Under coronapandemin har Foodora mer än fördubblat sin verksamhet och inom LO är man oroad över att pandemin ska leda till att allt fler arbetare får osäkra anställningar.

– Risken är stor att pandemin kommer att öka skillnaden ytterligare. Det får bara inte ske, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson i ett pressmeddelande.

Under tidigare ekonomiska kriser har de osäkra anställningarna ökat. Förutom att det skapar otrygghet medan personen jobbar får det även effekt på socialförsäkringar, a-kassan och pensionen.

Skulle tim- eller behovsanställda bli sjuka riskerar de att få låg sjukpenning och skulle de få barn hamnar föräldrapenningen ibland på lägstanivå.
När det gäller a-kassan måste en behovsanställd ha jobbat en viss tid i sträck för att ha rätt till ersättning. För gigjobbare som är anställda av ett egenanställningsföretag är det oklart om de får ersättning eller inte ifall de skulle bli arbetslösa.

– Vissa har fått a-kassa, antingen som företagare eller anställd, medan andra fått varken eller. Olika förvaltningsdomstolar har fattat olika beslut för gigjobbare som är egenanställda, säger Niklas Selberg, forskare i arbetsrätt vid Lunds universitet.

Nya förslag

Men flera förslag är på gång för att förbättra regelverket. Till exempel bör skrivningarna i sjukförsäkringen förtydligas, så att det blir lättare för behovsanställda att beviljas sjukpenning, enligt en av de två socialförsäkringsutredningar som kom för ett år sedan.

Vad gäller tryggheten i arbetslivet föreslår till exempel den nya a-kasse-utredningen att inkomsten under senaste året ska räcka som grund för att få a-kassa, oavsett hur utspridda uppdragen har varit.

– Det gör det mycket enklare att kvalificera sig för a-kassan om du har många olika arbetsgivare. Jag tror att det här blir mycket bättre för gigjobbarna, säger Maria Hemström Hemmingsson, som gjorde a-kasseutredningen.

Dessutom har ett nytt las-avtal förhandlats fram mellan Svenskt näringsliv och en del av fackföreningsrörelsen. Det innebär bland annat att timanställningar ska gå över i en tillsvidareanställning, snabbare än i dag. Dessutom ska det bli lättare att samla ihop tiden, eftersom dagar mellan två inbokade pass inom samma kalendermånad också ska räknas in som arbetstid.

Oklar effekt

Det är dock oklart om det nya las-avtalet verkligen kommer göra att fler behovsanställda får fasta tjänster, menar Caroline Johansson, forskare i arbetsrätt vid Uppsala universitet.

– Arbetsgivaren kanske istället omsätter fler personer när du närmar dig tiden då din anställning skulle övergå i en tillsvidareanställning. Vilken effekt ändringen får beror nog på vilken arbetsmarknad vi har då, och om det finns många som står på tur för att få jobb, säger hon.

A-kasseutredningen har även kritiserats av LO för att lågavlönade personer riskerar att bli helt utan ersättning om de skulle vara sjuka några dagar under ett år eller föräldralediga. Detta eftersom utredningen föreslår ett golv på en inkomst om 120 000 kronor om året, vilket är vad en del halvtidsanställda tjänar i till exempel vården.

Många behovsanställda skulle troligtvis ha lättare att få fast jobb om de fick mer stöd att till exempel vidareutbilda sig. Men i dag är arbetsmarknadspolitiken utformad så att åtgärder träder in när en person har varit arbetslös en viss period.

– Den prioriterar långtidsarbetslösa, eller personer som riskerar att bli långtidsarbetslösa, med goda grunder. Det innebär dock att den som har många korta påhugg, utan att vara arbetslös långa perioder, kanske inte får de insatser som de skulle behöva för en mer stabil etablering på arbetsmarknaden, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.
Men om arbetsmarknadspolitiken borde ändras eller om andra system borde fånga upp gruppen behovsanställda vill han inte spekulera i.

Delad syn på basinkomst

Även med ändringarna i a-kassan och socialförsäkringen skulle det alltså finnas behovsanställda som hamnade utanför trygghetssystemet.

– Basinkomst skulle kunna vara ett svar på hur dessa personer skulle få ekonomisk trygghet. Då skulle man komma bort från allt pusslande, men det är svårt att se en bra lösning på de här frågorna, säger Caroline Johansson.

En eventuell basinkomst medför en rad andra frågor, som hur hög den skulle vara, om den bara skulle täcka de grundläggande behoven eller mer, och hur skulle den påverka de andra förmånerna.

Om till exempel basinkomst ersatte sjukpenning skulle säkerligen privata inkomstförsäkringar öka istället, resonerar Caroline Johansson. Dessutom skulle effekten kunna bli att företag som använder osäkra anställningsavtal subventioneras genom basinkomst som bekostas av skattepengar. Niklas Selberg instämmer.

– Basinkomst blir i praktiken ett sätt att stödja gigföretagen och att skattebetalarna betalar för den här typen av standby-arbetskraft, säger han.

Håller inte med

Men Christian Engström, basinkomstförespråkare och tidigare Europa-parlamentariker för Piratpartiet, håller inte med om att basinkomst skulle gynna gigföretagen.

– Det är tvärtom. I dag betalar arbetsförmedlingen ut miljarder i skatte-medel som stöd till företag som skapar osunda jobb, där folk bara får arbeta så länge företaget får bidrag. Staten ska inte stödja företag utan stödja människor, säger han.

Dessutom skulle en basinkomst kunna leda till att folk sa nej till jobb de inte vill ha och kunde ställa högre krav på arbetsgivaren, menar Christian Engström. Att vissa medel- och höginkomsttagare skulle teckna privata inkomstförsäkringar ser han inte som något problem, eftersom de har råd. Vad gäller låginkomsttagare anser han att till exempel bostadsbidrag och andra system kan få finnas kvar, men att de skulle utnyttjas i mycket lägre grad om basinkomst fanns.

Högre inkomster

Ett annat sätt att förbättra den ekonomiska tryggheten skulle kunna vara att se till att fler  kan jobba ihop till sina sociala förmåner.

– Ett grundläggande problem är att behovsanställda inte tjänar tillräckligt bra eftersom de jobbar sällan. Det mest radikala förslaget vore att slopa allmän visstidsanställning helt och hållet, säger Caroline Johansson.

Även om allmän visstidsanställning skulle tas bort ur las går det visserligen att skriva in andra osäkra anställningsformer i kollektivavtalen.

– Men då förutsätter det ju i varje fall att företagen har kollektivavtal. Då skulle man komma åt de allra sämsta arbetsvillkoren, säger Caroline Johansson.

En annan idé som skulle göra att giggarna fick högre inkomster skulle kunna vara att underlätta för de gigjobbarna som har egna företag. Det menar i varje fall Gustaf Palmér som har skrivit rapporten En taxi på varje uppfart åt liberala tankesmedjan Timbro. Som exempel tar han upp att i Belgien får exempelvis Ubers chaufförer som kommer upp i en viss summa skattelättnader, och i Estland får alla giggare som jobbar mycket och når en viss brytgräns det sociala skydd som företagare är skyldiga att ge sina anställda.

Läs mer: Daglönarnas återkomst (artikel från 7 mars 2021)