Att Stefan Löfven (S) röstades ned överraskar inte statsvetarna. Men sannolikheten för att det leder till en ny borgerlig regering är inte stor, enligt statsvetare Johan Hellström. ”Den är mindre än att vi åter får se Löfven som statsminister”, säger han.
Vänsterpartiet har genomfört det som sades i januari 2019, då partiet i samband med att Löfven släpptes igenom underströk att punkten om marknadshyror aldrig skulle accepteras.
Måndagens misstroendeomröstning i riksdagen talar också sitt tydliga språk – Löfven faller med siffrorna 181 mot 109.
Ingen vill ha extraval
Inte överraskande, enligt statsvetare som TT varit i kontakt med.
– Nej, inget oväntat så här långt. Nu blir det spännande att se nästa drag, säger statsvetarprofessorn Tommy Möller vid Stockholms universitet, och fortsätter:
– Jag vet så mycket som att det är inget parti som vill ha ett extraval nu. Då återstår talmansrundor.
Troligtvis väntar till slut en lösning som har stora likheter med den förra regeringen, enligt Johan Hellström, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet som forskar om regeringsbildning.
– Ja, misstroendeomröstningar kan ha effekten att låsa upp de låsningar som partierna har, säger och fortsätter:
– Framförallt nu när januariavtalet enligt parterna är dött, då finns det inget avtal att förhålla sig till längre.
Inte 134 dagar till
Beskedet om huruvida det blir extraval eller inte kan dröja. Efter måndagens misstroendeförklaring har Stefan Löfven en vecka på sig att ta ställning till sina två alternativ: att välja att avgå eller utlysa extraval.
– Nu får vi avvakta, säger Jenny Madestam, statsvetare vid Södertörns högskola.
Vilken regering kommer vi få?
– Man får titta lite på mandatfördelningen i riksdagen. Om Centerpartiet skulle kunna rösta för Stefan Löfven som statsminister, då skulle det innebära att S, V, MP och C gemensamt skulle ha fler mandat, en majoritet i förhållande till alternativet, säger hon till TT.
– Om inte den koalitionen kan komma överens så tycks det som att Kristersson skulle kunna bli vald till statsminister i stället.
Många väljare har det förra valets utdragna process i färskt minne. Men att det skulle ta 134 dagar till en ny regering den här gången är inte troligt, säger Madestam.
– Nej, det kommer gå fortare den här gången.
