Känslan när han tog emot beskedet är svår att sätta ord på, fortsätter han:

– Det är svårt att förklara i ord, det var en stor glädje för samebyns äldre medlemmar som dragit i gång det här och levt med det här.

Högsta domstolen drar bland annat slutsatsen att samebyn har ensamrätt att upplåta jakt och fiske som en följd av historiska omständigheter som gäller för det aktuella området (urminnes hävd).

–  Att staten förlorar i mål om samers rätt till jakt och fiske är historiskt. Sverige får omfattande internationell kritik för bristande skydd av samers mänskliga rättigheter som urfolk, där ökad kontroll av traditionella områden är centralt, säger Tilda Pontén, jurist på människorättsorganisation Civil rights defenders.

Som ett resultat kan andra samebyar följa efter

Högsta domstolens beslut i dag innebär att andra samebyar kan pröva frågan. 

– Domen får bara verkan för Girjas sameby. Men eftersom domen är prejudicerande blir Högsta domstolens generella resonemang och slutsatser applicerbara på andra liknande tvister. Det politiska reaktionen återstår att se, säger Tilda Pontén.

Girjasmålet handlar om vem som äger rätten till jakten och fisket på statens mark och att den därmed ensam ska äga upplåtelserätten. Från statens håll argumenterades att staten som äger marken även innehar rätten, och därmed upplåtelserätten, till jakt och fiske.

Girjas sameby bedriver renskötsel på ett stort område ovanför den så kallade odlingsgränsen i Norrbottens län. Rennäringslagen innebär att medlemmarna i samebyn får jaga och fiska på området.

1992 tog staten ifrån samebyarna upplåtelserätten. Därefter har länsstyrelserna fördelat jakt och fiske. 2009 stämde Svenska samernas riksförbund genom Girjas sameby svenska staten. 2018 gav hovrätten samebyn rätt i sakfrågan men i frågan om upplåtelserätten uppfattades domen otydlig.

"Samer tvingas ta rättighetsfrågor till domstol"

Under förhandlingarna i Högsta domstolen 2019 skärptes motsättningarna mellan parterna, enligt Dagens Nyheter. Statens ombud, justitiekansler Mari Heidenborg, lyfte upp att ”Sverige inte har några internationella förpliktelser att erkänna särskilda rättigheter för samer som urfolk”.

Trots att Sverige skrivit under en rad bindande internationella konventioner och att samerna skyddas som urfolk i grundlagen sedan 2011.

Detta möttes av skarp kritik från bland annat människorättsorganisation Civil rights defenders, som nu välkomnar beslutet.

– Vi är mycket kritiska till att samer tvingas ta rättighetsfrågor till domstol, med allt vad det innebär för hälsan och risk för skuldsättning. En stat har ett enormt resursmässigt överläge mot individer i rättsprocesser. Situationen är en direkt konsekvens av bristande politiskt ansvar för samers rättigheter, säger Tilda Pontén.

Mohammadi har fått Nobels fredspris för sina insatser som människorättsaktivist. Men regimen i Iran har fängslat henne i den ökända anstalten Evian.

Hennes senaste protest rör dels tvånget att bära huvudduk i Iran, men är också en manifestation till stöd för dem som tillhör trossamfundet Bahá’i.

– Hon är inte med oss här i dag, hon är i fängelse och hon kommer att hungerstrejka i solidaritet med en religiös minoritet, sade hennes bror Hamidreza Mohammadi på på en presskonferens i Oslo på lördagen.

Han väntas tillsammans med Mohammadis make Taghi Rahmani ta emot Nobels fredspris i hennes namn vid ceremonin på söndagen.

– Hon säger att ”hungerstrejken inleds samma dag som jag skulle fått detta pris, kanske kommer då världen vilja veta mer om problemet”, sade Rahmani.

Mohammadi har tidigare hungerstrejkat i protest mot att hon och andra fångar nekas sjukhusvård och mot tvånget på kvinnor att använda hijab i Iran. Den 51-åriga Mohammadi har problem med hjärta och lungor, enligt hennes familj.

Hon får Nobels fredspris för ”hennes kamp mot förtrycket av kvinnor i Iran”.

Att halten av koldioxid i atmosfären påverkar den globala temperaturen har varit känt sedan länge. Men att forska på saker som hände för tiotals miljoner år sedan, alltså så långt tillbaka som till dinosauriernas utdöende, är svårt och det har funnits många olika sätt att mäta och räkna på.

Nu har 80 forskare från 16 länder gått igenom all tillgänglig kunskap om hur koldioxidhalten i atmosfären har varierat och försökt städa upp bland studier och data. Deras slutsats är att jordens klimat är betydligt mer känsligt för växthusgaser än vad nuvarande modeller visar.

Höga halter tidigare

Ett vanligt antagande i dag är att för varje fördubbling av halten koldioxid i atmosfären kommer temperaturen höjas mellan 1,5 till 4,5 grader. Men den nya studien pekar på att det vid en fördubbling snarare handlar om en ökning på upp till 6 grader.

