Avfallskriminalitet är ett växande problem, enligt en ny rapport från Interpol, som kartlagt allt fler olagliga transporter med plastavfall från Nordamerika och Europa under de senaste två åren. Det hänger ihop med att Kina år 2018 slutade importera plast, i syfte att skydda sin egen miljö från föroreningar.

Plastavfallet som rika länder säljer har, i brist på laglig export till Kina, hittat nya vägar, vanligtvis till Sydostasien, men även till länder i Afrika och Sydamerika som saknar möjlighet att ta hand om avfallet. Plasten dumpas i stället på stränder, eldas upp eller deponeras olagligt, enligt Interpol, som har lyckats koppla en femtedel av de illegala plasttransporterna till kriminella nätverk.

Att rika länder säljer plastavfall till privata aktörer och att det ofta hamnar i utvecklingsländer är ett problem som uppmärksammats en hel del under de senaste åren. Sverige exporterade till exempel 83 000 ton plast år 2017, varav 1 858 ton till Kina. Vad som händer med plasten vet vi mindre om. ”Behandling okänd”, konstaterar Naturvårdsverket i en rapport.

– Globala plastföroreningar är ett av de största miljöhoten mot vår planet, och att det regleras och hanteras korrekt är avgörande för världens miljösäkerhet, säger Calum MacDonald, ordförande för ECEC, Interpols kommitté för att kontrollera att miljölagar efterlevs, i ett pressmeddelande.

Interpols slutsatser baseras på samarbete mellan underrättelsetjänst i 40 länder.

Ett av länderna som drabbats hårt av olagligt dumpat plastavfall är Malaysia. För att markera mot det har landet skickat tillbaka tusentals ton insmugglad plast till ursprungsländerna. I januari i år skickades till exempel 3737 ton plast tillbaka till 13 olika länder, i protest mot att Malaysia blivit vad miljöministern kallat ”de rika ländernas soptipp”.

Världsnaturfondens (WWF) Global plastic policy manager Eirik Lindebjerg påminner om plastens påverkan på marina ekosystem och de potentiella riskerna för människors hälsa.

– Avfallskriminalitet är ett växande problem med rötter i ett mer grundläggande problem: Vår oförmåga att hantera tillverkning av plasten liksom vårt plastanvändande, säger han.

Mindre än tio procent av det globala plastavfallet återvinns. På ett FN-möte 2019 beslutades att den globala handeln med plastavfall ska regleras strängare, så att importerande länder, ofta utvecklingsländer ska få stoppa oönskat avfall.

Detta beslut måste snarast genomföras, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.

– Vi måste få till ett globalt bindande plastavtal för att stoppa handeln som riskerar människors hälsa och miljö.

Läs även: Miljardavgifter inom EU för plast som inte återvinns – här är Sveriges nota (artikel från augusti 2020).