Värmeböljor utan motstycke, rekordutsläpp från bränder och allt större havsområden med extrem värme. EU:s klimattjänst målar i sin flaggskeppsrapport State of the Climate 2025 upp bilden av en kontinent hårt drabbad av klimatkrisen.
– Klimatförändringarna är inte ett framtida hot, utan vår nuvarande verklighet, säger Samantha Burgess, strategisk chef för klimatfrågor på Copernicus.
Europa sticker ut. Här går uppvärmningen snabbare än på någon annan kontinent. Delvis på grund av närheten till det smältande Arktis vars minskande ismassa får mindre solljus att reflekteras ut i rymden igen. Det bidrar i sin tur till att Europas årliga utbredning av snötäcke och glaciärer minskar snabbt, vilket förstärker uppvärmningen ytterligare.
– Vi ser också att de alpina regionerna värms snabbare än det europeiska genomsnittet, säger Celeste Saulo, generaldirektör för Meteorologiska världsorganisationen (WMO) på en pressträff om flaggskeppsrapporten State of the climate som samproducerats med EU:s klimattjänst Copernicus.
Även i norra och östra Europa sker uppvärmningen snabbare än genomsnittet för kontinenten. En annan förklaring till att Europa sticker ut är att EU lyckats pressa ned luftföroreningar – vilka, likt snön och isen, reflekterar tillbaka solljus, berättar Samantha Burgess på samma pressträff.
Svåra värmeböljor
I juni drabbades stora delar av västra och södra Europa av två kraftiga värmeböljor (mellan 17 juni och 2 juli) med den högsta medeltemperaturen som någonsin uppmätts för den här tiden på året. I Turkiet nådde temperaturen för första gången femtio grader i samband med en värmebölja i sydöstra Europa. Också norra Skandinavien och Finland drabbades av en värmebölja utan motstycke i juli, som varade i 21 dagar. Samantha Burgess beskriver den som exceptionell, då den var betydligt längre än det tidigare rekordet på 11 dagar. Men också värre än de som drabbade området under den varma och torra sommaren 2018, som varade i 18 dagar, med ett uppehåll på tre dagar mellan dem.
– Normalt har den här regionen två dagar av extrem värmestress per år där den upplevda värmen är 32 grader eller mer. I juli var det 33 eller 34 grader i upp till 12 dagar, säger Samantha Burgess.
Kraftig ökning av marina värmeböljor
Men värmeböljorna är bara ett par exempel i en lång rad av extrema klimathändelser som ägde rum under 2025. I haven runt Europa har rekordtemperaturer avlöst varandra.
– Havstemperaturerna i den europeiska havsregionen var de högsta som någonsin uppmätts, säger Celeste Saulo.
Sett över tid märks också en tydlig ökning av marina värmeböljor, vilka delas upp i måttliga, starka, svåra och extrema. Från 1980-talet har de ökat från att täcka i genomsnitt 40 procent av haven till 98 procent under de senaste tre åren. Under 2025 var rekordhöga 86 procent av regionen påverkade av åtminstone starka marina värmeböljor någon gång under året, vilket är i nivå med 2023.
– För svåra eller extrema förhållanden var andelen 36 procent, vilket också är ett rekord och i nivå med året innan, 2024, säger Samantha Burgess.
Flera rekordbränder
Europa drabbades också av flera rekordbränder, framförallt påverkat av torra och varma förhållanden i södra Europa, där brandsäsongen också började ovanligt tidigt. Under en veckas tid ledde bränderna i nordvästra Spanien och norra Portugal till de högsta årliga utsläppen av koldioxid från skogsbränder i Europa under de 23 år som mätningarna pågått.
– På Iberiska halvön ledde övergången från fuktiga till torra förhållanden till att den snabbt växande vårvegetationen torkade ut och gav bränsle åt flera stora skogsbränder i Spanien och Portugal, vilket bidrog till att den brända arealen i Europa blev större än genomsnittet, säger Samantha Burgess.
– FN:s klimatpanel (IPCC), i sin sjätte utvärderingsrapport (AR6), rapporterar att risken för skogsbränder sannolikt kommer att öka i hela Europa, särskilt i Medelhavsområdet, och att nya skogsbrandsdrabbade regioner kan uppstå i Väst-, Central- och Nordeuropa.
Allt torrare förhållanden
Överlag var det också ett av de torraste åren i Europa vad gäller markfukt. Även kontinentens flodsystem hade ovanligt lågt vattenstånd och i maj drabbades ungefär hälften av Europa av torka. Något Copernicus härleder till en kombination av faktorer, däribland långsiktiga klimattrender. I fjolårets rapport lyftes bland annat den ökade risken för svåra översvämningar i takt med att uppvärmningen stiger, inte minst på grund av häftiga skyfall, som de som skördade hundratals dödsfall i Spanien 2024. En varmare atmosfär kan bära mer vatten – och den typen av händelser spås bli vanligare. Men fjolåret var inte lika drabbat av stora översvämningar.
– Europa måste vara motståndskraftigt mot de trender som väl förutses av forskarsamhället, med förbehållet att dessa trender kanske inte kan observeras inom ett år på grund av den naturliga variationen inom ett system, säger Samantha Burgess.
Sjögräs och skogar hårt pressade
I årets rapport lyfts särskilt klimatförändringarnas påverkan på den biologiska mångfalden. Hur värmeböljor riskerar att slå ut sjögräs i Medelhavet, havets barnkammare och en viktig kolsänka. Men också hur värmeböljor i norra Europa bidrar till mer skadedjur i skogen och värmestress, samt bränder i torvmossar. Likt de smältande glaciärerna och det minskade snötäcket, bidrar det till en självförstärkande effekt både vad gäller förlusten av biologisk mångfald och uppvärmningen.
– Den uppvärmningstrend och den förlust av biologisk mångfald som vi redogör för i denna rapport är inte två skilda fenomen, utan samma sak, säger Samantha Burgess.
– Det är absolut nödvändigt att ta itu med utmaningarna med klimatförändringar och minskad biologisk mångfald tillsammans.
