Riksdagen har röstat nej till förbud mot kärnvapen, och i juni ska de fatta beslut om en lag enligt vilken andra länder ska kunna starta krig inifrån Sverige – även om Sverige inte är hotat, skriver Johanna Deinum. Ta kontakt med en riksdagsledamot och övertyga dem om att rösta nej, uppmanar hon.
DEBATT. Riksdagen tog beslut om utrikesutskottets säkerhetspolitiska betänkande (Betänkande 2025/26:UU6)) den 22 april 2026. Under medial tystnad röstade en stor majoritet i riksdagen mot de motioner som krävde ett lagförbud mot kärnvapen. Dessutom röstade riksdagen nej till att närma sig FN:s avtal om förbud mot kärnvapen, TPNW. Inget av detta uppmärksammades av de stora tidningarna. Vet ledamöterna vad kärnvapen på svensk mark kan betyda för vår säkerhet?
Om man undersöker vilka utbildningar våra riksdagsledamöter har visar det sig saknas ledamöter med medicinsk eller naturvetenskaplig utbildning. Personer med en doktorsexamen eller professur i naturvetenskapliga eller tekniska ämnen (såsom matematik, kärnfysik, meteorologi, biologi eller kemi) lyser nästan helt med sin frånvaro. Kan man verkligen ta ett beslut om kärnvapen i riksdagen om det inte finns en enda forskare som kan förklara de existentiella riskerna?
Regeringen lade fram ett lagförslag den 6 maj 2026, i anslutning till Betänkande 2025/26:UU6: proposition 2025/26:254 Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete. Detta lagförslag innebär en historisk och riskfylld kursändring. Innehållet är att främmande makt ska kunna starta krig (mot Ryssland) från svenskt territorium utan att Sverige är hotat och utan att riksdagen är involverad. Redan hösten 2025 hade propositionen gått ut på remiss till olika myndigheten och nämnder. Sista dag att svara på remissen var den 10 januari 2026. I stort sett var det två remissinstanser som var negativa.
Jurister vid Göteborgs universitet redogjorde i januari på GU:s egen webbsajt att de i sitt remissvar hade pekat på att det är svårt att överblicka vilka befogenheter som kan komma att överlåtas, och att det finns risk att de långtgående och otydliga bemyndiganden som ges i lagförslaget inte uppfyller kraven i grundlagen. Också Svenska freds remissvar var starkt avvisande på mestadels juridiska grunder. Av partierna gick endast V och MP emot strömmen. Lagförslaget uppmärksammades av få och motionstiden löpte obemärkt ut den 15 maj 2026. Den 15 juni ska riksdagen rösta om proposition 2025/26:254. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.
Det handlar ju inte bara om juridik, det handlar i högsta grad om svensk säkerhet och suveränitet. Genom att detta förslag accepteras, gör installationer på svensk mark, som används för anfall mot kärnvapenmakter, oss till prioriterade mål för vedergällning, eller för en preventiv (nukleär) varningsattack. Som Gudrun Persson, FOI, sa i Aktuellt till programledaren för några månader sedan, ungefär: ”självklart är Ryssland livrädda för väst”.
De existentiella risker som är förknippade med kärnvapen har inte varit för handen före 1945; det är nya tänkesätt som gäller, det går inte att gå i gamla fotspår.
Mad (Mutually assured destruction) är en doktrin inom militärstrategi som bygger på att en fullskalig kärnvapenattack mellan två kärnvapenmakter oundvikligen leder till båda parters totala förintelse. Om avskräckningen misslyckas (läget feltolkas) då kan situationen eskalera till en väpnad konflikt med kärnvapen.
Risken för en massiv eskalering som påverkar våra livsbetingelser i generationer är reell. Bara för att vi aldrig har haft ett kärnvapenkrig är inte risken 0 procent (stenåldershjärnan). Är risken 0,001 procent eller 25 procent? Vem vet? Ingen vet. Vilken risk kan accepteras? Hur kan man vara säker på att nukleär avskräckning/hot verkligen fungerar?
Sverige är nu medlem i Nato, och principerna för kärnvapenavskräckning är en hörnsten i alliansens försvar. Dessutom har Sverige skrivit på DCA-avtalet utan restriktioner när det gäller kärnvapenutplacering på de 17 baserna i Sverige. Även om regeringen officiellt har sagt nej till (franska) kärnvapen på svensk mark i fredstid har de samtidigt inte velat utesluta att läget kan bli ett annat vid en konflikt mellan Nato och Ryssland. (Förmodade) utplacerade kärnvapen i ett land är alltid primära mål vid en attack. Är det möjligt att undvika utplacering av kärnvapen om lagförslaget proposition 2025/26:254 genomförs?
Alla ledamöter i riksdagen måste tänka och rösta själva i överenstämmelse med grunduppdraget: ”all offentlig makt kommer från folket”. Tyvärr är nog inte alla ledamöterna välinformerade när det gäller kärnvapnens risker. Hur skulle en välinformerad väljarkår ha resonerat och tagit ställning i denna fråga om kärnvapen i Norden?
Genom medias tystnad undviks det att väljarkåren tar kontakt med sina representanter. Så försvinner den sanna demokratin. Gör ett försök! Ta kontakt med en ledamot. Än är det möjligt att riksdagens ledamöter den 15 juni skulle kunna rösta mot lagförslaget, för era barn och barnbarns framtid?
Ordet ”reptilhjärnan” är ändrat till ”stenåldershjärnan” den 30 maj kl 12.39. /Syre
