Klimatrisker tonas medvetet ned i valdebatten, enligt klimatforskaren Johan Rockström.
– Därmed tillåts diskussionen handla om huruvida vi ska ligga på låg ambitionsnivå eller till och med minska takten på omställningen ytterligare.
Nu vill han att staten ska driva en vetenskapligt grundad informationsinsats om klimatkrisen.
Sveriges utsläpp är nettonegativa. Sverige har låga per capita-utsläpp. Det spelar ingen roll vad Sverige gör. Att gå före i omställningen skadar vår ekonomi. Det finns ingen klimatkris.
Det är fem exempel på missinformation om klimatet, som enligt klimatforskaren Johan Rockström präglar valdebatten. I en debattartikel i Dagens industri bemöter han missuppfattningarna (se faktaruta).
Han utvecklar sitt resonemang i ett mejl till Syre.
– En demokrati fungerar inte om den grundläggande basfaktan som utgör förutsättningarna för samhälllets utveckling snedvrids eller inte finns tillgänglig.
Johan Rockström
Johan Rockström är professor i jordsystemsvetenskap vid Universitetet i Potsdam, medgrundare av Stockholm resilience centre vid Stockholms universitet och chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning. Han hör till världens mest 100 mest citerade klimatforskare enligt brittiska klimatsajten Carbon brief.
”Bäst räcker inte”
Johan Rockström formulerar den lägesbild som han menar saknas i valdebatten:
– Vi befinner oss i en global klimatkris. Det är en kris, inte bara för att konsekvenserna börjar bli så allvarliga, utan också för att tiden rinner ifrån oss. Vi rör oss nu ofrånkomligt in i ”överskjutande uppvärmning”, det vill säga vi kommer överskrida 1,5-gradersgränsen inom fem till tio år. Det är oerhört allvarligt, eftersom vi riskerar att trigga ostoppbara tipp-punkter som ytterligare accelererar uppvärmning och underminerar livsförhållanden. Denna vetenskapliga information saknas inte bara i valdebatten, den tonas medvetet ner.
Vilka är de största riskerna med det du kallar missinformation om klimatet?
– Forskningen visar att vi måste öka takten i omställningen bort från fossila bränslen. I valdebatten tonas klimatriskerna ner, och därmed tillåts diskussionen handla om huruvida vi skall ligga på låg ambitionsnivå eller till och med minska takten på omställningen ytterligare. Som bäst blir tendensen att politiker slår sig för bröstet och säger att ”varför skall vi göra mer, när vi redan är bland de bästa”.
Globalt sett har svenskar högre utsläpp än genomsnittet, men inom EU hör vi till de länder som har lägst utsläpp, både om man räknar utsläpp inom landets gränser och när man tar in konsumtion som ger utsläpp utomlands.
– Problemet är att det tyvärr är sant att vi är bland de bästa. Men bäst räcker inte, eftersom även vi i Sverige går för långsamt framåt. De globala utsläppen måste minska med över fem procent per år, för att ha en chans att bromsa in uppvärmningen. Det är en takt som Sverige aldrig lyckats med, konstaterar Johan Rockström.
Statlig klimatinformation
För att allmänheten ska få tillgång till vetenskapligt förankrad, saklig information om klimatet föreslår Johan Rockström att Naturvårdsverket får i uppdrag att ta fram ett nationellt informationsprogram om klimatkrisens orsaker, konsekvenser och lösningar.
– Det behövs en nationell kommunikationskampanj där svenska myndigheter förser alla medborgare med saklig vetenskaplig information om klimatkrisen. Det är ganska otroligt att vi tar hälsokriser, som pandemin, och säkerhetskriser på så stort allvar, när det allvarligaste krisen av dom alla – den pågående globala klimatkrisen som snabbt eskalerar, inte erhåller samma kris-medvetande.
Hur ser du framför dig att informationen ska gestaltas konkret, för att nå ut till allmänheten?
– Min poäng är i första hand att påminna om att klimatkrisen är här nu, den är på riktigt, och den kommer tyvärr ofrånkomligen bli värre, innan den potentiellt blir bättre, om vi klarar omställningen, snabbt. Detta kräver ett nationellt krismedvetande. Ett litet men nödvändigt verktyg då är en ”MCF-liknande” kampanj, till exempel ”Hur hanterar vi klimatkrisen”, som en syster till ”Om krisen eller kriget kommer”.
