Under söndagen är det parlamentsval i Serbien. Ett val som har kommit att bli något av ett vägval: mot mer autokrati eller mot en demokratisering. Ett val mellan en studentlista utan klassiska ledare och det styrande konserva partiet SNS. Syre pratade med Serbienkännaren Vladan Lausevic om vad som står på spel och vad studentprotesterna handlar om.
Enligt opinionsundersökningarna ser det ut att kunna bli ett jämnt val mellan det styrande nationalkonservativa partiet SNS och oppositionsrörelsen som organiserat sig till partiet Studentlistan.
Det nationalkonservativa partiet SNS med Aleksandar Vučić i ledningen har styrt landet sedan 2012. Vučić har under den tiden varit såväl vice premiärminister, premiärminister och president. Så sent som i september i år avgick han som president, för att satsa på att återigen bli vald till premiärminister i parlamentsvalet. Under hans styre har Serbien gått i en alltmer autokratisk riktning, med utbredd korruption.
Och det är just korruptionen som många i landet har fått nog av. De senaste två åren har omfattande protester pågått i landet, något som utlöstes av en olycka vid tågstationen Novi Sad den 1 november 2024. Taket på stationsbyggnaden, som nyligen hade renoverats, kollapsade och dödade totalt 16 personer. Kritiker menar att det handlade om korruption och bristande tillsyn.
Det hela blev startskottet för landsomfattande protester, som pågått ända sedan dess. Så sent som i torsdags demonstrerade 150 000 personer på gatorna i Belgrad mot det styrande partiet SNS och Aleksandar Vučić.
Blev ett startskott
– Novi sad blev ett startskott i praktiken. Men det har funnits ett missnöje i Serbien innan dess, framförallt mot korruptionen. I Sverige så vill många unga vara bloggare och influerare. I Serbien så säger många istället att för att få ett jobb så måste du vara medlem i ett politiskt parti. Korruptionen är väldigt öppen jämfört med i Sverige, säger Serbienkännaren Vladan Lausevic.
Att använda sig av partiböcker är inget nytt i Serbien, tillägger Lausevic, men situationen har förvärrats under SNS styre. På samma sätt har den demokratiska utvecklingen gått tillbaka. Enligt den senaste rapporten från V-dem-institutet vid Göteborgs universitet så är Serbiens autokratisering en av de tydligaste i världen. Det startade redan 2009, men accelererade när SNS och Aleksandar Vučić tog över makten 2012. Från att ha klassats som en liberal demokrati har partiet utvecklats till att nu vara en elektoral autokrati.
– Det finns demokrati på pappret, men mycket är odemokratiskt. Redan nu finns det till exempel vittnesmål från offentligt anställda som upplever påtryckningar om att rösta på SNS, annars blir de av med sina jobb, säger Vladan Lausevic.
Det finns också anklagelser om röstköp i utsatta områden, och numera anses inte valen vara varken rättvisa eller fria, konstaterar V-dem.
Minskande pressfrihet
Även pressfriheten har minskat dramatiskt under SNS år vid makten.
– Även om det finns en mediapluralism i landet så är många medier egentligen något annat, som sprider propaganda, hat och misinformation, säger Vladan Lausevic, och tillägger att landet har gått i en riktning där det idag finns så mycket information att medborgarna till sist inte vet vad de ska tro på.
Många medier är lojala med det sittande styret.
– När SNS höll valmöte den 3 oktober så var det 46 tv-kanaler som sände det. Kanaler som annars är lokala tv-kanaler, men just den dagen blev de tillsagda att de måste vara där och livesända, säger Lausevic.
Proteströrelsen utmanar gamla mönster
Samtidigt utlovar Studentlistan något helt annat. Studentrörelsen som började som en proteströrelse har formats till en vallista där det inte finns några kandidater med tidigare politisk erfarenhet. Istället har man 250 kandidater som snarare anses som experter på olika områden och som valts ut som representanter av studentrörelsen. Överst på listan står hjärtläkaren och professorn Ilija Srdanović.
– Vi erbjuder våra medborgare det civiliserade samhällets grundläggande värden – värden som den tidigare regimen har berövat dem, men för allra sista gången, säger han till BBC.
Om studentlistan skulle vinna valet så är ett av löftena i deras 11-punktsprogram att satsa på att ”rengöra” institutionerna från korruption. Bland annat utlovas en särskild åklagarpolis som enbart ska hantera all den korruption som skett de senaste 14 åren.
– De kan också fortsätta med flera direktdemokratiska processer som de påbörjat. Det är processer som demokratiforskare funderat kring under lång tid och det kan bli en stor inspiration även för andra länder, säger Vladan Lausevic.
Han har själv skrivit om dessa processer i Tidningen Global, och kortfattat handlar det om medborgarråd, öppna samtalsprocesser och mer decentraliserade former av beslutsfattning.
Givetvis kan det finnas risker även om en sådan rörelse får makten och eventuellt korrumperas av den.
– Men saken är den att det inte är något parti i traditionell mening. Rörelsen är uppdelad i många mindre delar, föreningar och cirklar. Om en blir korrumperad så sprider det sig inte på det sättet.
Rekordmånga vill utlandsrösta
Hur valresultatet slutligen blir är svårt att förutspå. I år har rekordmånga anmält sig för att rösta från utlandet. Men det finns utmaningar för de som vill göra det.
– I Kanada måste till exempel de som bor i Vancouver resa över 3000 kilometer till Toronto för att få rösta. I Sverige måste de som bor i till exempel Göteborg åka till Malmö eller Stockholm.
Dessutom har det beslutats att all röstning i hela världen ska ske på exakt samma tid som vallokalerna i Serbien är öppna, oavsett tidszon. Det innebär till exempel att vallokalen i New York öppnar klockan 01 på natten, och den i Chicago klockan 00.
– Det finns serbiska medborgare där som bestämt sig för att komma till vallokalerna i pyjamas, som en form av protest, säger Vladan Lausevic.
