På torsdagen väntas riksdagen rösta nej till de lättnader i gymnasielagen som regeringen föreslagit för att ge fler chansen att hitta det jobb som krävs för att få stanna.

Ahmad Ebrahimi, 22, hörde till de unga ensamkommande som behövde ett jobb för att stanna i Sverige. I mitten av januari riskerade han att utvisas. Det hade gått sex månader sen han tog examen från gymnasiet och om han inte fick en tillsvidareanställning inom en vecka skulle hans uppehållstillstånd gå ut. Under det gångna halvåret har covid-19:s järngrepp hårdnat om samhället och utbudet av tillsvidareanställningar har minskat.

Ahmad Ebrahimi skulle bli tvungen att lämna Sverige. Han kom hit från Afghanistan 2015, sex år tidigare. Några år senare träffade han Hannah Heglert och de fick en gemensam dotter som nu är två år gammal.

Familjen Heglert-Ebrahimi bor i Enköping. Där träffade Ahmad Ebrahimi och Hannah Heglert varandra genom den gymnasieskola han gick på. Syre ringer upp dem via ett videosamtal på Facebook, på andra sidan skärmen sitter de lutade mot en soffan med varsin trådlös hörlur i örat.

2015, året de 163 000 asylsökande kom till Sverige, var stämningen fortfarande välkomnande. I dag är det inte längre fallet. Under flyktingvågen 2015 beräknar Migrationsverket att det kom över 35 000 ensamkommande barn till Sverige. Att det på så kort tid kom så många skyddssökande människor gjorde att regeringen drog i handbromsen och kraftigt begränsade vilka som kunde få asyl.

Handläggningsprocesserna blev också väldigt långa, vilket gjorde att många av de ensamkommande barnen hann bli myndiga under processen och därför fick avslag. Därför införs 2017 en tillfällig lag, den så kallade gymnasielagen, som året efter kompletteras med en ny, liknande lag (se faktaruta). Kortfattat skulle de båda gymnasielagarna ge de unga ensamkommande en ny chans mot villkoret att de studerar på gymnasiet.

Den som får uppehållstillstånd enligt gymnasielagen måste leva upp till en rad villkor för att få sitt tillstånd förlängt. Efter avslutad gymnasieexamen har studenten till exempel sex månader på sig att skaffa en tillsvidareanställning, eller en visstidsanställning på minst två år, för att få stanna.

”Får jag inte jobbet utvisas jag”

En av de som drabbats av den komplicerade lagen är Ahmad Ebrahimi. I början av 2021 går dagarna allt fortare för honom. Den 17 januari kommer hans uppehållstillstånd löpa ut.

Dagar innan vänder sig Hannah Heglert till en Facebookgrupp ”Stoppa utvisningarna till Afghanistan” . Där vädjar hon efter hjälp; ett jobb; en tillsvidaretjänst som gör att hennes sambo och pappan till hennes barn får stanna i Sverige. Inlägget klättrar bland annat upp i Rita Olofssons flöde. Något som snart kommer ändra familjens situation.

– Inlägget berörde mig väldigt mycket. Det var jobbigt att tänka att ett barn skulle bli utan pappa om Ahmad utvisades, berättar Rita Olofsson.

Hon driver tillsammans med sin partner Nazir Haydarpour en arbetsförmedling; Arbetskraft för Sverige. Förmedlingen vänder sig till personer som riskerar utvisning när uppehållstillstånden signerat Gymnasielagen går ut.

Rita Olofsson klickar in i Hannah Heglerts meddelandebox. Hon berättar om förmedlingen och frågar om hon kan hjälpa till. Hannah Heglert svarar fort, och innan dagen är slut lägger Rita Olofsson ut en annons på föreningens Facebooksida. En bild på hela familjen.

Annonsen publiceras under torsdagen den 14 januari. Tusentals Facebookanvändare delar inlägget och snart regnar kommentarer in i kommentarsfältet. Sedan går det snabbt. Efter helgen blir Ahmad Ebrahimi kontaktad av den nyöppnade simhallen i Enköping och kallas till intervju.

– Om jag inte får det här jobbet kommer jag att bli utvisad, säger Ahmad Ebrahimi under arbetsintervjun på simhallen.

Han har med sig cv och berättar om sin bakgrund, att han utbildade sig till målare på gymnasiet och kom till Sverige under 2015. Efter ett simtest och ett dyktest i klorbassängen är det klart. Ahmad får jobbet på studs.

