I september släppte havredrycksföretaget Oatly kampanjen ”Spola mjölken”, där siffror visar att om man väljer havredryck istället för mjölk minskar man sina växthusgasutsläpp med 75 procent. Kritiken lät sig inte väntas på. Reklamen anmäldes flera gånger till Konsumentverket, och både mjölkbönder och spannmålsbönder uttalade sig mot kampanjen i medierna.

– I Sverige är vi väldigt bra på just havre, mjölk och nötköttsproduktion. Det finns ingen anledning att välja bort något. Däremot stämmer det att vi måste minska konsumtionen av animaliska livsmedel. De påverkar klimatet i större utsträckning än de växtbaserade, sade Tobias Markensten, miljömålssamordnare på Jordbruksverket, till DN i september.

Arla svarade snabbt på kampanjen och tryckte nya ekomjölksförpackningar med  texten ”Netto noll klimatavtryck”, trots att mjölk, efter nötkött, är det livsmedel som har störts utsläpp enligt forskare på Chalmers. Men enligt Arla är formuleringen korrekt, eftersom de menar att de klimatkompenserar för alla utsläpp. Reklamkampanjen har fått flera anmälningar för vilseledande marknadsföring.

Tidigare konflikt

Men det offentliga bråket mellan Oatly och den svenska mjölkbranschen startade inte där. Redan 2015 dömdes Oatly i Marknadsdomstolen efter att intresseorganisationen Svensk mjölk anmält dem för användningen av formuleringar som gav intrycket att mjölk var dåligt för människor – och Oatly förbjöds använda formuleringarna.

I augusti 2018 släppte Arla sin kampanj ”Bara mjölk smakar mjölk”, som enligt Oatly var en tydlig pik mot dem – i reklamen benämndes mjölkalternativet som ”pjölk”, ”trölk”, ”sölk” och ”brölk”. I år valde Oatly att varumärkesregistrera namnen, någonting som fick Arla att ta till juridisk hjälp.

– Vi har skickat in en invändning som bestrider de här registreringarna från Oatly. Vi anser att den har skett i ond tro. För oss är det solklart att vi var först med de här namnen. Så det pågår just nu en rättslig process i ärendet, berättade Kristina Hammerö på Arla för Aftonbladet.

Oatly har nu tryckt upp namnen ”pjölk” och ”brölk” på sina nya förpackningar. Någonting de tackar Arla för.

– Vi tyckte bara att det var jättebra namn. Vi får ju till exempel inte säga havremjölk av legala skäl, så ”pjölk” och ”trölk”, det är ju bra namn som vi skulle vilja använda, sade Oatlys Martin Ringqvist i Aftonbladet morgon.

Svensk mjölkindustri i dag

Förutom den pågående konflikten med Oatly har den svenska mjölkbranschen ändå synts mycket i medierna under det senaste decenniet, då ”mjölkkrisen” blev ett flitigt använt begrepp. Då talades det om hur mjölkgårdar stängde varje dag. När antalet mjölkgårdar har sjunkit, har dock besättningsstorlekarna på de kvarvarande gårdarna ökat. Och korna forsätter, på grund av bland annat hård avel, producera mer och mer mjölk. För 30 år sedan mjölkade en ko cirka 6 000 kilo per år, nu mjölkar hon 9 000 kilo per år. Men totalt sett minskar den svenska mjölkproduktionen.

Tidigare i år kom siffror från Jordbruksverket som visade att den svenska mjölkinvägningen har minskat med åtta procent under de senaste tio åren. 2018 producerades 2 763 000 ton mjölk i Sverige. Bara ett år tidigare var den siffran 2 817 000 ton.

I går kom ny statistik från Jordbruksverket som visar hur antalet mjölkkor minskar. Av de 3 126 företag som hade mjölkkor både år 2018 och 2019 minskade antalet mjölkkor hos 54 procent av dem. Totalt minskade antalet mjölkkor med 13 800 stycken.

År 1987 fanns det 576 000 mjölkkor i Sverige. 2019 är den siffran 305 500.

Läs mer: Oatly: Företaget som rör upp känslor (artikel från september 2019).