Prenumerera

Logga in

Radar · Miljö

40 år efter Tjernobyl: Kriget skapar nya risker

Minnesceremoni.

Den 26 april är det 40 år sedan Tjernobylkatastrofen inträffade. Än idag medför olyckan ett arbete med säkerhet och övervakning, något som blivit alltmer komplext i krigstider.

Världens värsta kärnkraftsolycka, Tjernobylkatastrofen, ska inte ses som historia, säger Rafael Grossi, generaldirektör för Internationella atomenergiorganet (IAEA) i ett videomeddelande under årsdagen. 

– Idag kommer vi ihåg brandmännen, ingenjörerna och arbetarna som svarade (och arbetade med saneringen, reds. anm.) och de hundratusentals människor som förlorade sina hem och tvingades fly från sina samhällen, säger han i videon. 

Vi hedrar dessa personer bäst genom handlingar, tillade han, och sa att världssamfundet sedan Tjernobylolyckan slutit upp och samarbetat på ett tidigare otänkbart sätt för att förhindra att en liknande olycka händer igen. 

Arbetet med övervakning av strålning och utvärdering av kontaminerade områden fortsätter än idag, och i samband med Rysslands invasion av Ukraina har en ny aspekt av strålsäkerheten tillkommit. Förra året skadades det skyddsvalv som byggts över Tjernobylanläggningen av en rysk drönare. Det handlade om det yttre skyddshöljet som byggts över den äldre sarkofagen och som stod färdigt så sent som 2019.

En fullständig reparation har ännu inte gjorts, men behöver göras inom fyra år, enligt ukrainska tjänstemän och internationella experter, annars kan den enorma stålkonstruktionens 100-åriga livslängd inte längre garanteras, rapporterar The Guardian. Reparationen beräknas kosta upp till 500 miljoner euro – pengar som Ukrainas regering ännu inte har lyckats uppbåda.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj skriver i en kommentar på X att det ligger i allas intresse att skydda de två barriärer som omgärdar det instängda radioaktiva avfallet. 

”Men genom sitt krig för Ryssland återigen världen mot randen av en människoskapad katastrof – rysk-iranska ”shaheder” (drönare, reds. anm.) flyger regelbundet över kraftverket, och en av dem träffade inneslutningen förra året”, skriver Zelenskyj, och fortsätter:

”Världen får inte tillåta att denna kärnvapenterrorism fortsätter, och det bästa sättet är att tvinga Ryssland att upphöra med sina hänsynslösa attacker.”

Zelenskyj skriver vidare att ”vi minns alla som gav sina liv under efterdyningarna av denna tragedi. Må alla offer för Tjernobylkatastrofen vila i frid”.

Tjernobylolyckan

Tjernobylolyckan hände den 26 april 1986 i kärnkraftverket Tjernobyl norr om Kiev i Ukraina (dåvarande Sovjetunionen).
Flera explosioner inträffade och delar av reaktorbyggnaden totalförstördes.
Radioaktiva ämnen, främst cesium och jod spreds över stora delar av Europa.
Inom en månad hade minst 30 personer dött av strålskador. Hur många som totalt dött till följd av olyckan är svårt att uppskatta, men över tid handlar det troligtvis om tusentals. Mer är 100 000 personer fick evakueras från omgivningen och ytterligare flera 100 000 personer mottog stråldoser långt över det normala.
I Sverige upptäcktes den förhöjda radioaktiviteten först vid Forsmarksverket på morgonen den 28 april 1986.
Sedan påvisades radioaktivt nedfall på flera håll i Sverige, främst i delar av Norrland. I delar av Gävleborg tillsammans med Uppsala, Västerbotten, Västernorrland och Västmanlands län kom det högsta nedfallet av radioaktiva ämnen.
Av det radioaktiva nedfallet återstår i dag i huvudsak radioaktivt cesium-137. Detta medför inskränkningar i användningen av till exempel bär, svamp och renkött.

TT, NE och länsstyrelsen
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Till Syre >>
Till Syre >>
Till Syre >>
Till Syre >>
ANNONS