FN:s toppmöte om biologisk mångfald, COP17 i Jerevan i Armenien, har nu gått in på sin andra vecka. Inför att högnivådelen av mötet inleds på tisdag så uppmanar miljöorganisationerna världens ledare att skrida till handling och få in mer finansiering.
Efter en vecka av inledande förhandlingar står det tydligt att FN-mötet i Armenien står inför en rad utmaningar. Bland annat har den första globala översynen presenterats av hur långt världens länder har kommit i arbetet med att rädda världens biologiska mångfald. Översynen visar att inget av de 23 målen verkar kunna nås till 2030 om världens länder fortsätter på den inslagna vägen.
När ministrar från alla världens hörn samlas för högnivåmötet under tisdagen och onsdagen så är det dags att få till tuffa beslut, menar en rad miljöorganisationer. Guido Broekhoven, tillförordnad global chef för multilateral policy på WWF, säger i ett pressmeddelande att ”ministrarna måste nu omsätta den globala rapportens belägg för otillräckligt genomförande till beslut som påskyndar nationella insatser”.
– Detta måste kombineras med att det internationella finansieringsmålet – 30 miljarder amerikanska dollar per år fram till 2030 för att stötta utvecklingsländer – faktiskt uppfylls. Om vi inte förändrar de ekonomiska och finansiella systemen, och skapar vägar för de nyckelsektorer som driver förlusten av biologisk mångfald att ställa om till hållbara metoder, kommer vi inte att nå målen för 2030, tillägger han.
Behövs mer finansiering
Även svenska Naturskyddsföreningen hoppas på mer handling i de olika finansieringsmålen.
– Vi hoppas att naturtoppmötet leder till ett stärkt genomförande av de mål som redan finns, så att naturen kan börja återhämta sig. Frågan om finansiering måste nå en lösning på mötet. Det fattas väldigt mycket pengar idag, säger Ulrik Westman, enhetschef policy på internationella avdelningen Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.
Föreningen menar att det dels behövs betydligt större resurser, och att finansieringen måste vara långsiktig, rättvis och förutsägbar, samtidigt som miljöskadliga subventioner avvecklas.
Men de konkreta siffrorna ger än så länge en dyster bild av hur det faktiskt går med att få in pengar. Ett av de 23 målen är att minska världens naturskadliga subventioner med 500 miljarder dollar per år fram till 2030. Men den globala översynen visar att det till och med är svårt att identifiera exakt hur stora subventionerna är och man är långt ifrån att nå målet.
Ett annat mål är att öka finansieringen till naturinsatser med minst 200 miljarder per år, inräknat såväl inhemsk som internationell finansiering samt privat kapital. Översynen visar att finansieringen för år 2023 landade på totalt 32,7 miljarder dollar.
Inkluderat i det övergripande finansieringsmålet finns ett mål om att öronmärka 20 miljarder dollar per år (per år 2025) som internationellt bistånd från rikare till fattigare länder. Målet höjs till 30 miljarder till år 2030. Men genomgången visar att den totala summan som samlats in under åren 2020-2023 hamnar på totalt 17,7 miljarder dollar, vilket blir cirka 4,4 miljarder dollar per år i genomsnitt, rapporterar Carbon brief.
Det råder också ett stort gap mellan uppsatt mål och verklighet när det kommer till Califonden, den fond som ska mobilisera resurser från företag som använder digital genetisk information från olika arter. Det uppsatta insamlingsmålet för fonden är få in minst 1 miljard dollar per år i frivilliga bidrag, men hittills har fonden skrapat ihop 10 577 dollar, från fem företag.
”Måste sända tydlig signal”
Även Greenpeace konstaterar att det nu är dags för världsledarna att visa handlingskraft.
– COP17 har kartlagt de brister som måste åtgärdas för att 2030-målen ska förbli inom räckhåll. Länderna är överens om att det finns ett problem. Nu måste de ta vara på tillfället och gå från insikt till handling, matcha sina ambitioner med tillräcklig finansiering som styrs åt rätt håll, samt ta itu med de bakomliggande orsakerna till förlusten av biologisk mångfald. Regeringar måste sända en tydlig signal om att de är redo att omsätta ord i handling. Detta inkluderar att reformera subventioner samt skatte- och finanspolitik så att de harmonierar med skyddet av naturen och mänskliga rättigheter, säger An Lambrechts, expert på biodiversitetspolitik vid Greenpeace International, i ett pressmeddelande.
