Skolverkets förslag på nya timplaner har lett till debatt bland landets lärare, inte minst bland bildlärare, som är starkt kritiska till hur myndigheten vill fördela bildämnets timmar mellan högstadiet och lågstadiet. Även antalet extra timmar som föreslagits upprör.
Sedan Skolverket presenterade sitt förslag på nya timplaner för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, har kritiken inte låtit vänta på sig.
– Det här är ytterligare ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström i en intervju med Skolvärlden, som lyfter fram vad förslaget får för konsekvenser för bildämnet.
I dag ligger den totala ämnestiden för bild – under grundskolans nio år – på 230 timmar. Med det nya förslaget skulle tiden öka till 240 timmar. De tio timmarna som tillkommer vill Skolverket förlägga till lågstadiet. Utöver det vill man också flytta fem ämnestimmar från högstadiet till lågstadiet.
Lena Landström förklarar att detta kommer göra en svår situation ännu svårare.
– En bildlärare på högstadiet kan möta 400-500 elever varje vecka, som vi ska skapa relationer till och sätta rättssäkra betyg på. De flesta av oss undervisar också i helklass vilket är svårt i ett praktiskt ämne där man behöver hjälpa eleverna mycket individuellt, säger hon till Skolvärlden.
– Det säger sig självt att det inte fungerar. Och nu ska vi få ännu mindre tid. Man blir upprörd, fortsätter hon.
Bildlärare landet över har nu skrivit under en namnlista för att övertyga Skolverket om att bildämnet behöver fler timmar. Hittills har drygt 200 underskrifter samlats in. Bakom initiativet står åtta bildlärare som startat namninsamlingen i en Facebook-grupp. En av dessa är Mia Ekström.
– Bild är mycket bredare och kräver mer tid än vad många tror. Det handlar inte bara om att läsa sig till kunskap, utan många moment ska utföras fysiskt, praktiskt med en interaktion mellan elev, lärare och ett verktyg, säger hon till Skolvärlden.
Skolverkets förslag är på remiss till den 29 januari.
