Förorenad luft kan potentiellt skada kroppens alla organ och påverka vår fysiska hälsa men även vårt psykiska mående. Under året har det rapporterats flitigt om hur luftföroreningar kan kopplas till dödlighet i covid-19 och en ny studie kommer fram till att långvarig exponering för dålig luft kan kopplas till 15 procent av de globala dödsfallen i sjukdomen.

Det forskas också alltmer på luftföroreningarnas roll för den psykiska hälsan. The Guardian rapporterar om två studier som nyligen har undersökt hur luftföroreningar inverkar på hjärnan och yttrar sig i form av depression och ångest, eller i allvarliga neurologiska tillstånd. En amerikansk studie har funnit små partiklar från luftföroreningar i hjärnstammen hos unga människor, partiklar nära förknippade med skador på molekylnivå som i sin tur är kopplade till Alzheimers och Parkinsons. Om förekomsten av partiklarna leder till att sjukdomen bryter ut senare i livet återstår att se, men tidigare forskning har visat att risken för sjukdomar som får nervsystemet att förtvina ökar hos personer som i högre grad utsätts för luftföroreningar.

Små partiklar bakom stor ökning

Nedsmutsad luft kan också kan också kopplas till ökad psykisk ohälsa, som ångest och depression. En brittisk studie som följde över 1000 vuxna personer i sydöstra London under fem år kom fram till att en liten ökning av kvävedioxid i luften, framför allt orsakad av dieselfordon, ökade risken för vanliga psykiska sjukdomar med 39 procent. Små partiklar från till exempel bromsdamm på bildäck ökade risken med 18 procent. Resultaten visade också att människor som bodde i områden med högre nivåer av partikelföroreningar löpte dubbelt så stor risk att drabbas av psykisk ohälsa jämfört med dem som bodde i områden med renare luft.

Studien tog hänsyn till andra viktiga faktorer som ålder och socioekonomisk status samt alkoholkonsumtion, rökning och motion. Det är redan känt att psykisk ohälsa förekommer i högre grad i urbana områden, vilket bland annat har antagits bero på avsaknad av grönområden. Men i den här studien kvarstår luftföreningar som en betydande faktor även när man kontrollerar för de nämnda omständigheterna.

Global riskfaktor som går att påverka

– Det finns nu en växande bevisbörda som antyder att luftföroreningar inte är så bra för hjärnan heller. Vi kan faktiskt ha underskattat de negativa effekter som luftföroreningar har på vår hälsa under hela livet, säger doktor Ian S. Mudway från forskarteamet till The Guardian.

Det går dock inte att bevisa ett direkt orsakssamband mellan luftföroreningar och psykiska problem, men många psykiatriska tillstånd har kopplats till inflammationer i kroppen och hjärnan, i likhet med partiklarna som orsakar de skador på molekylnivå som skulle kunna leda till Alzheimers. Fler studier krävs för att utreda sambanden men till skillnad från andra kända faktorer bakom psykisk sjukdom, som genetik och barndomsupplevelser, kan luftföroreningar förhindras, konstaterade forskarna. Det är också en risk som nästan alla utsätts för; ungefär 90 procent av jordens befolkning antas andas smutsig luft.