Naturskogarna i det svenska fjällområdet är ett av de få intakta skogslandskapen som finns kvar i Europa. Men kunskapen om vilka naturvärden som finns där, har bitvis varit skralt, vilket bidragit till att ansatser att formellt skydda skogarna inte varit aktuella.

Men nu har en stor inventering  och kunskapssammanställning genomförts i hela fjällområdet. Slutsatsen är att kunskapen om kända produktiva skogar med höga naturvärden som inte är formellt skyddad, nu ökat. Det vill säga skog som kan brukas. Tidigare fanns 350 000 hektar men nu har den siffran justerats till 525 000 hektar i och i nära anslutning till fjällnära miljöer.

– Vi kan jämföra med en tall i en produktionsskog här i Norrbotten, den blir mellan 80 och 100 år. En tall i en naturskog kan utan problem bli 300 år och ha överlevt flera skogsbränder, vilket gör virket stenhårt. När den dör står den som torrfura i flera hundra år innan den ramlar i backen, sedan står den i ytterligare tre hundra år och sedan ligger den på backen i ytterligare flera hundra år, berättar Per-Anders Jonsson, chef för naturskyddsenheten på Länsstyrelsen i Norrbotten.

Det innebär en omloppstid för träden på upp till 1000 år. En tidsrymd som också en myriad av arter anpassat sig till, alltifrån svampar till insekter.

– Men så ser de flesta av våra skogar inte ut längre. Nu planteras snabbväxande tall med en omloppstid på hundra år och även om man lämnar död ved, är virket mer poröst och kan på sin höjd ligga kvar i 30 år, innan det ruttnar bort, fortsätter Per-Anders Jonsson.

Naturvårdsverket ser ett behov att skydda skogen

Summa summarum. Insekterna, svamparna och lavarna får det tuffare. Naturvärdena blir lägre som det heter på myndighetsspråk. Merparten av skogarna i inventeringen är också sammanhängande, vilket också gör Sveriges fjällnära skogar unika.

– Skogar med så höga naturvärden finns inte utanför de fjällnära miljöerna, även globalt och i ett europeiskt perspektiv finns det få kvar. Därför ser vi ett behov att bevara skogen i så stor utsträckning som möjligt, säger Stefan Henriksson, handläggare på Naturvårdsverkets områdesskyddsenhet.

Men frågan om skogens skydd är politiskt laddad. Som en del av januariavtalet mellan regeringspartierna och centerpartiet och liberalerna, sjösattes Skogsutredningen som ska presenteras i slutet av månaden. Syftet är att ge förslag som ska kunna stärka både äganderätten till skogen och Sveriges bioekonomi, det vill säga hur vi exempelvis med skogsråvara kan byta ut fossila produkter till sådana som baseras på biologiskt material. Men utredningen ska också ge förslag på hur sådana förslag ska kunna förenas med Sveriges åtaganden om biologisk mångfald och finna balans mellan brukande och skydd i fjällnära skog.

Inspel till utredningen

Att Naturvårdsverket tillsammans med de berörda länsstyrelserna nu konstaterat höga naturvärden i 525 000 hektar fjällnära skog, som i dag saknar formellt skydd – ska ses som ett inspel till utredningen, berättar Stefan Henriksson på Naturvårdsverket.

– Vi vet av erfarenhet att fjällnära skog har höga naturvärden men det har funnits en kunskapslucka, säger han.

I dag är runt 46 procent av den fjällnära skogen formellt skyddad, till exempel  genom så som naturreservat, biotopskyddsområde eller genom naturvårdsavtal.

Läs mer: Strid om hur EU ska skydda den biologiska mångfalden