Välenskogen i Göteborg och revir för liten hackspett som finns i skogen kommer förbli orörda, har Mark- och miljööverdomstolen slagit fast i en dom. Göteborgs stad förlorade därmed striden om ett dammbygge mot den lokala Naturskyddsföreningen och enskilda aktivister. Domen är viktig då den kommer bli vägledande för andra liknande fall som rör tillämpningen av artskyddsförordningen.
I Välenskogen i Göteborg, ett namn som skogsområdet i Välen fått av aktivisten Christoper Ceder, lever många olika arter sida vid sida. Men trots det har den rika naturen riskerats att skövlas de senaste åren. I Välenskogen finns ett viktigt hackspetsrevir för liten hackspett och sedan 1960-talet har 223 fågelarter dokumenterats i Välen, vilket har fått enskilda aktivister och föreningar att engagera sig i bevarandet av naturen. Både Göteborgs stad och Skanska har velat bygga vattenreningsdammar i området och länstyrelsen gav dem 2018 grönt ljus att göra det.
Vissa delar av Välenskogen har varit naturskyddade sedan 2014 och har därför inte omfattats av planerna, men ett viktigt hackspettsrevir hörde till de platser som Göteborgs stad och Skanska velat skövla. Djur- och miljökämparna har nu vunnit en viktig seger – inte bara för hackspettarna i Välenskogen utan också för många andra arter i framtida mål.
Djur och natur vann
Domen från Mark- och Miljööverdomstolen från i juli i år slår fast att Välenskogen och hackspettsreviret inte får exploateras. Naturskyddsföreningen i Göteborg, tillsammans med lokala aktivister och andra föreningar som Skydda skogen, vann över Göteborgs stad som försökt överklaga beslutet från lägre instans utan framgång. I överklagan har Göteborgs stad gjort tillägg i sin klagan och utvecklat bland annat hur de inventerat olika arter, inklusive mindre hackspett, och skriver att:
”Utredningen i målet visar att mindre hackspett inte kontinuerligt häckar i det av avverkningen berörda området utan väljer olika potentiella häckningsplatser i området under olika år. En avverkning av den relativt begränsande ytan med träd behöver således inte innebära en direkt påverkan på häckningen för något exemplar av mindre hackspett.”
Det är endast entita, en mycket liten fågelart, och liten hackspett som kan komma att påverkas, enligt Göteborgs stad. Andra arter skulle vara helt opåverkade, enligt stadens utredning. På de allra flesta punkter menar Mark- och miljööverdomstolen att utredningen är tillfredställande, men de gör inte samma bedömning som Göteborgs stad utan menar att häckningsområden och möjligheter till fortplantning kommer påverkas negativt, vilket strider mot EU:s artskyddsförordning.
Cyniska argument
Syre intervjuade aktivisten och journalisten Chris Ceder i början av 2019. Han hade då kämpat för Välenskogen och hackspettarnas revir sedan många år tillbaka och har fortsatt engagera sig i bevarandet av skogen sedan dess. Bland annat har förorenad snö dumpats i området, och farliga oljeläckor förekommit.
När Syre pratade med Chris Ceder 2019 menade han att det är mycket viktigt att Välenskogen som helhet bevaras, eftersom det finns en stor biologisk mångfald och ett variationsrikt landskap som är gynnsamt för många arter.
– Länsstyrelsen anser att förlusten av ett häckningspar inte påverkar fågelns bevarandestatus. Men argumentet är cyniskt, eftersom det är ovanligt med mer än ett par per område. Fåglar har funnits i hundra miljoner år, men på bara några få decennier har bestånden minskat kraftigt. Många arter är på gränsen att försvinna. I en stor stad som Göteborg, där inga jätteskogar finns, måste vi värna om det vi har, sa han till Syre i februari 2019.
Seger för hackspettar och natur
Beslutet från Mark-och Miljööverdomstolen följer efter en praxis från EU-domstolen i våras, där man krävde en skärpning av det svenska artskyddet. Just det fallet rörde en avverkning i Härryda, men nu tillämpas praxis från den domen i fallet om Välenskogen och hackspettsreviret.
Göteborgs stad menade dock i sin överklagan att:
”EU-domstolens förhandsavgörande i de förenade målen C-473/19 och C-474/19 påverkar inte den i målet relevanta rättsliga prövningen och bedömningen eftersom alla fågelarter inom det berörda området, oavsett bevarandestatus, har inventerats och beaktats.”
Att den högsta miljödomstolen i Sverige nu har följt EU-domstolen gör domen om Välenskogen vägledande. Mark- och miljööverdomstolen tydliggör genom domen att EU-domstolens tolkning av artskyddsförordningen gäller i fall som det om Välenskogen:
”Tolkningen av artskyddsförordningen ska ske i ljuset av EU-domstolens praxis. EU-domstolen har nyligen klargjort att fågeldirektivet gäller samtliga fågelarter som naturligt förekommer inom medlemsstaternas europeiska territorium, och således inte endast de fågelarter som är särskilt hotade,” går det att läsa i domen.
Kortfattat säger EU-domstolen att Sverige bättre måste ta hänsyn till enskilda individer av arter vid exploateringar av naturen. Det är inte endast försämringar av arternas bevarandestatus som helhet som ska vägas in, utan också de enskilda individerna av en art. Dessutom gäller det inte bara arter som är sällsynta, hotade eller inte har en gynnsam bevarandestatus – utan det ska även gälla andra arter.
”Det vore en revolution om EU:s krav snabbt börjar tillämpas i svensk praxis. I Välen har det blivit verklighet – osannolikt snabbt”, skriver Christopher Ceder i ett pressmeddelande.
Anders Ridderström, som fört Naturskyddsföreningen i Göteborgs talan i Välenmålet mot Göteborgs stad säger i pressmeddelandet att det som nu hänt är ”enormt”.
Lär mer: Han kämpar för naturen
