Rapporter från till exempel Folkhälsomyndigheten visar att den psykiska ohälsan riskerar att öka i coronapandemins kölvatten. Och Sveriges kommuner och regioner, SKR, ser svårigheter med att kunna möta de behov som uppstår runtom i landet när alltfler mår psykiskt dåligt.

– Jag tror att det här kommer att bli en större påfrestning på våra system än vad vi tidigare haft. Och personer som inte tidigare efterfrågat stöd för psykiatriska tillstånd som nu kommer att göra det, sa Ing-Marie Wieselgren, nationell samordnare för psykiatrifrågor på SKR, i en intervju med Svenska Dagbladet nyligen.

Förbund för personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar får också indikationer på att den psykiska ohälsan ökar. När till exempel arbetsplatsen inte längre får fungera som social träffpunkt och gränserna mellan jobb och ledighet suddas ut. Det framkommer i direktkontakt med medlemmar.

Men coronan kan också få oss att se saker på ett annat sätt. Och inse behovet av att skapa en ny och bättre arbetsmiljö. Något som projekt Rätt från början ser som viktigt att också lyfta fram.

– Det är som när man ska bygga ett nytt kontor, man behöver först fråga sig vad människor behöver för att kunna arbeta. Det som passar personer med störst behov gynnar alla, säger projektledaren Diana Chafik.

Projekt Rätt från början, som drivs av Funktionsrätt Sverige med 46 medlemsförbund, utgår från FN:s funktionsrättskonvention där principen om så kallad universell utformning ingår.

Den innebär att produkter, miljöer, byggnader och tjänster ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning – utan behov av anpassning eller specialutformning.

– Tänk till exempel på engrepps-blandaren för vatten som först togs fram för personer med funktionsnedsättning. Nu är den standard för att den är enklare att använda, för alla. Vi behöver inte längre skruva på två kranar.

Den tickande bomben hemma

Tillsammans med projektet Arbete trots psykisk ohälsa, som handlar om att skapa bättre arbetsplatser för alla och som även kan underlätta återhämtningen efter psykisk utmattning, kommer Rätt från början hålla webbinariet Leder hemarbete till psykisk ohälsa? den 22 september.

Det är öppet för alla men kräver föranmälan en dag innan. Bakom projektet Arbete trots psykisk ohälsa står Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH.

En fråga som webbinariet tar upp är om hemarbetet är en tickande bomb för psykisk ohälsa.

– Ja, vi spetsar till det och vill få igång en diskussion om hur man kan utforma en arbetsplats för alla. Vi kan också se att hemarbete kan lugna ner tempot i vissa fall och att en del upplever det som en lättnad att slippa pendla till jobbet.

Men vad är det då som får bomben att ticka när det gäller arbete hemifrån? Många arbetsgivare har redan nu givit beskedet om att distansarbetet även kommer fortsätta efter coronapandemin.

Med det kommer också risken för det gränslösa arbetet, där arbete och ledighet flyter ihop.

– Det finns arbetsgivare och chefer som mailar sina medarbetare på kvällar och helger när de jobbar hemifrån. Och arbetstagare som känner en förväntan på sig att svara då.

För en del som jobbar hemifrån under coronan har arbetet fått ta mer och mer av den lediga tiden. Isolering och ensamhet kan också ha bidragit till det. ”Jag har ändå inte så mycket annat för mig.”

Chefen måste kunna planera

– En arbetsledare måste kunna göra en realistisk planering. Det är jätteviktigt att sätta tydliga och rimliga mål för de anställdas hemarbete. Att hålla på arbetstiderna och respektera dem. Samma regler för arbete ska gälla hemma som på den vanliga arbetsplatsen. Arbetsledaren har inte rätt att utnyttja arbetstagare som jobbar hemifrån och ge dem ännu mer jobb men det finns exempel på det.

Förutom att medlemmar hör av sig själva till sina förbund och berättar om hur de har det, har till exempel RSMH ringt runt till många av sina medlemmar för att höra hur det är för dem under coronapandemin.

Och i nästa vecka kommer Funktionsrätt Sverige att publicera en undersökning om coronaperioden, de har gjort den tillsammans med analysföretaget Novus.

Så här kan arbetsmiljön bli bättre

Struktur på arbetsdagen genom planering och rutiner, boka in digitala möten som enbart är jobbrelaterade och sedan kunna fika framför skärmen med varandra utan att behöva prata arbete – så kan hemarbetet fungera bättre, menar Diana Chafik.

Men att kommunicera via rörlig kamerabild passar inte alla.

– I ett digitalt möte kan det vara svårare att läsa av folks kroppsspråk. Även om man ser varandra är det inte alltid så lätt att få kontakt på det sättet.

Hur kan man då utveckla en arbetsmiljö som passar alla?

– Man behöver se över en hel kedja av saker. Hur värderas faktisk kunskap när arbetsgivaren rekryterar folk? Blir den som har en funktionsnedsättning bortsorterad på grund av fördomar och okunskap, missar arbetsgivaren viktig kompetens på det sättet? Är till exempel webbplatsen tillgänglig för arbetssökande med synnedsättning?

– När du blir anställd, behöver du få frågan om du har några speciella behov. Öppna kontorslandskap fungerar till exempel inte för alla. Och jobbar du hemifrån kanske du behöver en ergonomisk stol. En del arbetsplatser har gjorts tillgängliga för besökare men inte för de som jobbar där.

– Så fort någon av de här delarna eller andra inte fungerar, som till exempel när arbetsledaren inte sätter realistiska mål, sorteras arbetstagare ut. Gör om och gör rätt istället. Det tjänar alla och hela samhället på, säger Diana Chafik.

Länk för anmälan till webbinariet Leder hemarbete till psykisk ohälsa?

Läs också i dagens Syre: Ny undersökning: majoritet positiva till hemarbete