Just nu är Skolverkets förslag till ändringar i timplanen för grundskolan ute på remiss. Ett av ändringsförslagen gäller bildämnet, som förvisso totalt får något fler timmar, men där Skolverket vill ta fem av de idag 100 undervisningstimmarna från högstadiet och flytta dem till lågstadiet.

Bildformen är i sig lätt att ta till sig och det gör kanske att bilder upplevs som något okomplicerat som inte kräver någon högre grad av inlärning. Samtidigt hör bilden till det estetiska och konstnärliga, ett område alldeles för abstrakt för att klämmas in i kostnadskalkyler och arbetsmarknadsprognoser.

Att estetik och humaniora behandlas styvmoderligt av samhället blir tydligt inte minst i grundskolans timplan, där estetiska ämnen utgör 14 procent och resten tillfaller samhällsvetenskap och naturkunskap.

Felfördelning av få timmar

Förslaget har väckt reaktioner bland många bildlärare, som redan upplever att tiden inte räcker till. I en debattartikel i Läraren skriver flera bildlärare att de länge har kämpat för bättre förutsättningar för att undervisa i ämnet på högstadiet, att undervisningen kräver tid och tålamod och att bildämnet är ”enormt relevant” i en extremt visuell tid. Det svar lärarna fått av Skolverket, att man bland annat ”justerat centralt innehåll där till exempel innehållet om upphovsrätt och normer/värderingar har förstärkts i de lägre årskurserna”, anser de inte vara tillfredsställande:

”Menar de att vi ska lägga mindre vikt vid normer/värderingar i högstadiet? Det är oftast i tonåren som konflikter och mycket otillbörligt bilddelande uppstår mellan elever i sociala medier. Det vore mer rimligt att lägga starkare fokus på bildämnet här.”

Kampen om timmarna är hård. Hösten 2019 riktades stark kritik mot Skolverket när man ville plocka bort antiken ur historieundervisningen, kritik som resulterade i att myndigheten reviderade sina förslag. I den nu föreslagna timplanen har historieämnet utökats från 75 till 105 timmar på högstadiet. Även samhälls- och naturorienterade ämnen får fler undervisningstimmar på högstadiet. Timmarna ska tas från det som kallas elevens val, som Skolverket föreslår helt ska avskaffas. Det ska också frigöra timmar för språkundervisning.

Bild är kommunikation

Att estetiska ämnen får stryka på foten är tyvärr inte förvånande utan helt i linje med skolutvecklingen, säger Ingrid Forsler, lektor medie- och kommunikationsvetenskap på Södertörns högskola som också undervisar i bildpedagogik på lärarutbildningen.

– Det säger något om synen på lärande och kunskap. Med ökad målstyrning minskar förståelsen för ämnen med mer öppna och utforskande lärprocesser och vi närmar oss återigen en syn på bildämnet som ett praktiskt avslappningsämne, inte ett kommunikationsämne som det egentligen har varit sedan 1980 när det bytte namn från Teckning till Bild.

Samtidigt som bildens närvaro i vardagen ökat explosionsartat ökar behovet av att kunna förhålla sig till flödet, även om många kanske inte ens reflekterar över det. Det sätt på vilket bilder är en enormt stor del av sociala relationer gör det ännu viktigare att ge barn och unga möjlighet att diskutera kring vad bilden förmedlar. Extra viktigt är det till exempel att i tonåren belysa stereotypa bilder av kön och etnicitet; bildämnet har demokratisk potential, tycker Ingrid Forsler.

– En minskning med 5 timmar kan låta lite, men då ska man veta att timmarna redan är få. Med ännu färre kanske fördjupning, tematiska övergripande arbeten och bildanalys måste prioriteras bort; vi får en snuttifiering av ämnet.

"Vi vill ha större del av kakan"

Tarja Karlsson Häikiö är filosofie doktor i konst- och bildvetenskap och professor i visuell och materiell kultur. Hon är verksam som forskare och lärarutbildare vid HDK-Valand, Högskolan för konst och design vid Konstnärliga fakulteten på Göteborgs universitet. Att timmarna totalt blir fler är en sanning med modifikation, påpekar hon.

