Deportationerna har inte ställts in – trots coronapandemin. Däremot är de svårare, om än inte omöjliga, att genomföra. Så trots att människor världen över avråds från alla resor har inte Sverige beslutat om ett officiellt utvisningsstopp av flyktingar.

– Arbetet fortsätter, men vi har ju en del praktiska hinder. De främsta hindren är ju att flera länder har stängt sina gränser. Så vi har ju en minskning med ungefär 80 procent, jämfört med förra året i antal ärenden som vi kan verkställa, säger Patrik Engström, nationell gränspolischef, till Ekot.

Mellan 19 mars och 15 april utvisades 87 personer från Sverige. Till vilka länder framkommer inte av Ekots rapport. Motsvarande siffra för samma period förra året var 462 utvisningar.

Syre rapporterade tidigt om att utvisningarna tycktes fortgå trots coronapandemin. I slutet av mars skickade Migrationsverket ut sms med information om en utvisning via Danmark.

”Hej, din resa är bokad från Köpenhamn till Kabul via Dubai den 23 mars 2020. Du ska komma till Agnesfridsvägen 111 i Malmö kl. 11.30. Du får lov att ta med dig 30 kg i bagage. Med vänlig hälsning, [namn på handläggaren], Migrationsverket”, löd meddelandet.

Släpps utan plan

Aftonbladet rapporterar också om problemen som uppstår då intagna på förvaren nu släpps, eftersom det är svårt att genomföra deportationer. 200 personer har släppts de senaste veckorna och antalet förvarsplatser har minskat, från 519 till 300 i hela landet.

Migrationsverket har tidigare i en skriftlig kommentar skickad till Syre uppgett att det inte finns ett beslut om att släppa alla asylsökande utan att det görs efter en individuell prövning. Plan för de som inte längre sitter intagna saknas.

– Jag sover i ett elrum, säger Ali Shakoori, en av de som släppts, till Aftonbladet.

– Vakterna sa: du får gå på grund av coronaviruset. Inget mer. Jag fick inte ens pengar till en SL-biljett, uppger han för samma tidning.

Hungerstrejker har rapporterats i förvaren i Kållered och i Flen, och på förvaret i Märsta har en man dött i corona. Oron hos de som sitter instängda i utrymmen för trånga för att socialt distansera sig har varit stor.

Att släppas vind för våg är inte heller ett bra alternativ, varken för individ, samhälle eller som verktyg för att stoppa smittspridningen. Efter att en man i 60-årsåldern avled efter en tids sjukdom i covid-19 tidigare i april ökade oron sannolikt ännu mer, mannen hade suttit på förvaret i Märsta. Han hade ingen annanstans att ta vägen och valde att stanna kvar.

Svårt att få jobb, svårt att stanna

Samtidigt slår den försämrade arbetsmarknaden mot asylsökande som är beroende av arbete för att få stanna. Det berör bland annat de som fått uppehållstillstånd på grund av gymnasielagen och måste hitta ett arbete inom sex månader efter avslutade studier för att få stanna.

Fardju Alizadas är en av de som drabbats av detta. Under sin sista vecka på praktiken på hotellet Scandic Europa i Göteborg fick han veta att han inte skulle få den fasta anställning som han tidigare blivit utlovad.

– Jag var där i fem månader på praktik. Min chef berättade för mig, eftersom jag var duktig, att ”efter praktiken får du tillsvidarejobb”, säger Fardju Alizadas till SVT Nyheter. 

Utan fast anställning påverkas hans chanser till permanent uppehållstillstånd, något som endast 17 personer hittills fått via gymnasielagen. Nu ska han försöka hitta ett annat arbete mitt under pågående pandemi.

Något arbete för att förändra reglerna pågår inte, enligt Morgan Johanssons pressekreterare.