Zoom

Farsartat val med al-Sisi i huvudrollen

Nariman El-Mofty/AP/TT | Kampanjbilder föreställande president Abd al-Fattah al-Sisi är en vanlig syn i Egypten, här framför pyramiderna i Giza.

En president som tystat oppositionen. En ensam motkandidat som inte luftat någon kritik. Välkommen till det välregisserade presidentvalet i Egypten – som kan följas av att Abd al-Fattah al-Sisi försöker ändra grundlagen för att sitta ännu längre, enligt en expert.

Egyptens gator kantas av banderoller till stöd för Abd al-Fattah al-Sisi. Och att den sittande presidenten inte väljs om den 26–28 mars tycks osannolikt. Från början fanns fem utmanare, men en greps och resten drog sig ur efter påtryckningar och därmed står al-Sisi mot en enda kandidat, inkallad i sista minuten.

Bara timmar innan tidsfristen för att registrera en presidentkandidat löpte ut i januari syntes en av Moussa Mostafa Moussas medarbetare springa mot valkommissionens kontor i Kairo. Pinsamt nog hade Moussa inte hunnit städa upp på Facebook där en bild avslöjade hans stöd för ännu en mandatperiod med al-Sisi vid makten.

– Moussa är en obskyr politiker som uppenbart pressats in för att måla upp en bild av att al-Sisi har konkurrens, men har inte bedrivit någon seriös kampanj eller framfört den minsta kritik av hans ledarskap, säger Michele Dunne, chef för Mellanösternprogrammet vid tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace, till TT.
– Det är tråkigt att behöva säga det, men det här valet är en fars.

Bedömare och kritiker avfärdar presidentvalet i Egypten som en fars
Bedömare och kritiker avfärdar presidentvalet i Egypten som en fars. På bilden ses sittande president Abd al-Fattah al-Sisi mata två barn som förlorat en förälder i kampen mot extremister i landet.
Foto: Sherif Abdel Meniom/AP/TT

Tystar sina kritiker

Tillslagen mot kandidaterna har fått människorättsgrupper som Amnesty International att upprepa sin kritik av hur regeringen agerar för att krossa allt motstånd och konsolidera sin makt genom att attackera civilsamhället, aktivister och oppositionella. Inför valet har myndigheterna också gått till hård attack mot medierna.

Frågan är varför den egyptiske presidenten tar till sådana extrema åtgärder för att säkra röster i ett val som han troligtvis skulle ha vunnit ändå?
– Internationellt vill han ses som en legitimt vald president med folkets stöd. Inrikespolitiskt väljer han att följa grundlagen som slår fast att presidentval ska ske vart fjärde år och att presidenten bara kan sitta i två mandatperioder, säger Dunne.

– Många väntar sig dock att han efter valet kommer att försöka ändra konstitutionen för att få bort begränsningen på mandatperioderna.
Ett år efter det att han ledde armén som störtade Egyptens första demokratiskt valde ledare röstades Abd al-Fattah al-Sisi 2014 fram till president med nästan 97 procent av rösterna. Då gick inte ens hälften av de röstberättigade till valurnorna. Hur många som deltar i årets val kan ge en indikation på hur väl hans politik går hem hos folket.

– Han är fortfarande populär, men inte i lika stor utsträckning som 2013 och 2014. Det beror i synnerhet på den dåliga ekonomin och att hotet från de terrorister som han lovade att stoppa snarare har ökat under hans tid vid makten, säger Dunne.

Egyptens president Abd al-Fattah al-Sisi väntas vinna valet
Egyptens president Abd al-Fattah al-Sisi väntas vinna valet. Arkivbild.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT

Säkerhet viktig fråga

Och det är just ekonomi och säkerhet som är de två stora utmaningarna som väntar Abd al-Fattah al-Sisi under de kommande fyra åren. Militären har inlett en offensiv mot ”terrorister, kriminella element och organisationer” i Sinai – en insats som från officiellt håll har beskrivits som spiken i kistan för de jihadistgrupper som har fått fäste på den våldsdrabbade halvön.
Dunne är dock inte helt övertygad om att det redan finns anledning för regeringen att vara så segerviss.

– Många av al-Sisis åtgärder, som politisk repression, omfattande brott mot mänskliga rättigheter och utbredd användning av tortyr, har fjärmat egyptierna. Och det är svårt att vinna en kamp mot ett sådant uppror utan att ha folkets fulla stöd, säger hon.

Fakta: Krisande ekonomi

2011 avgick envåldshärskaren Hosni Mubarak efter folkliga protester och ersattes tillfälligt av en militärjunta. I valet 2012 valdes Muslimska brödraskapets kandidat Muhammad Mursi till president. Han avsattes av militären i juni 2013, efter omfattande protester mot hans styre.

I juni 2014 valdes arméchefen Abd al-Fattah al-Sisi till president med 96,9 procent av rösterna. Han lovade säkerhet och ekonomisk stabilitet – något som var mycket efterfrågat av egyptierna eftersom ekonomin bromsat in på grund av oroligheterna som inleddes 2011. Det försämrade säkerhetsläget gjorde det svårt att locka utländska investerare och turister till landet.

