Att vistas i grönområden minskar människors stressnivå, ger återhämtning och kan förbättra immunförsvaret, liksom öka möjligheten till sociala möten, visar forskning. Men tillgängligheten varierar stort. I Sydafrika är spåren efter den lagstadgade rasåtskillnadens tid fortfarande påtagliga – och det märks även i tillgången till städers gröna ytor, visar en ny studie.

– Att leva nära offentliga parker och i grönare bostadsområden visar sig vara en lyx som skänks de välbärgade, säger studiens huvudförfattare Zander Venter i en artikel från Stockholm resilience center.

Vita medborgare är i minoritet i Sydafrika, och tjänar sex gånger mer än människor i rasifierade områden. Vita sydafrikaner bor i genomsnitt 700 meter från en park, medan svarta bor 2,6 kilometer bort. 

Den orättvisa fördelningen av urbana grönområden gäller såväl offentliga som privatägda ytor, i praktiskt taget alla sydafrikanska samhällen, visar studien.

Förvärrats sedan apartheids fall

Ojämlikheten i tillgång till grönområden har ökat sedan apartheids avskaffande, enligt den nya studien, som använt sig av satellitdata och offentlig befolkningsstatistik för att nå slutsatsen.

Forskarna skriver:

”De tydliga länkarna mellan urban grön infrastruktur och mänskligt välmående betyder att rättvist fördelad tillgänglighet till urban natur är en fråga om mänskliga rättigheter. 

Eftersom förhållandet i Sydafrika har försämrats under de senaste decennierna uppmanar de myndigheter att reagera: 

”Alla instrument som mäter ekonomisk utveckling och rättvis fördelning av resurser borde inkludera urbana gröna områden, för att avslöja den rasmässiga (racial), ekonomiska och gröna apartheiden i sydafrikanska städer.”

Den nya studien är publicerad i tidskriften Landscape and urban planning, och går att läsa här. 

Läs mer i Syre: Här är grönaste staden att bo i (artikel från december 2019) och ”Vild” natur ökar välmåendet mest (artikel från mars 2020).