Ett av världens största stadsbruk med totalt 260 hektar mark där runt 185 hektar är odlings- och betesmark – det är Hästa gård. Stockholms stad har varit ägare till området i snart sextio år, sedan 1962.

Fram till början av juni i år kom det fortfarande hit ungdomar och flera äldre som ville lära sig mer om att odla klimatsmart och leva hållbart. Så har det varit de senaste elva åren, där de senaste sju har mött på hårt motstånd från Stockholms stad.

För att demonstrera mot att stadsodling inte tillåts på ett område som tidigare hade en  av världens största, satte en grupp odlingsaktivister här upp ett vitt tält i juni i år. Med plakat vid den obebodda och rätt så förfallna faluröda gården med vita knutar.

Stockholms stad varken satsar på eller tillåter medborgares stadsodling här. Syre rapporterade om det i början av sommaren och gör nu en uppföljning om vad som har hänt sen sist.

Sedan början av juni har polisen gjort åtta utryckningar ut till Hästa gård, enligt odlargruppen som kallar sig för Grönt initiativ. Under semestermånaden juli var det däremot inte så många besök från myndigheten.

En del poliser som varit här har lugnt diskuterat med odlargruppen om ett demonstrationstillstånd, som de fick för två år sedan, fortfarande kan vara giltigt för den här manifestationen.

Andra polistjänstemän har mer bryskt beordrat rivning, avkrävt personnummer och informerat om eventuella straff. Det berättar några aktivister vid tältet som Syre träffar.

Stockholms stads förvaltning, trafikkontoret, som har hand om Hästa gård, skriver i ett mailsvar till Syre:

”Allemansrätten gäller inom området. Det betyder att all privat odling ska ske inom väl definierade befintliga koloniområden. Det är förbjudet att tälta mer än två dygn och enligt allemansrätten får detta inte ske inom tomtmark knuten till bebyggelse.”

De skriver också att Hästa gård ingår i ett kulturreservat som bildades 2006. Kultur- och naturvärden ska gynnas, med friluftsliv och rekreation.

En av de som protesterar mot Stockholms stads inställning med hjälp av civil olydnad här, är Anita Karp och hon säger:

–Jag är inte rädd för att bli stämd, jag är pensionär. Men om man är ung och till exempel söker jobb, då kan det ju bli problem om man blir prickad.

Casper Brodd Linder är en av de unga som var med förut i gruppen. Men berättar att avståndet till Hästa gård hemifrån gör det svårt att få tiden att räcka till.

– Jag har länge känt att det är så viktigt att visa att en annan värld är möjlig och att hitta en minsta gemensam nämnare med andra, som hållbar matproduktion. Det var en viktig anledning till att jag gick med.

Casper Brodd Linder förstår att människor kan bli rädda när polisen kommer:

”Jag tycker det är är skamligt att människor som gör något verkligt bra för miljön och andra blir behandlade som brottslingar.”

En annan ung person, som kallar sig för kamrat Rippe och inte heller har varit med på ett tag, säger:

– Jag är själv uppvuxen i Järvaområdet och jag tycker inte det är konstigt att folk blir obekväma och osäkra när polisen kommer. En del som bor här har dåliga erfarenheter av dem. De kanske har känt sig rasistiskt behandlade, till exempel.

Själv känner han sig mer tillfälligt stoppad av sin pollenallergi än av något annat:

– Min personliga inställning är: Har vi en värld att förlora, vad har vi då att förlora på ett globalt uppror?

Integration med självplock

Pensionären Anita Karp har varit med som volontär i många år och hittade först hit som grönsakskund. 2009 startade ett stort odlingsprojekt här i Studiefrämjandets regi. Det varade i fyra år.

Fältansvarig för Studiefrämjandets tidigare odlingsprojekt på Hästa gård, var en agronom med masterexamen, som också har en gedigen kunskap om inka-indiansk ekoodling – Rafael Altez Calderon.

Han kommer själv från en jordbrukande familj i Peru och säger att det traditionella odlingssättet där utgår från permakulturens hållbara principer som inte rubbar naturens balans.

Järvas kringliggande bostadsområden har en mångkulturell befolkning på sammanlagt runt 90 000 personer. På Hästa gård fungerade Studiefrämjandets odlingar som en mötesplats över såväl kultur- som generationsgränser, enligt Anita Karp och Rafael Altez Calderon.

Deltagare och besökare med rötter från olika delar av världen fick också träning i svenska och i samarbete med Arbetsförmedlingen fick hundratals personer, ungdomar som äldre, arbetsträning och praktik.

