Ryssland uppmanar de kurdiska styrkorna i nordöstra Syrien att dra sig undan från gränsområdena mot Turkiet. Annars riskerar de att stå försvarslösa mot den turkiska armén, tillägger Kreml.
Uttalandet kommer sedan Ryssland och Turkiet på tisdagen enats om att syriska och ryska styrkor ska bevaka de gränsområden som den turkiska militären inte redan kontrollerar. De ska också se till så att den kurdiska YPG-milisen drar sig undan från områdena inom den buffertzon som Turkiet vill upprätta längs med gränsen.
Om de kurdiska styrkorna inte ger sig av så kommer syriska gränspatruller och rysk militärpolis se sig tvungna att dra sig undan, varnar Kremls talesperson Dmitrij Peskov.
– I så fall kommer den turkiska armén att köra över de kvarvarande kurdiska förbanden, säger Peskov enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax.
"USA förrådde kurderna"
Han passar även på att ge en känga till USA, vars särskilda Syriensändebud James Jeffrey på tisdagen ifrågasatte Rysslands förmåga att få de kurdiska styrkorna att lämna områdena.
– USA har varit kurdernas närmaste allierade under de senaste åren. Men i slutändan har man övergett och i praktiken förrått kurderna, säger Peskov.
– De (USA) har valt att lämna kurderna vid gränsen och i det närmaste tvingat dem att slåss mot turkarna.
Det var i början av oktober som USA:s president Donald Trump meddelade att amerikanska styrkor skulle dra sig tillbaka från nordöstra Syrien. Det banade väg för Turkiet att inleda sin offensiv i syfte att driva bort kurdiska styrkor från gränsområdena och upprätta vad man kallar en ”säker zon” som ska sträcka sig omkring tre mil in på syriskt territorium.
Geopolitisk strid
Ryssland har passat på att snabbt fylla det vakuum som USA lämnat efter sig och ytterligare flytta fram sina geopolitiska positioner i regionen.
Överenskommelsen mellan Turkiet och Ryssland slöts efter ett omkring sex timmar långt samtal mellan de båda ländernas ledare i den ryska staden Sotji.
Iran välkomnar uppgörelsen.
”Vi hoppas att denna överenskommelse kommer att undanröja Turkiets bekymmer och föra med sig fred och säkerhet till Syrien”, skriver landets utrikesdepartement enligt Reuters.
Iran är liksom Ryssland nära allierat med Syriens president Bashar al-Assad. Han är sannolikt nöjd med att syriska styrkor nu fått kontroll över områden som länge varit i det kurdiska självstyrets händer. Samtidigt motsätter han sig att turkiska styrkor gått in på syriskt territorium. Ankara har länge stöttat rebellgrupper som velat störta al-Assad under landets drygt åtta år långa inbördeskrig men har på senare tid tonat ner sin fientlighet mot regimen.
Vill se sanktioner
Från EU-parlamentet kommer nya fördömanden av Turkiets offensiv.
Vi kräver att Turkiet omedelbart drar sig ur Syrien, säger den tyske ledamoten Michael Gahler, som representerar högerpartigruppen EPP, den största i EU-parlamentet, enligt Reuters.
Parlamentet väntas på torsdag rösta igenom ett uttalande med krav om att EU inför ekonomiska sanktioner mot Turkiet med anledning av offensiven.
Samtidigt välkomnar USA och Nato försiktigt ett förslag från Tyskland om att upprätta en säkerhetszon i norra Syrien till skydd för flyende civila och för att insatser mot terrorrörelsen IS ska kunna fortsätta. Detaljerna är ännu oklara, men till skillnad från Turkiets planerade buffertzon innebär det tyska förslaget en internationellt kontrollerad zon.
Natochefen Jens Stoltenberg har med vissa svårigheter försökt balansera mellan att lyssna in den starka kritiken mot Turkiet och samtidigt undvika att offentligt kritisera medlemslandet.
Tiotusentals har flytt
I en tidigare uppgörelse, som förhandlats fram av USA, fick de kurdiska styrkorna fem dygn på sig att lämna de gränsområdena. Den tidsfristen gick ut på tisdagskvällen.
Turkiet säger att man i nuläget inte ser någon anledning till att återuppta sin offensiv, efter uppgifter från USA om att de kurdiska styrkorna har dragit sig tillbaka.
Närmare 170 000 människor har enligt FN flytt området sedan Turkiets offensiv inleddes. Oppositionella Syriska människorättsobservatoriet SOHR säger att det rör sig om långt fler, runt 300 000 personer.
Över 220 kurdiska stridande har dödats i strider och över 180 turkstödda syriska rebeller, enligt SOHR. Över 70 civila uppges ha dödats i samband med striderna.
Fakta: Striden om nordöstra Syrien
2016 upprättades ett autonomt kurdiskt styre i regionen Rojava i nordöstra Syrien. Den syriska regimen, upptagen med att slåss för sin överlevnad, har i huvudsak undvikit konfrontation med det kurdiska styret men varit tydlig med sin avsikt att återta kontrollen över regionen.
Den kurdiska YPG-milisen har utgjort stommen i alliansen Syriens demokratiska styrkor (SDF) som med stöd av USA vände kriget mot terrorrörelsen IS. Den kurdiska autonomin har väckt oro i Turkiet, som likställer YPG med den terrorstämplade turkiska gerillan PKK. Men USA:s närvaro har i praktiken förhindrat Turkiet att agera militärt.
Efter att USA i början av oktober meddelade att landets soldater skulle ge sig av inledde Turkiet, med hjälp av syriska rebellgrupper, omgående en offensiv i nordöstra Syrien. Planen är att upprätta en ”säker zon” som sträcker sig 32 kilometer in i Syrien och flytta upp till 2 miljoner av de 3,6 miljoner syriska flyktingar som finns i Turkiet dit.
Efter ett USA-förhandlat eldupphör gav Turkiet de kurdiska styrkorna en tidsfrist på fem dagar, vilken sedan förlängdes med ytterligare 150 timmar, på sig att evakuera området.
Källor: Landguiden/UI, Reuters och AFP
