En president som tystat oppositionen. En ensam motkandidat som inte luftat någon kritik. Välkommen till det välregisserade presidentvalet i Egypten – som kan följas av att Abd al-Fattah al-Sisi försöker ändra grundlagen för att sitta ännu längre, enligt en expert.
Egyptens gator kantas av banderoller till stöd för Abd al-Fattah al-Sisi. Och att den sittande presidenten inte väljs om den 26–28 mars tycks osannolikt. Från början fanns fem utmanare, men en greps och resten drog sig ur efter påtryckningar och därmed står al-Sisi mot en enda kandidat, inkallad i sista minuten.
Bara timmar innan tidsfristen för att registrera en presidentkandidat löpte ut i januari syntes en av Moussa Mostafa Moussas medarbetare springa mot valkommissionens kontor i Kairo. Pinsamt nog hade Moussa inte hunnit städa upp på Facebook där en bild avslöjade hans stöd för ännu en mandatperiod med al-Sisi vid makten.
– Moussa är en obskyr politiker som uppenbart pressats in för att måla upp en bild av att al-Sisi har konkurrens, men har inte bedrivit någon seriös kampanj eller framfört den minsta kritik av hans ledarskap, säger Michele Dunne, chef för Mellanösternprogrammet vid tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace, till TT.
– Det är tråkigt att behöva säga det, men det här valet är en fars.
Tystar sina kritiker
Tillslagen mot kandidaterna har fått människorättsgrupper som Amnesty International att upprepa sin kritik av hur regeringen agerar för att krossa allt motstånd och konsolidera sin makt genom att attackera civilsamhället, aktivister och oppositionella. Inför valet har myndigheterna också gått till hård attack mot medierna.
Frågan är varför den egyptiske presidenten tar till sådana extrema åtgärder för att säkra röster i ett val som han troligtvis skulle ha vunnit ändå?
– Internationellt vill han ses som en legitimt vald president med folkets stöd. Inrikespolitiskt väljer han att följa grundlagen som slår fast att presidentval ska ske vart fjärde år och att presidenten bara kan sitta i två mandatperioder, säger Dunne.
– Många väntar sig dock att han efter valet kommer att försöka ändra konstitutionen för att få bort begränsningen på mandatperioderna.
Ett år efter det att han ledde armén som störtade Egyptens första demokratiskt valde ledare röstades Abd al-Fattah al-Sisi 2014 fram till president med nästan 97 procent av rösterna. Då gick inte ens hälften av de röstberättigade till valurnorna. Hur många som deltar i årets val kan ge en indikation på hur väl hans politik går hem hos folket.
– Han är fortfarande populär, men inte i lika stor utsträckning som 2013 och 2014. Det beror i synnerhet på den dåliga ekonomin och att hotet från de terrorister som han lovade att stoppa snarare har ökat under hans tid vid makten, säger Dunne.
Säkerhet viktig fråga
Och det är just ekonomi och säkerhet som är de två stora utmaningarna som väntar Abd al-Fattah al-Sisi under de kommande fyra åren. Militären har inlett en offensiv mot ”terrorister, kriminella element och organisationer” i Sinai – en insats som från officiellt håll har beskrivits som spiken i kistan för de jihadistgrupper som har fått fäste på den våldsdrabbade halvön.
Dunne är dock inte helt övertygad om att det redan finns anledning för regeringen att vara så segerviss.
– Många av al-Sisis åtgärder, som politisk repression, omfattande brott mot mänskliga rättigheter och utbredd användning av tortyr, har fjärmat egyptierna. Och det är svårt att vinna en kamp mot ett sådant uppror utan att ha folkets fulla stöd, säger hon.
Fakta: Krisande ekonomi
2011 avgick envåldshärskaren Hosni Mubarak efter folkliga protester och ersattes tillfälligt av en militärjunta. I valet 2012 valdes Muslimska brödraskapets kandidat Muhammad Mursi till president. Han avsattes av militären i juni 2013, efter omfattande protester mot hans styre.
I juni 2014 valdes arméchefen Abd al-Fattah al-Sisi till president med 96,9 procent av rösterna. Han lovade säkerhet och ekonomisk stabilitet – något som var mycket efterfrågat av egyptierna eftersom ekonomin bromsat in på grund av oroligheterna som inleddes 2011. Det försämrade säkerhetsläget gjorde det svårt att locka utländska investerare och turister till landet.
För att få ett lån på 12 miljarder dollar från Internationella valutafonden var al-Sisi 2016 tvungen att lansera ett reformpaket med en rad impopulära åtstramningsåtgärder, som har väckt folkligt missnöje.