– De kontaktade mig under måndagen, sen på torsdagen fick jag jobbet, berättar han.

Anställningsavtalet skriver han på den 21 januari. Fem dagar efter att uppehållstillståndet har löpt ut.

– Jag hade redan skickat in en ansökan om förlängt uppehållstillstånd till Migrationsverket där jag pekade på att vår dottern bor i Sverige, liksom Hannah. Efter att jag hade blivit anställd kompletterade vi den, berättar Ahmad Ebrahimi som sedan fick bifall på ansökan.

En hjälpande arbetshand

På Gärdet i Stockholm får Rita Olofsson och Nazir Haydarpour en blombukett som tack från familjen.

Även Nazir Haydarpour kom till Sverige från Afghanistan under flyktingvågen 2015 och han minns hur stressig ovissheten var under gymnasietiden. Skulle han få jobb efter studenten och få stanna kvar eller skulle han tvingas lämna det land han byggt upp en trygghet i?

– Söka jobb är svårt, framför allt när man precis lärt sig svenska och inte har några kontakter i arbetslivet, säger Nazir Haydarpour, som nyligen fått tillsvidareanställning på ett lager i Jordbo.

Nazir Haydarpour och Rita Olofsson träffades genom deras engagemang för flyktingfrågorna, där fick de idén till att starta en förmedling. Rita Olofsson minns hur stressigt det var innan Nazir Haydarpour fick tillsvidareanställning. Ovissheten och osäkerheten satte spår i henne:

– Jag kunde ju hjälpa Nazir med jobbansökningar men jag tänker på alla nyanlända som inte känner någon som kan hjälpa till. Vi vill vara den person, det forumet, som är den där hjälpande handen för andra, säger Rita Olofsson.

Sedan 2019 finns nu Arbetskraft för Sverige på Facebook, där de lägger ut  annonser med personer som är beroende av jobb för att inte utvisas.

Rita Olofsson ser positivt på att Ahmad Ebrahimis uppehållstillstånd förlängdes trots att jobbet blev hans fem dagar efter att det hade gått ut.

– Jag kan tänka mig att svaret från Migrationsverket beror på hur hård handläggaren är, om hen accepterar att han fick ett jobb fem dagar senare eller om hen tittar stenhårt på att han fick jobbet några dagar sent, säger hon.

Men Arbetsförmedlingen då?

Arbetet med föreningen är helt ideellt. Rita Olofsson och Nazir Haydarpour har varken tid eller resurser att hjälpa alla som ber om deras hjälp. De prioriterar personer som Ahmad Ebrahimi, med ett annalkande slutdatum på uppehållstillstånd. De vill vara en motvikt till Arbetsförmedlingen.

– Det är en väldigt lång process på Arbetsförmedlingen, samtidigt som det är väldigt liten chans att få jobb. Vissa som söker via oss går på gymnasiet och kan därför inte anmäla sig hos Arbetsförmedlingen, man måste ju vara helt arbetslös, säger Nazir Haydarpour.

Även om engagemanget och viljan att hjälpa är stor, är tiden desto mindre.

– Eldsjälar finns ju, men de brinner också ut. Vi kan bara hjälpa andra till en viss grad, men i slutändan ligger ansvaret hos politikerna. Om de inte gör något kommer det om några år finnas ett skuggsamhälle av papperslösa, säger Rita Olofsson.

Viktigt väcka känslor för att nå ut

När Hannah Heglert skrev Facebookinlägget var hon mån om att betona att det handlar om en familj som riskerar att splittras.

– Det var medvetet, jag tror vi når fler om vi spelar på känslor och skriver att det är en familjefar som riskerar att utvisas, säger Hannah Heglert.

När Rita Olofsson kontaktade familjen blev hon förvånad över hur fort det gick. Det tog en vecka, sen fick Ahmad Ebrahimi ett jobb. Samma gällde för Nazir Haydarpour när hans uppehållstillstånd började löpa ut.

– Att vi lyckades hjälpa familjen betyder allt, det är värt allt arbete om Ahmads dotter får ha kvar sin pappa här, säger Rita Olofsson, men hon ställer sig frågande till just det. Att en pappa riskerar att utvisas.

Läs mer:

Ilska mot Centern inför omröstning om ensamkommande: ”Ett svek”