Cocktaileffekt, gränsvärden och försiktighetsprincipen – det finns mycket att hålla ordning på när det gäller kemikalier, alltså kemiskt framställda ämnen och föreningar som används industriellt. Särskilt svårt kan det vara för varor utan innehållsförteckning, som leksaker.

Och brister är inget ovanligt. Vid en inspektion i Malmö tidigare i år visade sig en Barbiedocka innehålla 400 gånger den tillåtna nivån av en hormonstörande mjukgörare, något Syre skrivit om. När Kemikalieinspektionen nyligen granskade lädervaror som mobilskal och klockarmband visade sig mer än var tionde innehålla förbjudna ämnen över gränsvärdena.

Nu hoppas den ideella föreningen Sveriges konsumenter att en ny app ska bidra till en mer giftfri vardag.

– Konsumenter vill inte få farliga kemikalier på köpet, vare sig det gäller cancerframkallande flamskyddsmedel i en bilbarnstol eller hormonstörande ämnen i plastprylar. Kemikalieappen gör det enklare för konsumenter i hela Europa att använda sin lagliga rätt att få veta om varor innehåller särskilt farliga ämnen, säger Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter i ett pressmeddelande.

Appen är skapad i samarbete med Kemikalieinspektionen och andra myndigheter och organisationer i 13 EU-länder.

I dag finns omkring 100 000 kemikalier på marknaden, varav 200 står på EU:s lista över ”särskilt farliga ämnen” (SVHC-ämnen). Som konsument har du rätt att få svar på om en produkt innehåller några särskilt farliga ämnen i halter över 0,1 viktprocent.

Svar kan dröja 45 dagar

Tanken är att du med smartphoneappen skannar en varas streckkod. Finns den redan inlagd i Kemikalieappens databas får du direkt information om varan. Om inte kan du via appen skicka en fråga om kemikalieinnehållet till företaget som säljer produkten. Företag kan själva lägga till produkter i databasen.

– Om tillräckligt många frågar kan förhoppningsvis företagen se att det finns en vinst i att lägga in svaren. Då behöver de inte svara på enskilda förfrågningar, säger Ellen Ingre-Khans, utredare på Kemikalieinspektionen.

Svar ska ges inom 45 dagar – förutsatt att produkten innehåller särskilt farliga ämnen över 0,1 viktprocent. Annars behöver företagen inte svara.

– Men konsumenter vill ju också veta att varan är fri från dessa ämnen. Den informationen kan företagen ge konsumenter genom att använda databasen, säger Ellen Ingre-Khans.

För varor som säljs av företag utanför EU finns inte någon skyldighet att svara på frågorna.

Prylar utan innehållsdeklaration

Men den som skannar in produkterna från städskåpet kommer inte heller att få svar. De klassas nämligen som ”kemiska produkter” och inte ”varor”, och omfattas inte av samma regler, förklarar Ellen Ingre-Khans.

– Det du kan fråga om är varor som inte har en innehållsförteckning, som möbler, elektronik, kläder och andra textilier, leksaker och andra plastprodukter. Enkelt uttryckt: prylar.

Kemikalieinspektionen uppgav 2018 att omkring 15–20 procent av myndighetens kontrollerade leksaker och barnvårdsartiklar innehåller för höga halter av giftiga ämnen.

Myndighetens stickprov ska dock inte ses som representativa för alla leksaker på marknaden, eftersom kontroller görs där misstanke om höga halter finns, påpekar Ellen Ingre-Khans.

– Det är en mindre andel varor som det kan förekomma i. Från stora kända kvalitetsmärken är det mindre sannolikt, medan i okända märken, lågprisvaror och internetköphittar våra inspektörer oftare den här typen av ämnen.

Läs mer: Farliga kemikalier upptäckta i leksaker (artikel från juni 2019) och Utredare vill sänka gränsvärden för kemikalier: Varnar för ”cocktaileffekt” (artikel från november 2019).