Ett rättsligt bindande direktiv om minimilöner i EU är inte rätt väg att gå. Det skriver Sverige tillsammans med åtta andra medlemsländer i ett protestbrev till EU:s ordförandeskap. Protesten grundar sig i att det skulle kunna påverka den svenska kollektivavtalsmodellen. Men länderna är för få för att formellt kunna blockera det liggande förslaget.
Det var i oktober förra året som EU-kommissionen presenterade ett förslag till EU-direktiv om lagstadgade minimilöner. Där framkom det också att detta inte ska påverka de länder som liksom Sverige inte använder detta utan sätter löner med hjälp av kollektivavtal.
Trots det har Sverige varit kritiska till att EU vill införa ett rättsligt bindande direktiv kring frågan. Den kritiken har dock varit för lam, menade LO tidigare i januari.
Men i förra veckan möttes nio EU-länder på initiativ från Sverige för att diskutera det föreslagna direktivet. Det resulterade i ett brev till det portugisiska ordförandeskapet, där man man bland annat uppmanar till att avvakta det yttrande som ministerrådets rättstjänst nu tar fram om minimilöneförslagets förenlighet med rättslig grund.
– Det är viktigt att kunna samla många medlemsstater för att kunna påverka frågan. Från svensk sida är vi mycket oroade över att ett lagförslag kan komma att påverka vår lönebildningsmodell negativt och anser att EU inte ska lägga sig i vilka löner och villkor som ska gälla i medlemsländerna. Regeringen kommer fortsatt att agera med full kraft för att förslaget från EU-kommissionen inte ska äventyra den svenska kollektivavtalsmodellen och parternas ansvar för lönebildningen, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i ett pressmeddelande.
De länder vars ministrar skrivit under brevet är förutom Sverige också Österrike, Estland, Irland, Nederländerna, Danmark, Ungern, Malta och Polen. Men dessa länder kommer inte att formellt kunna blockera förslaget. För det krävs det minst 13 länder eller att fyra länder med motsvarande totalt 35 procent av EU:s befolkning protesterar.
