Prenumerera

Logga in

Radar · Miljö

Senare ”overshoot” – men förstörelsen fortsätter

En man använder Vr för att titta på natur.

Från och med torsdagen började vi betala jordens resurser på kredit – utan möjlighet att betala tillbaka. Earth overshoot day infaller i år sex dagar senare än 2025. Men vi har inte hamnat på rätt kurs. 

Mänskligheten utnyttjar för närvarande naturen 73 procent snabbare än vad ekosystemen kan återbilda, vilket motsvarar att vi lever på 1,73 jordklot, enligt en analys av Global footprint network. Earth overshoot day infaller betydligt tidigare i år än när mätningarna började på 1970-talet, då det materiella välståndet ökat kraftigt, vilket ökat belastningen på vår natur. I år infaller datumet däremot senare. Men det betyder inte att vi nu tar längre tid på oss att förbruka ett års resurser, utan beror på metodförbättringar. Forskarna bakom analysen har uppdaterat sina beräkningar av hur mycket koldioxid haven kan absorbera och bedömer nu att de har en större kapacitet än man tidigare trott. Detta ökar jordens beräknade ”biokapacitet” i modellen, vilket i sig skjuter fram datumet åtta dagar. Samtidigt har vår faktiska resursförbrukning fortsatt att öka under året, vilket drar datumet två dagar tidigare, med ett nettoresultat sex dagar senare jämfört med 2025, skriver Global footprint network

”En rad olika faktorer bidrar till att gränserna överskrids, till exempel att bilar, kraftverk och fabriker släpper ut mer koldioxid än vad biosfären kan ta upp, att mer sötvatten förbrukas än vad som fylls på, att fler träd avverkas än vad som hinner växa upp igen och att mer fisk fångas än vad bestånden hinner återhämta sig. Överutnyttjandet tär på naturkapitalet och hotar den långsiktiga ekonomiska tryggheten världen över”, skriver organisationen i ett pressmeddelande. 

Övertrasserar kontot

Ända sedan 1970-talet har vi använt mer resurser än vad jorden hinner återskapa. De senaste tio åren har det legat relativ stabilt och datumet befunnit sig inom ett kort tidsfönster. Men stabilt betyder i det här sammanhanget inte hållbart. Tvärtom betyder det att vi skadat biosfären ungefär lika mycket varje år globalt sett. Det vill säga vi orsakar ytterligare skador på biosfären – men i en relativt jämn takt. Global footprint network höjer ett varningens finger för vad som blir konsekvenserna om vi fortsätter på vår inslagna väg och övertrassera vårt ”konto”, år efter år. 

”Ett ekologiskt överskridande är endast möjligt under en begränsad tid innan ekosystemen börjar försämras och eventuellt kollapsar. Konsekvenserna av det ekologiska överskridandet syns redan i form av jorderosion, ökenspridning, minskad produktivitet på odlingsmark, överbetning, avskogning, snabb artutrotning, kollaps av fiskeresurserna och ökad koldioxidkoncentration i atmosfären”, skriver organisationen.

Global footprint network har också gjort beräkningar för enskilda länder, där Sveriges overshoot börjar redan den 4 april. Liknande ”tidiga” datum finns för många andra industrialiserade länder.

Kritik från flera håll 

Flera forskare, bland annat från Michigan State University, är kritiska till att måttet inte fångar i vilken grad mark ”överanvänds” och de miljökostnader det innebär – en hektar skog räknas likadant oavsett om det är en hektar planterad monokultur, svensk urskog eller tropisk regnskog i Amazonas. Global footprint networks grundare Mathis Wackernagel har svarat på kritiken med att måttet aldrig varit tänkt att vara ett fullständigt hållbarhetsmått, utan bara fånga det nödvändiga minimikravet: att mänsklighetens totala efterfrågan ska rymma inom planetens regenerativa förmåga. Under torsdagen släppte även tankesmedjan Timbro en rapport där de hävdar att modellen underskattar hur mycket koldioxid svensk skog faktiskt binder. Tankesmedjan är också kritisk till att modellen väljer att översätta utsläpp till hypotetiska skogsarealer, vilket ”skapar en artificiell känsla av att vi har ”slut på planeter”, när utmaningen i själva verket handlar om att fasa ut fossila bränslen”.

Timbro/Michigan State University/Trellis.net
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Till Syre >>
Till Syre >>
Till Syre >>
Till Syre >>
ANNONS