Radar · Nyheter

Ryssland till kurderna: Bort från gränsen

Bild från den turkiska staden Ceylanpinar, nära gränsen till Syrien, strax före tidpunkten då tidsfristen för de kurdiska styrkorna att lämna området löpte ut på tisdagskvällen.

Ryssland uppmanar de kurdiska styrkorna i nordöstra Syrien att dra sig undan från gränsområdena mot Turkiet. Annars riskerar de att stå försvarslösa mot den turkiska armén, tillägger Kreml.

Uttalandet kommer sedan Ryssland och Turkiet på tisdagen enats om att syriska och ryska styrkor ska bevaka de gränsområden som den turkiska militären inte redan kontrollerar. De ska också se till så att den kurdiska YPG-milisen drar sig undan från områdena inom den buffertzon som Turkiet vill upprätta längs med gränsen.

Om de kurdiska styrkorna inte ger sig av så kommer syriska gränspatruller och rysk militärpolis se sig tvungna att dra sig undan, varnar Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

– I så fall kommer den turkiska armén att köra över de kvarvarande kurdiska förbanden, säger Peskov enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax.

"USA förrådde kurderna"

Han passar även på att ge en känga till USA, vars särskilda Syriensändebud James Jeffrey på tisdagen ifrågasatte Rysslands förmåga att få de kurdiska styrkorna att lämna områdena.

– USA har varit kurdernas närmaste allierade under de senaste åren. Men i slutändan har man övergett och i praktiken förrått kurderna, säger Peskov.

– De (USA) har valt att lämna kurderna vid gränsen och i det närmaste tvingat dem att slåss mot turkarna.

Det var i början av oktober som USA:s president Donald Trump meddelade att amerikanska styrkor skulle dra sig tillbaka från nordöstra Syrien. Det banade väg för Turkiet att inleda sin offensiv i syfte att driva bort kurdiska styrkor från gränsområdena och upprätta vad man kallar en ”säker zon” som ska sträcka sig omkring tre mil in på syriskt territorium.

Geopolitisk strid

Ryssland har passat på att snabbt fylla det vakuum som USA lämnat efter sig och ytterligare flytta fram sina geopolitiska positioner i regionen.

Överenskommelsen mellan Turkiet och Ryssland slöts efter ett omkring sex timmar långt samtal mellan de båda ländernas ledare i den ryska staden Sotji.
Iran välkomnar uppgörelsen.

”Vi hoppas att denna överenskommelse kommer att undanröja Turkiets bekymmer och föra med sig fred och säkerhet till Syrien”, skriver landets utrikesdepartement enligt Reuters.

Iran är liksom Ryssland nära allierat med Syriens president Bashar al-Assad. Han är sannolikt nöjd med att syriska styrkor nu fått kontroll över områden som länge varit i det kurdiska självstyrets händer. Samtidigt motsätter han sig att turkiska styrkor gått in på syriskt territorium. Ankara har länge stöttat rebellgrupper som velat störta al-Assad under landets drygt åtta år långa inbördeskrig men har på senare tid tonat ner sin fientlighet mot regimen.

Vill se sanktioner

Från EU-parlamentet kommer nya fördömanden av Turkiets offensiv.
Vi kräver att Turkiet omedelbart drar sig ur Syrien, säger den tyske ledamoten Michael Gahler, som representerar högerpartigruppen EPP, den största i EU-parlamentet, enligt Reuters.

Parlamentet väntas på torsdag rösta igenom ett uttalande med krav om att EU inför ekonomiska sanktioner mot Turkiet med anledning av offensiven.

Samtidigt välkomnar USA och Nato försiktigt ett förslag från Tyskland om att upprätta en säkerhetszon i norra Syrien till skydd för flyende civila och för att insatser mot terrorrörelsen IS ska kunna fortsätta. Detaljerna är ännu oklara, men till skillnad från Turkiets planerade buffertzon innebär det tyska förslaget en internationellt kontrollerad zon.

Natochefen Jens Stoltenberg har med vissa svårigheter försökt balansera mellan att lyssna in den starka kritiken mot Turkiet och samtidigt undvika att offentligt kritisera medlemslandet.

Tiotusentals har flytt

I en tidigare uppgörelse, som förhandlats fram av USA, fick de kurdiska styrkorna fem dygn på sig att lämna de gränsområdena. Den tidsfristen gick ut på tisdagskvällen.

Turkiet säger att man i nuläget inte ser någon anledning till att återuppta sin offensiv, efter uppgifter från USA om att de kurdiska styrkorna har dragit sig tillbaka.

