Med de politiska beslut som är fattade i dag döms utsläppsmålen ut. Det är slutsatsen i en granskning som Dagens Nyheter genomfört av höstbudgeten.
Trots historiskt stora satsningar är satsningarna i budgeten för 2020 inte tillräckliga för att Sverige ska nå sina utsläppsmål, då gapet mellan målet och dagens utsläpp inte minskar i den takt som krävs.
– Åren går och vi ser inte trendbrottet i utsläppen som vi skulle behöva, säger Björn-Ola Linnér, professor i klimatpolitik till Dagens nyheter.
Utsläppen har minskat med mindre än en procent de senaste tre åren. Dessutom pekar preliminära siffror för 2018 på att utsläppen kan öka, rapporterar DN.
Klimatpolitiska rådet heter den myndighet vars ansvar det är att utvärdera regeringens samlade klimatpolitik för att nå målet om noll netto koldioxidutsläpp till 2045.
"Krävs mer styrmedel"
Redan i den rapport rådet la i våras konstaterades att den svenska klimatpolitiken var otillräcklig.
Kritiken kvarstår även om rådet ännu inte granskat höstbudgeten i detalj, rapporterar DN.
Ett av de viktigaste områdena är transportsektorn, som står för runt en tredjedel av Sveriges utsläpp. Där är tiden som mest knapp för att nå målen, något även Syre rapporterat om.
– Det krävs betydligt mer styrmedel, vi behöver driva på elektrifieringen och energieffektiviseringen och säkerställa att det som inte kan gå på el i högre grad drivs av biodrivmedel. Men även om vi hittar de tekniska lösningarna måste vi också förändra hur vi reser och transporterar för att nå målet, sa Håkan Johansson, nationell samordnare för klimatfrågor på Trafikverket till Syre i september i år.
Historiska klimatsatsningar
Inte heller han såg tillräckligt med åtgärder i höstbudgeten. Samtidigt är det historiskt stora klimatinvesteringar på väg. Pengar som kommer att gå till bland annat biogasmackar, laddstolpar och åtgärder som ska göra det billigare att köpa bilar med låga eller inga utsläpp.
Åtgärder som alltså inte heller klimatpolitiska rådet anser är tillräckliga, rapporterar DN. Det som krävs är ett trendbrott, enligt rådets kanslichef Ola Alterå.
– När vi har enats om ambitiösa klimatmål och vi vet att utsläppsminskningarna borde accelerera, då har de planat ut, vilket är oroväckande, säger han till tidningen.
Inom FN och EU pratas det i dag om transformation istället för omställning – för att nå ett trendbrott, berättar klimatforskaren Björn-Ola Linnér.
– Det handlar om att i grunden omorganisera samhället för att åstadkomma det här trendbrottet, säger han till DN.
Förväntningarna nu stora på den klimathandlingsplan som måste presenteras före årskiftet, enligt klimatlagen.
– Den ska gå i genom all relevant politik på alla områden som regeringen tänker presentera under mandatperioden för att vi ska kunna nå klimatmålen. Det handlar om vilka stöd och budgetsatsningar som behövs och vilken lagstiftning som behöver förändras, säger klimatminister Isabella Lövin till Dagens nyheter, och berättar att hon ändå är hoppfull om att nå ett trendbrott.
