Finansminister Magdalena Andersson var glad när hon presenterade vårbudgeten på torsdagsmorgonen. Ekonomin väntas växa och arbetslösheten sjunka under åren, det är sådant som gör finansministrar muntra. Men något saknades på Magdalena Anderssons powerpoints: klassklyftorna.

Finansministern slog sig visserligen för bröstet för att de extra pengar som skjuts till i vårbudgeten främst gynnar dem med låga inkomster. Det handlar exempelvis om knappt två miljarder till insatser för unga, utlandsfödda och andra som har särskilt tufft att få jobb under krisen. Trots det: Allt talar för att skillnader i inkomster och kapital kommer att ha ökat, när vi gör bokslut över pandemin.

Jobb som inte kräver högskoleutbildning har svepts undan, när branscher som hotell och restaurang träffats hårt av pandemin. Nästan var fjärde person under 24 år är nu arbetslös. Också bland personer utan gymnasiebetyg och utlandsfödda har arbetslösheten skjutit i höjden. Effekterna är många, larmrapporterna radar upp sig. Trångboddheten ökar. Fler barnfamiljer vräks. Den psykiska ohälsan breder ut sig, inte minst bland barn och unga.

Samtidigt: Försäljningen av lyxbilar slår rekord, kan vi läsa. Börskurserna stiger. Priserna på sommarhus skenar. Kort sagt har de ekonomiska effekterna av pandemin drabbat dem som har små eller inga inkomster, medan välbeställdas plånböcker fortsatt att svälla. Aldrig har den tudelning av samhället man talat om i decennier varit så tydlig.

Kritik för skattesänkningar

Pandemin kan förstås inte regeringen lastas för, inte ens när rallarsvingarna viner i en valrörelse. Frågan blir då vad regeringen har gjort för att motverka den växande ojämlikheten. Alldeles för lite, lär vänsterledaren Nooshi Dadgdostar mullra och åtskilliga av de socialdemokratiska gräsrötter som förväntas övertyga väljarna i valstugorna kan instämma, högljutt eller hummande.

Kritikerna till vänster kan peka på de stora skattesänkningar som genomförts. 6 miljarder kostade avskaffandet av värnskatten, direkt riktat till dem med de högsta inkomsterna. I höstas hörde företagen till vinnarna, inte minst när bolagsskatten sänktes med 10 miljarder. I det sammanhanget kan de 1,8 miljarderna till grupperna långt från arbetsmarknaden ses som småpotatis.

SD lever gott på klassklyftorna

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson vill fortsätta sänka skatterna, tillsammans med M-ledaren Ulf Kristersson. Några klassklyftor pratar han inte om – men han lever gott på dem. Eller snarare på den otrygghet som hänger samman med dem. Oron för att mista jobbet, eller kanske aldrig få något, är större bland sverigedemokratiska väljare än bland befolkningen i stort, konstaterar valforskarna. Likaså pessimismen inför framtiden i stort.

De växande klyftorna talar därför för att Socialdemokraterna går en tuff valrörelse till mötes 2022. Magdalena Andersson förhoppningar om belöning från väljarna om arbetslösheten nu vänder neråt och om att en växande ekonomi ger möjligheter till en och annan populär reform under valåret kan grusas. Socialdemokraterna har tappat stöd i varje val sedan 2002. Om partiet fortsätter att misslyckas med vad de genom historien sett som sin huvuduppgift – att utjämna klasskillnader – är sannolikheten stor att trenden fortsätter.

Läs mer: Magdalena Andersson om budgeten: ”Jobb, jobb, jobb”