För att få ett lån på 12 miljarder dollar från Internationella valutafonden var al-Sisi 2016 tvungen att lansera ett reformpaket med en rad impopulära åtstramningsåtgärder, som har väckt folkligt missnöje.

Radar · Utrikes

Valet i Haag: ”Omskakning för landet”

Valaffischerna monteras ned efter valet i Nederländerna i onsdags.

Nederländerna har vaknat till en ny verklighet med ytterhögerns PVV för första gången som landets största parti i parlamentet.
Men splittringen är stor – liksom olustkänslan hos invandrare och muslimer.

Efter dagar av dis i en grå november spricker en klarblå himmel upp över Haag. Men inte för alla.

Resultatet i parlamentsvalet i onsdags skapar jubel, men också oro.

– Jag utesluter inte att bli premiärminister, säger valvinnande Geert Wilders enligt tidningen De Telegraaf.

Med 37 mandat i parlamentet är hans PVV nu Nederländernas största parti. Framgångarna för det starkt EU- och invandringsfientliga partiet väcker dock olust bland invandrare och muslimer.

– Jag fick just ett meddelande från en lärare i en gymnasieskola vars elever frågade i morse om de nu måste lämna landet. Det här är verkligen en jordbävning, säger Mohammed Aknin från en muslimsk organisation i Tilburg till tidningen AD.

Blå himmel men också mörka moln över regeringskvarteren i Haag efter valet i Nederländerna
Blå himmel men också mörka moln över regeringskvarteren i Haag efter valet i Nederländerna. Foto: Wiktor Nummelin/TT

"Omskakning"

I PVV:s valmanifest talas om förbud mot koraner och moskéer, en bindande folkomröstning om EU-medlemskapet och att asylsökare ”festar på härliga gratisbufféer”.

Grekiske Dioni, som bott tolv år i Nederländerna, konstaterar att samma saker även hörs i hans hemland och andra länder i Europa. Men för egen del känner han ingen oro.

– Nej, nej. Holländarna har en kultur av hundratals år med öppenhet, säger han under en rökpaus utanför en restaurang i Haag.

Några kvarter bort spekulerar paret Paul och Esther i om Wilders nu kommer att ta plats i en regering för första gången.

– Jag tror det är dags nu att han tvingas ta ansvar, säger Esther.

– Det här kan vara en bra omskakning för landet, tror Paul.

Paul och Esther i Haag är inte helt överraskade över Geert Wilders framgångar
Paul och Esther i Haag är inte helt överraskade över Geert Wilders framgångar. ”Det här kan vara en bra omskakning för landet”, säger Paul. Foto: Wiktor Nummelin/TT 

Rutte går – men när?

På tidningarnas förstasidor dominerar en jublande Wilders och rubriker om högersväng och storseger. Vänsterlutande De Volkskrant toppar med chockade unga aktivister på valvaka hos de rödgröna.

Alla är överens om att regeringsbildningen kommer att bli svår. Nederländerna har en tradition av utdragna förhandlingar, som senast varade i nästan ett år efter valet 2021.

PVV behöver stöd från flera andra partier för att kunna regera. Partiledaren för högerliberala VVD, Dilan Yesilgöz-Zegerius, har visserligen närmat sig PVV men har också sagt rakt ut att hon inte kan tänka sig en regering under Wilders. Ett mer sannolikt alternativ är i så fall att Yesilgöz själv får ta premiärministeransvaret.

Tills vidare får hennes avgående partikamrat och företrädare Mark Rutte fortsätta leda en övergångsregering. När TT av en slump nästan springer in i honom i regeringskvarteren på torsdagsförmiddagen talar han allvarligt i telefon och har tydligt ingen lust att prata.

Han ska avgå – men när är det ingen som vet.

Geert Wilders dominerar förstasidorna i Nederländerna efter valsegern
Geert Wilders dominerar förstasidorna i Nederländerna efter valsegern. ”Riktning höger” skriver AD – medan vänsterliberala De Volkskrant toppar med chockade aktivister på de rödgrönas valvaka. Foto: Wiktor Nummelin/TT

Fakta: Geert Wilders

Geert Wilders (född 1963) är sedan 2006 partiledare för det då nybildade nederländska Frihetspartiet (PVV).

Han är född i Venlo i sydöstra Nederländerna och blev politiskt aktiv i högerliberala VVD (Folkpartiet för frihet och demokrati) på 1990-talet. Han valdes in i parlamentets underhus för VVD 1998 och är i dag den ledamot som suttit längst i kammaren. Efter att ha rört sig mer mot höger och blivit mer och mer islam-, invandrings- och EU-kritisk bröt han med partiet 2004 och startade eget: först som Geert Wilders-gruppen och sedan som PVV.

Det stora genombrottet kom i EU-valet 2009 dår partiet blev näst störst i Nederländerna, med 17 procent av rösterna – följt av en tredjeplats i parlamentsvalet ett år senare, med drygt 15 procent. Det ledde till att Wilders agerade stödparti till en minoritetsregering mellan VVD och kristdemokratiska CDA, som dock endast höll i sex månader innan nyval utlystes.

Partiet har sedan dess stadigt tillhört de större i landet, men utan inflytande över regeringspolitiken. Valresultatet i onsdags – 23,5 procent och 37 mandat – gör det för första gången till landets största.