Korallblekning är ett fenomen som uppstår när den globala uppvärmningen ökar och värmer upp havsvattnet till onaturligt höga nivåer. I februari år var vattentemperaturen rekordhög.

Korallerna förlorar pigment när olika typer av alger, zooxanthellae, blir för stressade och inte längre kan alstra energi från solljuset.

– Blekningarna är en tydlig signal att Stora barriärrevet ropar på snabb hjälp och för oss att göra allt vi kan, säger David Wachenfeld, chefsforskare vid Stora barriärrevets marinparks ledning till The Guardian, återgivet i DN.

Algerna lever i symbios med olika marina djur och är också föda för många olika arter. Korallrev kan också ses som havens barnkammare.

Vid massblekning av koraller kan områden på flera mil av havsbottnen bli så gott som livlösa.

Stora barriärrevet utanför Australiens nordöstra kust sträcker sig ungefär 2 600 kilometer och täcker en yta på cirka 344 400 kvadratkilometer.
Här finns över 2 900 individuella rev och 900 öar.

Det är den största struktur som har byggts av levande organismer, så kallade korallpolyper, och är synligt från rymden.

Massangrepp

1981 blev Stora barriärrevet listat som ett av Unescos världsarv och med det erkänt som en kultur- och naturmiljö,  med ojämförligt enastående värden för hela mänskligheten. Men frågan är hur det har bidragit till revets överlevnad.

Innan 1980 var det inte många som hade hört talas om massblekning av koraller. Forskare konstaterade då att det var något som kunde ske med närmare trettio års mellanrum och i mindre skala. På den tiden fick också korallerna möjlighet att återhämta sig.

Den första riktigt omfattande massblekningen av Stora barriärrevet upptäcktes 1998 och sedan dess har de kommit allt tätare och blivit större.

– Det är mycket oroande att korallblekningar inträffar allt oftare. Det tar tio år eller mer för de snabbast växande korallerna att återhämta sig, säger Terry Hughes, chef för centret för korallstudier vid James Cook-universitetet i australiska Townsville till DN.

2016 dödförklarades en tredjedel av Stora barriärrevet, efter ett antal blekningar där koraller och djurliv inte haft en chans.

Det stora barriärrevet har funnits runt 20 miljoner år och har haft en mycket stor och unik biologisk mångfald.  Här har man kunnat hitta nästan 500 olika korallsorter, drygt 1 600 fiskarter, flera tusen olika blötdjur, mer än  200 olika slags fåglar, 30 olika valar och delfiner. Det har också varit världens största fortplantningsområde för havssköldpaddor, rapporterar natursidan.se

En annan fara för korallerna är ett alltmer försurat hav som löser upp dem. Föroreningar, ett fiske som inte är hållbart och invasioner av sjöstjärnorna törnekronor som äter korall, har också bidragit till revets svåra tillstånd.

Gradfaran

En av världens främsta experter på korallrev och tidigare chefsforskare på Australien Institute of Marine Science, professor John ”Charlie” Veron, sa redan för några år sedan i en artikel på natursidan.se:

– Vi människor har utlöst förutsättningarna för massutrotning. Hela norra delen av det stora barriärrevet är förstört. Det ser ut som en krigszon, det är hjärtslitande.

Det här uttalandet gjorde han efter en forskarrapport som kom i april 2017. Den visade att två tredjedelar av Stora barriärrevet var blekt. Med de ökande växthusgaserna höjs temperaturen på land och i vatten, med förödande konsekvenser för djur, växter och människor.

De senaste fem åren har tre kraftiga massblekningar skett och årets var den mest utbredda hittills. En fjärdedel, av det som är kvar, av Stora barriärrevet drabbades.

En lektor i biologi i Sydney, Fredrik Jutfelt, skrev i DN i vintras:

”Om vi når två graders global uppvärmning, vilket vi är på väg mot, är prognosen att 99 procent av jordens korallrev bleks årligen. Detta skulle innebära att våra barn inte kommer kunna uppleva dessa naturens underverk annat än i gamla filmer.”

Läs mer: Massdöd – människans avtryck på jorden (artikel från 9 april 2020).
Läs mer: Genbank ska rädda hotade koraller (artikel från 2 april 2020).