Närmare 170 000 människor har enligt FN flytt området sedan Turkiets offensiv inleddes. Oppositionella Syriska människorättsobservatoriet SOHR säger att det rör sig om långt fler, runt 300 000 personer.

Över 220 kurdiska stridande har dödats i strider och över 180 turkstödda syriska rebeller, enligt SOHR. Över 70 civila uppges ha dödats i samband med striderna.

Fakta: Striden om nordöstra Syrien

2016 upprättades ett autonomt kurdiskt styre i regionen Rojava i nordöstra Syrien. Den syriska regimen, upptagen med att slåss för sin överlevnad, har i huvudsak undvikit konfrontation med det kurdiska styret men varit tydlig med sin avsikt att återta kontrollen över regionen.

Den kurdiska YPG-milisen har utgjort stommen i alliansen Syriens demokratiska styrkor (SDF) som med stöd av USA vände kriget mot terrorrörelsen IS. Den kurdiska autonomin har väckt oro i Turkiet, som likställer YPG med den terrorstämplade turkiska gerillan PKK. Men USA:s närvaro har i praktiken förhindrat Turkiet att agera militärt.

Efter att USA i början av oktober meddelade att landets soldater skulle ge sig av inledde Turkiet, med hjälp av syriska rebellgrupper, omgående en offensiv i nordöstra Syrien. Planen är att upprätta en ”säker zon” som sträcker sig 32 kilometer in i Syrien och flytta upp till 2 miljoner av de 3,6 miljoner syriska flyktingar som finns i Turkiet dit.

Efter ett USA-förhandlat eldupphör gav Turkiet de kurdiska styrkorna en tidsfrist på fem dagar, vilken sedan förlängdes med ytterligare 150 timmar, på sig att evakuera området.

Källor: Landguiden/UI, Reuters och AFP

Radar · Inrikes

Lotta Edholm (L): ”Läskris för Sverige”

Lotta Edholm, liberal skolminister.

Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) kallar svenska 15-åringars sjunkande Pisa-resultat i matematik och läsförståelse för en "kunskapskollaps".Skolminister Lotta Edholm (L) talar om en "läskris för Sverige".

De två ministrarna gjorde inga försök att bortförklara svensk skolas resultat i den senaste Pisamätningen.

– Hur vi än vänder och vrider på mätningen visar den inget annat än en kunskapskollaps, det största tappet någonsin, säger Pehrson på en presskonferens.

– Det är tydligt och direkt tragiskt att vi har ett bildningsland där färre kan läsa och ett ingenjörsland där färre kan räkna.

Skolminister Edholm kallar den sämre läskunskapen för ”inget annat än en läskris för Sverige”.

Tillbaka till grunden

Liberalerna har varit med och utformat en stor del av dagens skolpolitik, även om Sverige haft en S-ledd regering mellan 2014 och 2022. Bland annat genom det så kallade januariavtalet som L hade med den S-ledda regeringen.

– Vi tycker att man skulle gjort mycket mera, med fokus på tidiga insatser, säger Pehrson.

– Kom ihåg också att den tidigare uppgången (i Pisamätningarna) skedde efter ett antal viktiga liberala reformer på skolområdet.

Enligt Pehrson är vägen framåt nu att gå tillbaka till grunderna i skolan, med mer läsa, räkna och skriva tidigt och mer stöd tidigt till elever.

– Vi behöver fokusera mer på att läsa, räkna och skriva under de första skolåren, det är då grunden läggs, säger hon.

Dessutom vill han och Edholm se mindre skärmtid i skolan och mer ordning och reda.

Del i skulden

Skolministern pekar på en sak där hon tycker att Liberalerna har del i skulden för de fallande Pisaresultaten – synen på friskolesystemet.

– Där har den samlade borgerligheten, inte bara Liberalerna, haft en för naiv hållning, säger Edholm.

Hon pekar på att friskolor har en lägre andel behöriga lärare och på hur medel fördelas mellan kommunala skolor och friskolor.

De två ministrarna är också bekymrade över att svensk skola inte längre klarar av att jämna ut skolresultaten för elever med olika uppväxtvillkor. Pehrson pekar på en ”missriktad och otillräcklig” integrationspolitik som en orsak.

Satsningar på ökade resurser till utsatta skolor har gjorts, men Edholm kan inte peka ut exakt varför likvärdigheten ändå inte förbättrats. Hon tror att svaret måste sökas bland lärarnas och rektorernas förutsättningar.