– Det odlades ungefär lika många sorters grönsaker här som det finns på ICA. Ett trettiotal, berättar Anita Karp. Men här fick fler råd med att köpa ekologiskt.

På ungefär två hektar som Studiefrämjandet fick använda av ungefär 185 hektar odlings- och betesyta på Hästa gård, kunde folk köpa grönsaker via självplock. Hundratals kunder som ville handla närodlat och ekologiskt kom regelbundet. För många blev det både ett utflyktsmål och en social mötesplats där hela familjer kunde hjälpas åt att plocka tillsammans.

–Ja, det fungerade som ett stort integrationsprojekt med hållbart liv och odling i fokus, berättar Rafael Altez Calderon.

2009 – 2013 hyrde Studiefrämjandet mark av en 4H-gård som då arrenderade Hästa gård av Stockholms stad. Men sedan gick 4H-gården i konkurs och Studiefrämjandets verksamhet här las ner i samband med det.

Beskedet från Stockholms stad och den administrerande förvaltningen trafikkontoret var då som nu – odlingarna skulle bort. Något som Rafael Altez Calderon först protesterade emot genom att hungerstrejka under tre vinterveckor utomhus på ett torg i Akalla 2013. Närmare tusen personer skrev på protestlistan mot att odlingarna skulle försvinna men det hjälpte inte.

Misskött och bortprioriterat

Sedan dess har kampen för en större, stadsnära odling för medborgare på Hästa gårds ägor fortsatt. Rafael Altez Calderon gick från att vara avlönad fältansvarig för Studiefrämjandets forna odlingsprojekt där till att bli ideell aktivist. Ungefär samtidigt som 4H-gården gick i konkurs, fick även Studiefrämjandet ekonomiska problem och sa upp medarbetare.

För att kunna försörja sig arbetar han med något annat än vad han egentligen är utbildad till – han vikarierar som träslöjdslärare. Och i veckan börjar han jobba efter sommarlovet. Därför tar han och gruppen ned tältet idag, det finns mindre tid till att vakta det när skolan startar igen.

Någon plan på att använda hans kunskap och erfarenhet med att inspirera och utbilda personer i klimatsmart odlande, som exempelvis i ett integrationsfrämjande projekt, det tycks aldrig ha varit aktuellt för Stockholms stad.

Istället har trafikkontorets landskapsarkitekt och projektledare, Bodil Hammarberg, uttalat sig i olika medier genom åren och har sagt om Rafael Altez Calderon och gruppen med ungdomar och äldre stadsodlare, till exempelvis nyhetsbyrån Järva: ”Det här är anarkister som kör sitt eget rejs.” Hon har också anklagat dem för att skräpa ned.

Själv hävdar han och de andra att de kämpar för alla medborgares rätt till stadsnära odling och för en mer hållbar värld.

Calderon redogör för vikten av att gå från storskalig odling med monokultur till mindre odlingar med växelbruk för att inte utarma jorden. Hans vision är att fler flyttar ut på landsbygden och lär sig att leva i harmoni med naturen.

Luisa Mosquera kom med i den här stadsodlargruppen för ungefär fyra år sedan. Hon har tidigare arbetat på inackorderingshem för personer med missbruksproblematik.

– Att få kontakt med jorden genom att till exempel så, vattna och rensa ogräs kan vara väldigt bra för rehabiliteringen. Jag tycker att det borde finnas fler möjligheter till det. Där kan stadsodling också ha en viktig roll, säger hon.

Mikael Garcia berättar att där han kommer ifrån, på Kuba, är det obligatoriskt att lära sig om odling. Från det att man har fyllt tio år och uppåt, får man praktisera bland till exempel grönsaksland under 45 dagar per år i landet.

När Mikael Garcias vän tog med honom till gruppen på Hästa gård, kände han sig hemma.

– Stadsodling är viktigt för miljön och vår hälsa, konstaterar kocken Mikael Garcia, det är viktigt att kämpa för det.

Hans vän, Michel Fajrda, som till vardags arbetar i byggbranschen, säger:

– Jag är så stolt över Rafael, att han har orkat kämpa så mycket.

Under årens lopp har alltså Stockholms stad valt att inte hålla det forna stadsbruket på området vid liv och gården har fått förfalla. Enligt uppgift från trafikkontoret skulle det kosta mellan 30 och 50 miljoner kronor att renovera den.

Idag, sedan 2018, arrenderar mark- och anläggningsbolaget Peab Hästa gårds-området. Förutom några hagar med betesfoder, odlar inte företaget något.

