Radar · Inrikes

Nio av tio läkare oroliga för vårdskuld: ”Det är ett allvarligt läge”

Nio av tio läkare oroas över möjligheterna att hantera den stora vårdskulden som uppstått under coronapandemin, enligt en ny enkätundersökning.

Nio av tio känner oro för vårdens möjligheter att hantera vårdskulden och sju av tio tror att den kommer att påverka den egna arbetsbelastningen. Det visar en färsk enkät som Läkarförbundet låtit göra bland sina medlemmar.

Redan innan coronapandemin bröt ut, i början på 2020, väntade över 100 000 svenskar på operation. När covid-19 slog till tvingades vården skjuta upp på både planerade operationer såväl som uppföljningar och nybesök. Det ledde till att vårdskulden växte lavinartat, något som har lett till en stor oro bland Sveriges läkare, enligt Läkarförbundets nya enkätundersökning, där nio av tio uppger att de oroas över situationen.

Utöver den inställda vården har det under coronapandemin även tillkommit andra parametrar som vården nu är tvungen att hantera. Många patienter har väntat längre än vanligt för att söka vård, vilket har lett till att allvarliga sjukdomar inte kunnat upptäckas och behandlas i tid. Det innebär ofta att människor blir sjukare och behöver större vårdinsatser. På det har det dessutom tillkommit nya vårdbehov, som rehabilitering av covid-patienter och långtidscovid. Allt detta ingår i den så kallade vårdskulden.

– Det är minst sagt hög tid för nödvändiga reformer om vi ska klara av vårdskulden. Nationell primärvårdsreform med fast läkare, med ett rimligt antal patienter, för alla och ett ökat statligt ansvar för vårdens styrning och planering måste ligga högt på den politiska agendan. Vi ser att Sveriges 21 regioner fungerar som 21 olika länder, trots att de sammantaget har en lika stor befolkning som London, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund, i ett pressmeddelande.

“Måste ta ansvar”

Enkätundersökningen visar också att det även finns en stor återhämtningsskuld att ta igen bland vårdpersonalen. En av fyra läkare uppger att de inte fått tillräckligt med återhämtning under sommaren.

– Det är ett allvarligt läge för Sveriges läkare och annan vårdpersonal. Arbetsgivare inom både primärvård och sjukhusvård måste ta ansvar för att läkare får tillräcklig vila och återhämtning för att vi ska klara av det som väntar, säger Sofia Rydgren Stale.

Hon menar att arbetsgivarna måste ta sitt ansvar för att garantera en rimlig arbetsbelastning med bästa möjliga förutsättningar. Det är nödvändigt för att patienterna ska kunna lita på att de får en trygg och säker vård.

– Pandemin har för många läkare inneburit en enorm arbetsbelastning med många jourer och långa arbetsdagar. Försäkringskassan larmade redan 2020 i rapporten ”Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser” om att specialistläkare blivit ett högriskyrke för att drabbas av utmattningssyndrom och annan stressrelaterad psykisk ohälsa. Pandemin har inte förbättrat den situationen, säger Sofia Rydgren Stale.

Om enkäten

Den besvarades av Läkarförbundets medlemmar 11 – 17 augusti 2021  
2 748 svarade vilket är 41 procent av de tillfrågade.  
Sveriges läkarförbund samlar övre 55 000 läkare i ett professions- och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi tar ansvar och utvecklar vården, villkoren, ledarskapet och professionen. 
Källa: Sveriges läkarförbund