Om vi ska klara klimatmålen måste utsläppen från jordbrukssektorn minska drastiskt. Det positiva är att det är möjligt med ett ekologiskt kretsloppsbaserat jordbruk, samt en lägre konsumtion av animalier och en ökad konsumtion av spannmåls- och trädgårdsväxter, skriver tre agronomie doktorer.
Vi förbrukar mer fossilt lagrad energi än vad som åter binds genom fotosyntesen hos den gröna växtligheten på jorden. Det är bara i de gröna växterna tillväxt sker av organisk substans. Allt annat bryter ner och släpper ut koldioxid.
En tredjedel av klimatutsläppen
Om vi ska klara 1,5-gradersmålet måste vi åstadkomma en nettominskning av vår totala klimatpåverkan med 90 procent inom de närmaste årtiondena. Då måste alla sektorer i samhället göra stora förändringar och inte bara fortsätta ungefär som tidigare. Det gäller inte minst livsmedelsproduktionen som svarar för nästan en tredjedel av de totala klimatutsläppen och är det konsumtionsområde där vi belastar klimatet allra mest. Utsläppen jordbruksproduktionen kommer från framställningen av konstgödsel och bekämpningsmedel, maskinanvändning, transporter, intensiv storskalig djurhållning och markförstöring här och i andra länder. Detta trots att just jordbruket är det område där vi åter kan binda kolet tillbaka i kretsloppet genom fotosyntesen.
Fram till 1950-talet hade vi ett jordbruk som ännu till en betydande del drevs med lokala och förnyelsebara resurser och som gjorde att vi kunde klara livsmedelsförsörjningen trots den avstängning av import som första och sedan det andra världskriget innebar. Den under 1960-talet ökade importen av fossilenergiberoende insatsmedel som mineralgödsel, bekämpningsmedel och fodermedel som sojaprotein ledde till dagens specialisering av Jordbruket. Vi fick allt fler gårdar med storskalig konstgödselberoende spannmålsodling utan djurhållning och utan fleråriga vallodlingar i växelbruk med andra grödor. Större och allt färre gårdar. Mindre variation i odlingslandskapet och utarmade jordar ledde till ökande problem med skador och sjukdomar samt ökat beroende med användning av kemiska bekämpningsmedel vars konsekvenser vi i dag ser i form av föroreningar av gifter i miljön. Samtidigt fick vi den andra ytterligheten av en storskalig specialiserade djurgårdar även de delvis importberoende vars överskott av växtnäring leder till näringsläckage och övergödning av Östersjön med ökande algblomning och döda havsbottnar som följd. Något som spridit sig till övriga Östersjöländer.
Kretsloppsbaserat jordbruk
Men det finns alternativ. En nyligen slutförd vetenskapligt publicerad treårig studie med 30 ekologiska kretsloppsgårdar fördelade från norr till söder i Sverige (sbfi.se) visar på de positiva effekterna för miljö och klimat av att ställa om till ett ekologiskt kretsloppsbaserat jordbruk och som också åter skulle kunna öka självförsörjningen i jordbruket men med dagens arbetsbesparande tekniker och baserat på ekologisk principer som biologisk fixering av luftkvävet, mångfald genom mångsidiga växtföljder och kretslopp mellan växtodling och djurhållning.
Den genomsnittliga klimatbelastningen var här 85 procent lägre för de 30 ekologiska kretsloppsgårdarna jämfört med det genomsnittliga svenska jordbruket. Detta visade den potential som föreligger inför en möjlig omläggning av hela det svenska jordbruket. Denna skillnad är en konsekvens av 75 procent högre självförsörjning med insatsmedel och 105 procent högre bindning av kol i form av biomassa jämfört med det genomsnittliga svenska jordbruket. Mer organiskt kol från vallskörderester och rötter i fleråriga vallar med klöver och gräs samt återcirkulerad stallgödsel som transformeras till organisk substans i marken. Växtnäringsbalansberäkningar visade att kväveöverskottet var 42 procent lägre än det genomsnittliga svenska jordbruket och inga fosforöverskott, en skillnad som också skulle förhindra fortsatta kväveutsläpp och övergödning av Östersjön.
Självförsörjande på baslivsmedel
Våra scenarier visar att Sverige skulle kunna bli självförsörjande på baslivsmedel från ett ekologiskt kretsloppsjordbruk. Det förutsätter en lägre konsumtion av animalieprodukter men som skulle kompenseras av en ökad konsumtion av trädgårds- och spannmålsprodukter. Gårdsstudierna visade att klimatbelastning från vår livsmedelsförsörjning skulle kunna reduceras med 90 procent, att näringsläckaget från jordbruket och spridningen av kemiska bekämpningsmedel i miljön kan stoppas.
De ekonomiska studierna i projektet visade att kostnaderna är högre i ett ekologiskt kretsloppsjordbuk, ger mer arbetstillfällen, men med föreslagna ändringar i styrmedel som differentierad moms och omlagd kost skulle en omläggning kunna ske utan ökade kostnader för konsumenten.
Motsvarande studier genomfördes i EU-projektet Beras (Morgondagens jordbruk/sbfi.se.) med exempelgårdar och studier av livsmedelssystem från jord till bord i hela Östersjöregionen åren 2003-2014. Ett kretsloppsbaserat jordbruk utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel kan rädda både hav och klimat samt gynna miljön i samverkan med den biologiska mångfalden och skona människors hälsa från gifter i vår miljö. Många lokala initiativ med mer lokalt producerad ekologiskt kretsloppsbaserad mat växte här fram (berasinternational.se).
Omformat EU-stöd
Vår framtidsvision baserad på utvärderade gårdsexempel presenterades senast på Regeringskansliet i april år, tidigare även ett seminarium i riksdagen, för enskilda partier i riksdagen och nu senast i ett seminarium anordnad av Trialog tankesmedja och Ekobanken den 23 juni under Almedalsveckan.
Här finns också förslag till jordbrukspolitiska styrmedel.
Dagens omfattande EU-stöd till jordbruket måste omformas så att det gynnar ekologiskt kretsloppsjordbruk, omställning av jordbruk och istället för fortsatt specialisering och industrialisering.
Miljöavgifter bör införas på konstgödsel och bekämpningsmedel så att det leder till en omställning av konventionella jordbruk till ett ekologiskt jordbruk baserat på kretslopp och självförsörjande djurhållning. Det skulle bespara samhället från dagens kostnader för skador på miljö och människors hälsa.
Spridande av kunskap i alla delar av vårt samhälle, skolor och i våra högre utbildningar om de ekologiska grundvillkoren för en uthållig existens på jorden och om de metoder som i dag finns att bedriva ett uthålligt jordbruk som kan bidra till att stoppa den globala uppvärmningen, skona miljön och skydda och befrämja människors hälsa.