Men i en av hagarna har unga och äldre aktivister från Grönt Initiativ planterat kronärtskockor som bildar ett mönster i form av ordet eko. De flesta av de plantorna är nu också bortryckta och uppgrävda av Stockholms stad eller Peab, liksom gruppens andra odlingar. Gruppen berättar att de har sett det själva.

En utbildning för djurvårdare på Spånga gymnasium får hålla till här men idag är det oklart hur länge. Och några konkreta planer för Hästa gård har Stockholms stad ännu inte presenterat.

I ett mailsvar till tidningen Syre skriver trafikkontoret:
”Odling knuten till Hästa gård skulle mycket väl kunna tänkas vara en del av gårdens framtida verksamhet, tillsammans med andra verksamheter. Stadens ambition är att få till en långsiktigt hållbar lösning för gården i ett ansvarsfullt förvaltarskap. Vi har förståelse för att flera anser att besluten tar lång tid men det är många aspekter att beakta.”

Stockholms stad har alltså inte tagit hänsyn till Hästa gårds gamla kulturarv med stadsodling och inte heller tagit tillvara på de odlingar med självplock som fanns på plats efter Studiefrämjandets fyra år här.

Stadsodling stort i Göteborg

Göteborgs stad har valt en annan väg – de satsar redan stort på stadsnära odling och stadsbruk sedan 2012. Göteborg förfogar över totalt 3 000 hektar jordbruksmark och vill se mer av både privata och kommersiella ekologiska odlare.

Men det som Göteborg går in för verkar vara svårare att få till i Stockholm. Trafikkontoret berättar för Syre att det nu förs en dialog  med stadens jurister om rätt sorts tillstånd för att kunna ha stadsodlingar på fler ställen i staden.

I höst kommer trafikkontoret, inom ramen för projektet Framtidsgator, att testa stadsodling på flera gator i Stockholm med hjälp av pallkragar som eleverna på intilliggande skolor får sköta om. Trafikkontoret hjälper också stadens stadsdelsförvaltningar för att få till mer av till exempel stadsodling i parker.

Efterfrågan på hållbart närodlat, utan transporter som belastar miljön, ökar. Några pallkragar med grönsaker i parker eller små kolonilotter för hemmaodlare täcker inte de behoven, betonar Rafael Altez Calderon.

Fler hotade odlingar

När det blev allt svårare att odla på Hästa gård, fick Rafael Altez Calderon med stadsodlargrupp möjlighet att få odla via en kontakt på några lotter på Hjulstas koloniområde, i en betydligt mindre skala än den på Hästa gård med självplock.

Under flera år har gruppen kunnat hålla föreläsningar och kurser här i en kolonistuga som de har byggt om.

Platsen har har också blivit en mötesplats för invånare i bostadsområdet där de kan hitta lite ekologiska grönsaker billigt. Och ofta står det och puttrar en gryta med soppa på spisen för besökare.

Elever på Konstfack blev så inspirerade av arbetet med grönsaksodlingarna och kursverksamheten här att de byggde ett växthus som de gav till odlargruppen.

Men Rafael Altez Calderon och hans stadsodlande vänner har blivit uppsagda härifrån. Det ska inte vara den här typen av verksamhet här, koloniområdet är inte till för det, har de fått besked om.

Så vad händer nu?

Det tar tid att bygga upp en verksamhet, lära känna människor på en ny plats och odla upp mark. Vart ska han och de andra stadsodlarna ta vägen? Hur ser fortsättningen ut? Det vet inte Rafael Altez Calderon än men han ger inte upp.

Kontakter och samverkan med till exempel Extinction Rebellion finns och han har skrivit till Greta Thunberg.

Den parlamentariska vägen har han testat tidigare. Under femton års tid var Rafael Altez Calderon medlem i Miljöpartiet och han har varit med och sammanställt medborgarförslag angående behovet av stadsodling. Flera politiker som träffar medborgare under den årliga Järva-veckan (inställd i år på grund av pandemin, red anm) har uttryckt uppskattning för förslagen. Men så händer det inte så mycket mer, enligt honom.

Men nu ska han ge ett nytt parti en chans. I höst ska Rafael Altez Calderon arbeta aktivt i styrelsen för Feministiskt Initiativ. Om det kan ge en puff framåt för stadsodling i Stockholm eller inte,  det återstår att se.

Trafikborgarrådet Daniel Helldén (mp), politiskt ansvarig för Hästa gård, fick förhinder och kunde därför inte svara på Syres frågor i samband med att den här artikeln producerades men tidningen fick sedan en exklusiv intervju med honom.