“Vi har länge vetat att genom att addera koldioxid till atmosfären höjer vi temperaturen. Men den här studien ger oss en mycket bättre bild av hur känsligt klimatet är på längre sikt”, säger Bärbel Hönisch, studiens huvudförfattare i en presskommentar.

Slutsatserna som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science ger en stabil grund att stå på enligt Thorsten Mauritsen, professor vid Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet som forskar om klimatet.

– Det har rått många delade meningar om hur växthusgaser i atmosfären varierat i forntiden. Det är bra att en så stor grupp forskare nu satt ramarna för oss som använder data och gör beräkningar. Det gör att vi kan göra bättre analyser, säger han.

Gott om liv

En upptäckt forskarna bakom studien gjort är att koldioxidhalten i atmosfären under början av den kenozoiska eran, ”jordlivets nutid”, kan förklara det mycket varma klimatet som rådde på jorden då. En tid då det fanns gott om liv på jorden.

– Det är intressant att koldioxidhalterna troligen var omkring fyra gånger så höga som i dag men att livet frodades, säger Birger Schmitz, professor i geologi vid Lunds universitet som forskar om jordens klimat långt tillbaka i tiden.

Han påpekar att läget i dag är annorlunda då vi är åtta miljarder människor som lever på jorden och att de temperaturökningar som de mänskliga utsläppen av växthusgaser leder till kan få en stor påverkan socialt.

– Men det är fantastiskt bra att forskarna tagit ett grepp om detta och att vi nu bättre vet vilka osäkerheterna är och vilka modeller vi kan lita på inom forskningen.

 Medan intensiva förhandlingar pågår under COP28 passade Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari på att hålla en presskonferens tillsammans med Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie. Med på konferensen var också Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén, för att presentera att Sverige och Energimyndigheten nu startar tre nya samarbeten för att stärka klimatarbetet i andra länder – ett resultat av ett regeringsuppdrag där klimatfinansieringen byggts ut för att möjliggöra nya samarbeten under artikel 6 i Parisavtalet. 

Tanken med artikel 6 är att starta frivilliga samarbeten mellan länder för att minska utsläppen. Energimyndigheten beskriver det på sin hemsida som ”en möjlighet att kostnadseffektivt minska utsläppen där det får mest verkan”. 

”Minskade utsläpp i kombination med ökad tillväxt”

– Vår lösning kan inte vara åtgärder som innebär sämre levnadsvillkor. Det duger inte, utan klimatomställningen måste bidra till kraftigt minskade utsläpp i kombination med ökad tillväxt, ökat välstånd, ökad frihet och levnadsstandard för människor världen över, sade klimatminister Romina Pourmokhtari under presskonferensen. 

Därför kommer Sverige att bidra med 300 miljoner kronor till Climate action catalyst fund, CACF, en fond som skapats av Asiatiska utvecklingsbanken och som kommer att starta sin verksamhet från årsskiftet. Den innebär ett multilateralt samarbete och de 300 miljonerna är tänkta att fördelas under perioden 2024-2033.

Även ett samarbete med FN:s utvecklingsfond UNDP kommer att startas. 300 miljoner kronor kommer att gå till det nya initiativet CARTA, Climate ambition raising through article 6, som startats av just Energimyndigheten i samarbete med UNDP.

– Vi hoppas att vi kan komma i mål också med artikel 6 som innebär att vi får till avtal och kan börja jobba. Det här handlar bland annat om att bygga solceller, och energilagring genom batterier, till exempel på ett stort antal sjukhus, där man samtidigt också utbildar kvinnor för att bli installatörer och tekniker, så det här handlar ju om mer än energi. Det handlar om en rättvis omställning, säger Robert Andrén.

”Effektiviseringsfråga”

På frågor om Sverige räknar med att tillgodoräkna sig utsläppsminskningarna så svarar Romina Pourmokhtari att det beror på om förhandlingarna på klimatmötet blir klara när det gäller artikel 6. Ambitionen är dock att tillgodoräkna sig utsläppen. 

– Ja, det är det. Av det enkla skälet att vi ser att Sverige behöver göra större skillnad rent fysiskt på andra platser i världen. En annan bit i det där är effektiviseringsfrågan. Om vi ser att svenska kronor kan minska utsläppen mer på en annan plats i världen än hos oss själva, då är det en möjlighet som vi i viss utsträckning i varje fall bör undersöka och utveckla, för att se hur väl det fungerar och om det kan bidra till, så som generaldirektören nämner, en förändring där de här länderna själva sedan också kan vidareutveckla och arbeta vidare på det som Sverige har kunnat initiera. 

Sverige har också kommit överrens med Schweiz om att gå före i arbetet med artikel 6. 

– Det handlar om ett unikt pilotsamarbete som vi har med Schweiz för att se: Hur kan vi skapa en marknad för negativa utsläpp inom ramen för parisavtalets regelverk? Och vårt gemensamma mål är att kunna testköra en pilot för att se hur det är att köpa och sölja utsläppsrätter genom företag. Det har vi precis skakat hand på idag.