– Den tiden togs från början från våra ämnen till elevens val. Det har varit bra eftersom det har ökat elevens möjlighet att vara delaktig i sin egen utbildning, men det har visat sig bli alldeles för ojämlikt och bidrar inte till likvärdighet mellan skolor och för eleverna.

Satsningen på de så kallade teoretiska kärnämnena är missriktad såtillvida att det ofta glöms bort att praktisk-estetiska ämnen också är teoretiska.

– Vi önskar större tilldelning av timmar till de praktisk-estetiska ämnena på mer lika villkor som för NO- och SO-ämnena. Även till exempel bildämnet arbetar mycket med identitet, kön och sex och samlevnad. Det är helt fel att det bara skulle tas upp i natur- och samhällsvetenskapliga ämnen.

Att timmar flyttas från högstadiet till lågstadiet tycker hon är ”otroligt sorgligt”.

– Att lärare som redan har 300 elever i veckan får fem timmar mindre är katastrofalt då situationen är redan otroligt ansträngd. Det är givetvis bra med  mer bild i lågstadiet, men inte på bekostnad av timmarna på högstadiet, där bildlärarna har fem års utbildning och längre utbildning i ämnet än lärarna på låg- och mellanstadiet.

Ingrid Forsler ser också arbetsmiljön och kompetensbortfallet som problem med det liggande förslaget.

– Det innebär en försvagning av bildämnet när timmarna flyttas till lågstadiet. Inget ont om lärarna där, men de är sällan utbildade bildlärare och har alltså ingen spetskompetens. Högstadieelever har andra behov.

Påverkar den psykiska hälsan

Problemet med ökande psykisk ohälsa bland unga kan inte heller ignoreras i läroplanen.

– Bildämnet så otroligt viktigt idag. Barn och unga mår dåligt i skolan, på grund av mobbning, kroppsfixering och könsdysfori, och då tar man bort timmar i ämnet där man har möjlighet att jobba med identitetsfrågor – hur bilder i sociala medier påverkar unga. Vi behöver mer av våra praktisk-estetiska timmar i skolan för större balans. Det betyder inte att vi tycker att samhälls- och naturorienterande ämnen är oviktiga, men bild ÄR ett samhällsämne. Vi behöver mer samarbete mellan lärarna och över huvud taget ett mer holistiskt synsätt på utbildning: våra ämnen har en lika viktig roll att spela, säger Tarja Karlsson

Det är också en fråga om att skapa likvärdiga förutsättningar för alla elever.

– Elever som redan har ett intresse, kanske från hemmet, får kunskaperna ändå. Det är en demokratifråga. Bildämnet handlar om visuell kommunikation, det är inget annat ämne som tar upp det som bilden gör, och det är speciellt viktigt i högstadiet, säger Ingrid Forsler.

Palett bortom bedömning

Den utveckling som inleddes med bedömningsreformen 2010 riskerar att minska likvärdighet mellan skolor, menar Tarja Karlsson Häikö.

– Det ställs högre krav på lärare att jobba med bedömning och det finns mindre tid till att jobba med de elevorienterade frågorna, men formativa processer som är otroligt viktiga för elevers lärande och bedömning av deras förmågor. De tror att de satsar på rätt sak, men det är precis det de inte gör. Alla kan inte bli matematiker eller språkmänniskor, det behövs en större palett av ämnen.

Kreativa yrken håller inte på att försvinna, tvärtom är problemlösningsförmåga och kreativitet något som företagen efterfrågar, utan att beslutsfattarna tycks förstå vinken.

– När man tog bort estetiska kärnämnen från gymnasiet minskade gymnasieskolan med flera tusen bildlärartjänster och nu ser vi en enorm lärarbrist. Det är politiska beslut som påverkar det, men de verkar oförstående inför de beslut de själva tar, säger Tarja Karlsson Häikiö.