Många patienter har väntat längre än vanligt för att söka vård, vilket har lett till att allvarliga sjukdomar inte kunnat upptäckas och behandlas i tid. Det innebär ofta att människor blir sjukare och behöver större vårdinsatser. På det har det dessutom tillkommit nya vårdbehov, som rehabilitering av covid-patienter och långtidscovid. Allt detta ingår i den så kallade vårdskulden.

– Det är minst sagt hög tid för nödvändiga reformer om vi ska klara av vårdskulden. Nationell primärvårdsreform med fast läkare, med ett rimligt antal patienter, för alla och ett ökat statligt ansvar för vårdens styrning och planering måste ligga högt på den politiska agendan. Vi ser att Sveriges 21 regioner fungerar som 21 olika länder, trots att de sammantaget har en lika stor befolkning som London, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund, i ett pressmeddelande.

“Måste ta ansvar”

Enkätundersökningen visar också att det även finns en stor återhämtningsskuld att ta igen bland vårdpersonalen. En av fyra läkare uppger att de inte fått tillräckligt med återhämtning under sommaren.

– Det är ett allvarligt läge för Sveriges läkare och annan vårdpersonal. Arbetsgivare inom både primärvård och sjukhusvård måste ta ansvar för att läkare får tillräcklig vila och återhämtning för att vi ska klara av det som väntar, säger Sofia Rydgren Stale.

Hon menar att arbetsgivarna måste ta sitt ansvar för att garantera en rimlig arbetsbelastning med bästa möjliga förutsättningar. Det är nödvändigt för att patienterna ska kunna lita på att de får en trygg och säker vård.

– Pandemin har för många läkare inneburit en enorm arbetsbelastning med många jourer och långa arbetsdagar. Försäkringskassan larmade redan 2020 i rapporten ”Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser” om att specialistläkare blivit ett högriskyrke för att drabbas av utmattningssyndrom och annan stressrelaterad psykisk ohälsa. Pandemin har inte förbättrat den situationen, säger Sofia Rydgren Stale.