“Häxan Nooshi Dadgostar”, stod det i ett inlägg i en Facebookgrupp, och utan att bry mig om resten av texten påpekade jag det olämpliga i att använda sexistiska tillmälen. I whataboutistisk anda fick jag då höra av en annan man att jag inte brukar reagera när någon använder ordet “killgissa”, och att det visade på dubbelmoral.

Jag har tidigare argumenterat mot att slentrianmässigt sätta etiska likhetstecken mellan alla ord som nedvärderar ett kön eller en folkgrupp. Allt är inte lika illa. N-ordet är värre än “spanjack”. Antisemitiska påhopp är värre än att skoja om snåla skottar. Och eftersom ett antal personer inte verkar förstå varför “häxa” är ett av de sämre orden, särskilt när det, som i exemplet ovan, används av män, tänker jag veckla ut det här i en förhoppning att utrota ordet som skällsord. 

I nästan alla kulturer har kvinnor varit underordnade män. Vårt värde definierades av helt olika egenskaper. Vi skulle vara tysta, undfallande, goda, kyska och omhändertagande. Män, däremot skulle vara starka, kloka och handlingskraftiga. Den som inte följde normen skyddes. Intressant nog var det bättre i Västvärlden innan de abrahamitiska religionerna, främst kristendomen, tog över. Våra förfäder uppskattade valkyrior för sin styrka och självständighet och grekerna dyrkade Pallas Athena, Hera och Artemis.
Trots att Jesus själv var en sorts feminist i sin tid användes hans ord till att låsa in kvinnor i ett patriarkat där vi saknade rättigheter. Vi var våra mäns egendom, vi saknade till stor del arvsrätt och vi förväntades tiga och böja vårt huvud.

I alla tider har det funnits kvinnor som brutit normen och slagit sig fria. Många av dem var visa och kunniga, så kallade häxor. Och tills kyrkan tog över sågs de med respekt. Det var prästerna som kopplade dem till Satan och kallade inte bara dem utan även deras egenskaper ondskefulla. Kvinnors kunskap och styrka behövde motarbetas, och aldrig har det förstås varit så tydligt som under 1600-talet, men även efter det används ordet för att beteckna en kvinna med de mest oönskade egenskaperna av alla: oattraktiv, kunnig och självständig.

När en man kallar någon “häxa” eller, för att ta tokhögerns moderna variant, “batikhäxa”, är det inte bara en reducering av kvinnan ifråga, utan av alla kvinnor som går sin egen väg. Varenda tjej som växt upp i ett samhälle där hon förväntas fokusera på att sminka sig, fnittra, flörta och inte verka för smart, och ändå vågat bryta med de normerna borde bli lika förbannade på den karl som kallar en annan kvinna “häxa”, oavsett vad vi tycker om henne.

Jag är moderat. Nooshi Dadgostar är ingen jag normalt försvarar. Men hon är en medsyster i ett samhälle där ordet fortfarande används för att kränka kvinnor med makt. Varje gång det uttalas trasar det sönder unga tjejers självkänsla eftersom det förfular egenskaper som borde vara eftersträvansvärda.

Jag hade gärna velat ta tillbaka ordet, precis som homosexuella tog tillbaka “bög”. Tänk om “hon är en riktig häxa” betydde “kolla, vilken smart, stark och annorlunda brud”!

Men jag vet inte hur. 

Tills dess vill jag bara säga till alla män: Hands off! Ordet tillhör oss kvinnor. Och jag kommer att fortsätta racka ner på varenda karl som använder det för att håna en kvinna. Jag hoppas alla andra också gör det.