98 procent av alla klimatpåståenden som världens största kött- och mejeriföretag gör om sig själva är greenwashing, visar en ny stor studie. Ett av de granskade företagen, Arla foods, invänder mot rapportens slutsatser och hänvisar till att man nästan halverat sina operativa utsläpp – dessa utgör dock bara 2 procent av företagets totala utsläpp, framgår av årsredovisningen.
Världens produktion av kött och mejeriprodukter står för någonstans mellan 12 och 19 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Sett till hållbarhetsredovisningarna som sektorns största företag presenterat syns en tydlig medvetenhet om denna klimatpåverkan: företagen har satt många mål för att minska sina utsläpp. Men enligt en ny studie är deras påståenden rörande klimatarbetet dåligt underbyggda.
I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS Climate, har forskare på University of Miami gått igenom 1233 miljöpåståenden som 33 av de största globala företagen inom sektorn gjort, i hållbarhetsredovisningar eller på sina hemsidor. Det handlar om jättar såsom köttproducenten JBS och multinationella matproducenter såsom Nestlé och Danone. Bland de 33 återfinns även dansk-svenska mejerijätten Arla foods.
I studien har forskarna använt sig av en vetenskapligt utformad och etablerad modell för att ta reda på vad som kan klassas som greenwashing eller ej, det vill säga att man framställer det egna företaget och produkterna som mer miljövänliga än vad de egentligen är. Det visade sig att inte mindre än 98 procent, 1213 påståenden, kunde klassas som greenwashing.
Majoritet av påståendena ogrundade
Enbart 29 procent av påståendena som företagen gjort hade någon form av stöd från andra källor. Bara tre (3 stycken) av de 1233 påståendena hade uppbackning av forskning som granskats av oberoende forskarkollegor (peer reviewed).
Den dansk-svenska mejerijätten Arla har enligt studien ett trettiotal miljöpåståenden i sin hållbarhetsredovisning från år 2023. Men dessa påståenden bedöms vara antingen vaga, alltför framtidsinriktade (vilket gör en prognos svårbedömd), helt utan grund/bevis eller för att vara selektiva i sin redovisning.
Ett exempel som lyfts i rapporten är just Arla foods ”pilotprojekt för regenerativt jordbruk”, ett projekt som pågick mellan 2022 och 2025 på 24 gårdar. Det motsvarar 0,0019 procent av bolagets verksamhet, konstaterar forskarna i studien.
Studiens huvudförfattare, Maya Bach, säger till tidskriften Time att det visserligen är bra att klimat och hållbarhet uppmärksammas allt mer av de stora företagen. Men de behöver göra mer.
– Det vi ser här är att de skrapar på ytan och delar med sig av pilotprojekt eller initiativ som visserligen minskar utsläppen, men inte i den skala eller omfattning som vi behöver för att få till en meningsfull skillnad, säger hon.
Arla: ”Vår plan fungerar”
Arla foods globala presschef, Bjarke Kamstrup, skriver i ett mail till Syre att de inte delar de slutsatser som studien kommer fram till.
”Vi invänder kraftigt mot slutsatserna i denna rapport och står fast bakom våra data. Arlas klimatmål och plan har godkänts av Science based targets-initiativet sedan 2019, och vår årliga klimatrapportering valideras rigoröst av externa revisorer med hög grad av säkerhet – en standard vi är stolta över.”
”Avgörande”, skriver han vidare, ”är att vår plan fungerar. Vi har minskat våra operativa utsläpp med 43,6 procent sedan 2015, och genom program som vårt Farm ahead incentive, som kopplar hållbarhetsåtgärder på gården till ekonomiska incitament, har våra bönder uppnått en utsläppsminskning på 9,9 procent per kilo mjölk sedan 2020”.
Men de operativa utsläpp som Bjarke Kamstrup refererar till utgör en mycket liten del av företagets totala utsläpp. Till ”operativa utsläpp” hör bara företagets egna utsläpp, som uppstår vid exempelvis transporter, tillverkning och lagerlokaler (det som kallas scope 1 och 2). Enligt Arlas egna årsredovisning för 2025 utgör dessa delar bara 2 procent av bolagets totala utsläpp. 98 procent kommer istället från de utsläpp som kan kopplas till de inköpta produkterna (scope 3), det vill säga framförallt från den inköpta mjölken. Med andra ord står minskningen av de operativa utsläppen för mindre än 1 procent av företagets totala utsläpp.
Farm ahead som Kamstrup hänvisar till är ett övergripande program för att utveckla mjölkböndernas arbete i mer hållbar riktning. Här ingår bland annat det pilotprojekt som forskarna lyfter i studien. Syre har ännu inte fått svar på frågan om företaget ämnar skala upp detta pilotprojekt.
Vill inte kommentera
Tittar man istället på de siffror som Arla inte lyfter, scope 3, så visar årsredovisningen att utsläppen har gått från 24,3 miljoner ton år 2023 till 24,5 miljoner ton år 2025. När Syre frågar Arla om dessa siffror så får vi bara ett mailsvar från pressavdelningen:
”Inom scope 3 har vi minskat utsläppen per kilo mjölk med ungefär 10 procent sedan basåret 2020, men till följd av en kraftigt högre mjölkinvägning förra året ökade utsläppen något i absoluta tal.”
Någon ytterligare kommentar vill företaget inte ge, förutom att man inte delar slutsatserna i forskningsstudien.
Arla Foods totala verksamhet i samtliga länder släppte enligt den senaste årsrapporten ut 25 miljoner ton koldioxidekvivalenter förra året. Det är lite mer än halva Sveriges årliga utsläpp.
Tidigare kritik
Jennifer Jacquet, professor i miljövetenskap och policy vid University of Miami och en av författarna till studien, säger till Time att den här typen av missvisande påståenden som företagen gör är viktiga att uppmärksamma.
– Det påverkar hur konsumenterna ser deras produkter, säger Jacquet och fortsätter:
– Det påverkar vad politiker anser att de behöver göra för att reglera – om de tror att företagen redan löser problemet, kan de vara mindre angelägna om att reglera industrierna.
Arla har även vid andra tillfällen fått kritik från olika håll för att grönmåla sin verksamhet. För ett år sedan anmälde Greenpeace Arla både till Konsumentverket och Konsumentombudsmannen för vad de menar var en missvisande reklamkampanj samt till Finansinspektionen och Nämnden för svensk redovisningstillsyn för vilseledande framställning av siffror i årsredovisningen 2024. Arla hade i den redovisningen forsatt med att mäta sina utsläppssiffror mot år 2015 som basår, trots att man ändrat beräkningsmetod mellan 2015 och 2016, och utsläppsminskningarna därför blev större på pappret än i verkligheten.
Även år 2021 hamnade Arla i rampljuset, när Konsumentombudsmannen drog företaget inför Patent- och marknadsdomstolen för en kampanj där man påstod att deras ekomjölk skulle ge nettonollutsläpp.