– Vi har en stor skolfrånvaro, vi har problem med psykisk ohälsa, elevers användning av sociala medier, som inte bara påverkar den psykiska hälsan utan också skolresultaten, säger Edholm.

Svenska elevers prestationsnivåer i matematik och läsförståelse. Foto: Johan Hallnäs/TT

De två ministrarna pekar också på behov av ökad statlig styrning för att skolorna ska bli mer likvärdiga.

På presskonferensen får de frågor om varför regeringen inte ökar statsbidragen ännu mer till kommunerna, så att de inte behöver göra besparingar på skolan.

– Vi har naturligtvis ett väldigt stort ansvar, därför gör vi också stora satsningar inför nästa år, till exempel mer läroböcker, stora satsningar på fler speciallärare och särskilda undervisningsgrupper för elever som behöver det allra mest, säger Edholm.

– Kommunerna måste ju också ta sitt ansvar naturligtvis. Skolan är kommunaliserad och de flesta kommunalpolitiker vill ha det så. Jag menar att det var ett stort misstag att kommunalisera skolan.

Johan Pehrson, partiledare (L). Arkivbild. Foto: Carolina Byrmo/TT
Radar · Utrikes

Nytt försök av Storbritannien att deportera asylsökande till Rwanda

Avtalet undertecknades av den brittiske inrikesministern James Cleverly och Rwandas utrikesminister Vincent Biruta i Rwandas huvudstad Kigali.

Storbritannien och Rwanda har undertecknat ett nytt avtal i ett försök att blåsa nytt liv i ett kontroversiellt brittiskt förslag om att deportera människor som söker asyl i Storbritannien till det östafrikanska landet.

Avtalet undertecknades av den brittiske inrikesministern James Cleverly och Rwandas utrikesminister Vincent Biruta i Rwandas huvudstad Kigali.

I november stoppade Högsta domstolen i Storbritannien förslaget, och hänvisade då till såväl brittisk som internationell lagstiftning.

Premiärminister Rishi Sunak meddelade kort efter beslutet att han skulle söka en ny överenskommelse med Rwanda.

Radar · Basinkomst

Vinn ett års basinkomst på lotteri

Den europeiska organisationen UBI4all delar ut basinkomst under ett år till vinnaren av årets lotteri 17 december. Vem som helst kan anmäla sig bara bara man är över 16 år.

Under ett år kan man vinna en extra basinkomstlön som organisationen UBI4all delar ut. Foto: Jens Meyer/TT

UBI4all är en icke-vinstdrivande organisation som arbetar för att informera och bedriva opinionsbildning kring basinkomst. Den drogs igång 2020 och har flera lokala representanter runt om i Europa. Den årliga basinkomstutdelningen sker via ett lotteri där alla över 16 år kan medverka och är finansierat via crowdfunding. De som bidrar kan anmäla sig för att bli så kallade beavers (bävrar), då har man också automatisk chans att vinna lotteriet.

Sista anmälningsdag är 15 december och själva lotteriet går av stapeln 17 december. Basinkomsten består av en månatlig utdelning av 800 euro vilket ger 9600 euro för ett år.

Inspirationen kommer från den tyska organisationen Mein Grundeinkommen som har haft ett liknande projekt sedan 2014.

Så här berättar Helwig Fenner, initiativtagare till lotteriet, om tanken bakom:

“Vi satt en grupp UBI-aktivister i Hannover i Tyskland en kall dag i januari på ett kickoff-möte för att dra igång en kampanj inför EU-petition för basinkomst. Det var då jag kom på idén om ett europeiskt basinkomstlotteri, vilket möttes av en lång tystnad. Sedan ropade någon, vilken bra idé! Och sedan fanns inga tveksamheter. Jag har själv arbetat med Mein Grundeinkommen under sex år”, berättar Helwig Fenner, för sajten Pressenza.

Helwig Fenner är projektledare på UBI4all och en av initiativtagarna till lotteriet, Foto: UBI4all

Från början riktade UBI4all in sig mot Europa men efter anmälningar från personer i länder som Sudan, Sydkorea, Nigeria, Malaysia, Malawi, Chile, Brasilien, Sydafrika och USA, har man öppnat upp för deltagare från hela världen. Flest registrerade kommer från Italien, där över 17 000 visat intresse. I skrivande stund har över 40 000 personer anmält sig.

En regel är dock att inget land eller person ska kunna vinna två gånger i rad, så detta år är Tyskland undantaget. De personer som är månatliga givare, de så kallade bävrarna, är undantagna från landsregeln, skriver UBI4all.