– Klimatkansliet kan övergripande se över vad vi har för energislag och var är smart att bygga tunnelbana och hjälpa till med hur vi ska bygga, bo, transportera oss och leva i länet. I vår roll kan vi också påverka nationell och internationell politik, säger Malin Fijen Pacsay, ordförande för klimatberedningen i Region Stockholm.

Det nya klimatkansliet har fem anställda, och ska fungera som ett stöd för kommuner och andra aktörer i arbetet med att nå klimatmålen på netto-noll-utsläpp senast 2045.

– Klimatkansliet ska implementera klimatfärdplanen och stärka Region Stockholm att så att vi kan nå de mål vi har satt upp. Vi kommer att stötta kommunerna med goda exempel, ta fram underlag och peka på åtgärder. Vi har målen men vi måste göra verkstad av dem, säger Malin Fijen Pacsay.

Som den största offentliga ekonomin har Region Stockholms verksamhet betydelse för klimatet. Klimatfärdplanen för Stockholmsregionen gäller inte endast utsläpp från de egna verksamheterna utan hela länet.

Kansliet kan föra in perspektivet minsta klimatpåverkan i till exempel bostadsbyggande mellan kommuner.

– Större kommuner kan ha möjlighet att se till klimataspekten men för mindre kommuner kan klimatkansliets stödjande roll få stor betydelse, till exempel genom att visa på goda exempel, ta fram underlag och peka på åtgärder, säger Malin Fijen Pacsay.

Utsläppsminskningar har planat ut

Växthusgasutsläppen per capita inom Stockholms län sjönk med nästan 50 procent mellan 2006 och 2016, från 5,2 ton/person till 2,6 ton/person, men de senaste åren har minskningen planat ut. De främsta utmaningarna finns inom transporter och bebyggelse.

– Målet att minska transporternas utsläpp med 70 procent till 2030 är en stor utmaning. Kollektivtrafiken är en viktig del där vi kan påverka och jag skulle gärna se att kollektivtrafiken miljömärks för att göra det självklart att det är absolut klimatsmartast är att resa kollektivt, säger Malin Fijen Pacsay.

Storstockholms lokaltrafik är numera fossilfri, bortsett från sjöfarten. Men privatbilism och godstrafik står i dag för en stor del av växthusgasutsläppen.

– Gällande transporter av gods försöker vi påverka så att vi satsar på spår och sjötrafik, det finns också goda exempel gällande samlastning mellan kommuner.

Arbetet med att byta ut bränslet mot el, biogas, etanol eller biodiesel är också viktigt, menar hon.

Gällande bebyggelse, den andra utmaningen gällande växthusgasutsläpp, lyfter hon fram vikten av att bygga energieffektivt, alternativ med plushus och trähus.

Vill överbrygga partigränser

Enligt Klimatfärdplan 2050 för Stockholmsregionen ska en halvering av utsläppen, även för konsumtion, klaras till 2030, och energiproduktionen ska vara 100 procent förnybar.

– Vi måste bli bättre på att tänka på klimatet i upphandlingar. När fordon ska upphandlas blir det en stor skillnad om vi upphandlar bilar som drivs fossilfritt. Detsamma gäller energisorter, säger hon.

Malin Fijen Pacsay vill bygga bryggor över partigränser, säger hon.

– Det finns en risk att klimatfrågan blir för politisk, trots att den angår alla, drabbar alla, och och det är viktigt att komma undan låsningar för att vi ska komma framåt. Vi har ingen tid att förlora.