Johan Rockström syftar på broschyren från Myndigheten för civilt försvar, som delats ut till alla landets hushåll.
Borde skolor inkluderas?
– Skolor är definitivt en hög prioritet. Men också alla hushåll, arbetsplatser, myndigheter och politiska partier.
Politiska lösningar
Naturvårdsverket ska från 1 september arbeta efter en ny instruktion från regeringen, där man inte längre ska vara pådrivande i miljöpolitiken, men däremot värna företags konkurrenskraft.
Tror du att din idé är genomförbar inom Naturvårdsverkets uppdrag?
– Vi går till val om några veckor. Denna instruktion kan förändras. Självklart har Naturvårdsverket ansvar att informera svenskarna om tillståndet på planeten, och konsekvenserna för Sverige .
Du efterfrågar ett informationsprogram om klimatkrisens orsaker, konsekvenser och lösningar. Är inte just lösningarna med nödvändighet politiska, i bemärkelsen präglade av avvägningar mellan olika intressen, och därför mindre lämpade att ha med i ett informationsunderlag?
– Självklart kommer slutsatserna – hur man agerar baserat på vetenskaplig information – att variera mellan alla människor och politiska partier. Fokus på broschyren ”Hur hanterar vi klimatkrisen” bör självfallet vara på orsaker, konsekvenser. Lösningar är ofta val som är baserade på prioriteringar, jag håller med. Men, det finns en del ”grundfakta” också här som bör inkluderas. Framförallt frågor om vad data/forskning säger om kostnaden för omställning från kol, olja och gas.
Exempel på sådana frågor skulle enligt Rockström kunna vara: Är det möjligt att överge förbränningsmotorn, och om det sker, blir det dyrare eller billigare? Hur många liv kan räddas när luften blir renare? och Vad säger den ekonomiska forskningen om svensk ekonomisk utveckling, med eller utan klimatomställning?
Fotnot: Syre har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) angående Johan Rockströms kritik och förslag, som avböjt att svara med hänvisning till tidsbrist. Syre har även sökt Moderaterna.
Fem missvisande påståenden enligt Johan Rockström
Sammanfattning av Johan Rockströms bemötande av klimatpåståenden i Dagens industri.
1: ”Sveriges utsläpp är nettonegativa”
Skogen tar upp mer koldioxid än vad fossila bränslen genererar, men att skogen kvittar bort våra utsläpp är en missuppfattning, eftersom vi både måste minska våra utsläpp och fortsätta säkra skogens koldioxidupptag.
2: ”Sverige har låga per capita-utsläpp”
Sveriges territoriella utsläpp är omkring fyra ton per person och år och det dubbla om vi räknar in det vi konsumerar som produceras utomlands. Det är lägre än de flesta EU-länder men högre än det globala genomsnittet. De globala utsläppen måste minska med minst fem procent per år under de kommande årtiondena för att världen ska nå nettonoll. Det är en takt som Sverige aldrig har uppnått.
3: ”Det spelar ingen roll vad Sverige gör”
Sverige står för cirka 0,1 procent av världens utsläpp. Men om varje land hävdade att deras utsläpp är för små för att spela roll skulle inga utsläppsminskningar ske. Om rika länder som Sverige inte anser sig ha råd eller ansvar för att lösa klimatkrisen, kommer resten av världen inte heller att göra det.
4: ”Att gå före skadar vår ekonomi”
De länder och företag som lyckas ställa om stärker sin konkurrenskraft, och svensk industri har förstått detta. Företag som Volvo, Scania, Ikea, H&M och Tetra pak har satsat strategiskt på hållbarhet.
5: ”Det finns ingen klimatkris”
EU:s klimattjänst Copernicus slår fast att Europa aldrig har utsatts för en sådan livshotande värme som under juni och juli i år. Forskning visar tydligt att de extrema väderhändelser som vi utsätts för i dag inte skulle ske utan vår inverkan. Under de senaste fyra åren har över 200 000 européer dött i förtid som följd av hettan.
