Girjas sameby – inte staten – har rätten att upplåta småviltsjakt och fiske på samebyns byområde. Striden har nu avgjorts i Högsta domstolen efter tio år. ”Det känns fantastiskt skönt när tio års prövning är över. Nu börjar ett nytt kapitel”, säger Matti Blind Berg, ordförande i Girjas sameby, till TT.
Känslan när han tog emot beskedet är svår att sätta ord på, fortsätter han:
– Det är svårt att förklara i ord, det var en stor glädje för samebyns äldre medlemmar som dragit i gång det här och levt med det här.
Högsta domstolen drar bland annat slutsatsen att samebyn har ensamrätt att upplåta jakt och fiske som en följd av historiska omständigheter som gäller för det aktuella området (urminnes hävd).
– Att staten förlorar i mål om samers rätt till jakt och fiske är historiskt. Sverige får omfattande internationell kritik för bristande skydd av samers mänskliga rättigheter som urfolk, där ökad kontroll av traditionella områden är centralt, säger Tilda Pontén, jurist på människorättsorganisation Civil rights defenders.
Som ett resultat kan andra samebyar följa efter
Högsta domstolens beslut i dag innebär att andra samebyar kan pröva frågan.
– Domen får bara verkan för Girjas sameby. Men eftersom domen är prejudicerande blir Högsta domstolens generella resonemang och slutsatser applicerbara på andra liknande tvister. Det politiska reaktionen återstår att se, säger Tilda Pontén.
Girjasmålet handlar om vem som äger rätten till jakten och fisket på statens mark och att den därmed ensam ska äga upplåtelserätten. Från statens håll argumenterades att staten som äger marken även innehar rätten, och därmed upplåtelserätten, till jakt och fiske.
Girjas sameby bedriver renskötsel på ett stort område ovanför den så kallade odlingsgränsen i Norrbottens län. Rennäringslagen innebär att medlemmarna i samebyn får jaga och fiska på området.
1992 tog staten ifrån samebyarna upplåtelserätten. Därefter har länsstyrelserna fördelat jakt och fiske. 2009 stämde Svenska samernas riksförbund genom Girjas sameby svenska staten. 2018 gav hovrätten samebyn rätt i sakfrågan men i frågan om upplåtelserätten uppfattades domen otydlig.
"Samer tvingas ta rättighetsfrågor till domstol"
Under förhandlingarna i Högsta domstolen 2019 skärptes motsättningarna mellan parterna, enligt Dagens Nyheter. Statens ombud, justitiekansler Mari Heidenborg, lyfte upp att ”Sverige inte har några internationella förpliktelser att erkänna särskilda rättigheter för samer som urfolk”.
Trots att Sverige skrivit under en rad bindande internationella konventioner och att samerna skyddas som urfolk i grundlagen sedan 2011.
Detta möttes av skarp kritik från bland annat människorättsorganisation Civil rights defenders, som nu välkomnar beslutet.
– Vi är mycket kritiska till att samer tvingas ta rättighetsfrågor till domstol, med allt vad det innebär för hälsan och risk för skuldsättning. En stat har ett enormt resursmässigt överläge mot individer i rättsprocesser. Situationen är en direkt konsekvens av bristande politiskt ansvar för samers rättigheter, säger Tilda Pontén.
