Värmeböljorna är tillbaka i Europa. I Frankrike håller premiärministern i dag ett krismöte, bland annat till följd av de 18 dödsfall (inklusive två barn som lämnades i en varm bil) som kopplats till extremhettan den här helgen. Över 800 franska skolor hölls stängda under måndagen. Till och med Canal Saint Martin i Paris, ökänd för sitt smutsiga vatten, har för första gången öppnats för bad så att överhettade Parisbor skulle kunna ta sig ett dopp.
Även på andra håll i världen har det slagits värmerekord. I maj, när temperaturen på flera håll översteg 45 grader, stängde delstater i Indien såsom Delhi, Uttar Pradesh, Rajasthan och ytterligare ett halvdussin andra sina skolor – i vissa fall redan från den 11 maj till den 1 juli. För många, särskilt kvinnor, har det inneburit en omöjlig ekvation mellan jobb och barnomsorg.
Hettan är krävande för människor, men även för andra arter och djur som vi delar den här planeten med. Rapporteringen om värmeböljornas effekter på djur, växter och ekosystem är helt klart mer sällsynt än rapporteringen om konsekvenserna för människor, trots att andra arter drabbas minst lika hårt. Fåglar saknar exempelvis svettkörtlar och kyler sig genom avdunstning via andningsvägarna – en process som snabbt leder till värmestress och uttorkning. Ungar som ännu inte kan flyga kvävs i sina bon. Fladdermöss dör ofta på grund av värme, och i januari 2026 dog tusentals fladdermöss under en värmebölja i sydöstra Australien. I haven leder stigande temperaturer till att syrenivåerna sjunker samtidigt som fiskarnas fysiologiska behov ökar – med massdöd som följd. Under en värmebölja i nordvästra USA 2021 dog över en miljard musslor, snäckor och sjöstjärnor.
Även inom jordbruket är effekterna synliga. Vid 30 grader börjar många av våra viktigaste grödor ge sämre skörd – växternas strukturer försvagas och produktiviteten faller. Grisar och fjäderfä klarar inte heller av att kyla sig själva och riskerar organsvikt. Skogar är inte heller skonade från extremhettan, eftersom fotosyntesen störs, vilket ökar risken för skogsbränder.
Det finns alltså hur många anledningar som helst till att se till att vi undviker ytterligare global uppvärmning och ökade medeltemperaturer. Även om det, i denna post-woke-era, inte längre är lika trendigt att prata om klimatfrågan, är klimatet fortfarande den viktigaste politiska frågan i vår tid. Den extrema stress som människor, djur och växter utsätts för i dag kommer – om vi inte agerar – inte att minska utan att öka. Att vi just nu fortsätter att elda upp fossila bränslen är ingen naturlag. Det går fortfarande att sluta med det – i morgon, om vi så vill. Det kommer krävas politisk kamp, ja, men det är ingenting som säger att det inte går.
Ett tips på klimatkommunikation till SMHI och andra väderföretag: visa genomsnittstemperaturen före 1990 för dagen bredvid den faktiska prognosen. Att inte göra det är, om vi ska vara ärliga, också en form av klimatförnekelse.
Kier Starmer avgår som Storbritanniens premiärminister.
Israel har, nu enligt FN-rapport, avsiktligt attackerat och dödat palestinska barn i Gaza.
