”Vi måste sluta skrämma bort människor från Sverige”

Migration är en avgörande fråga för Timbros chefsekonom Fredrik Kopsch, och i dag ser han inget parti på högersidan som han kan sympatisera med. Troligen lägger han sin röst på Miljöpartiet i nästa val, men betonar att det inte är han själv som ändrat sig.

– Högern brukade vara som jag. Jag har byggt mina principer på en liberal ideologi och den säger bland annat att staten inte ska lägga sig i hur människor vill leva sina liv. Det gäller på alla områden, men det är få områden där det blir så tydligt som det blir på migrationsområdet.

Han beskriver sig som libertarian och säger att han har mött likasinnade inom Miljöpartiet – personer som vill maximera individens frihet och begränsa statens makt. Så länge du inte skadar någon annan ska du få leva som du vill. Det inkluderar rätten att röra sig fritt över världen, en fråga Fredrik Kopsch reflekterat mycket över, både ur ett ekonomiskt och moraliskt perspektiv.

Liberalismen större än sina partier

Men dagens politiker är generellt sett inga ideologer, menar han.

– Visst finns det en ideologisk grund, men den övertygelsen är inte alltid stark. I stället blir många politiker karriärister. Man vill göra det så bra som möjligt för sig själv, få fina positioner. Man vill också att det ska gå bra för det egna partiet – och i någon mån för landet.

Det vi nu ser i Liberalerna är en följd av ett sådant strategiskt beteende.

– De är förstås desperata. Om de inte löser det här riskerar de att aldrig mer få några positioner i rikspolitiken.

Men även om den politiska riktningen just nu inte är särskilt liberal är liberalismen i sig långtifrån utrotningshotad, enligt Fredrik Kopsch. Liberalismen som idé är betydligt större än de liberala partierna.

– Vi är ett av världens mest liberala länder. De flesta partier är ganska liberala. Ta till exempel Socialdemokraterna. Det finns många där som säger att de är socialister, men de är ju i stor utsträckning socialliberaler.

Fördummad debatt

För Fredrik Kopsch följer öppna gränser av en liberal grundsyn, men debatten ”fördummas” när man inte skiljer på olika typer av migration.

– Man säger att vi ska strypa invandringen, och där följer arbetskraftsinvandringen med fast det är en annan sak. Det är tydligt att om svenska företag ska kunna växa så måste företagen kunna anställa rätt kompetens. 

Ett problem är att konsekvenserna av begränsningarna är otydliga, menar han, eftersom man inte ser alla de företag som aldrig startade eller kunde ha vuxit sig större. 

Det vanligt förekommande argumentet att vi har hundratusentals människor som går arbetslösa samtidigt som jobben går till arbetskraftsinvandrare är ett ”nonsensargument”, enligt Fredrik Kopsch. Om arbetskraften fanns skulle företagen hellre anställa personer i Sverige. Hela utgångspunkten om ett nollsummespel är också problematisk, menar han. Det finns inte ett visst antal jobb för politiker att fördela, om en person börjar arbeta kommer istället fler jobb att genereras. 

– När det kommer en grupp med lägre kompetens in på arbetsmarknaden är det sannolika att den inhemska kompetensen relativt sett blir mer värdefull, och behövs för att träna upp den nya kompetensen.

Alla som arbetar driver också upp konsumtionen.

– Får jag ett jobb får jag en högre inkomst och kan konsumera mer. När jag äter på restaurang skapar det jobb för någon som står i köket och lagar maten. Det skapar jobb för någon som diskar och någon som serverar. Ekonomin är dynamisk och inte statisk. 

Fördelarna överväger

Fredrik Kopsch menar att vi behöver en sundare syn på migration där vi också är ärliga med att det finns problem. En snabb och omfattande migration, som 2015, skapar utmaningar – särskilt i ett samhälle med en högspecialiserad arbetsmarknad.

– Har man en jättestor migration som vi hade under 2015 så vet vi att antalet människor i utanförskap kommer att öka. Det är ofrånkomligt om vi välkomnar hit människor från länder med låg utbildningsnivå. De kommer inte att få jobb.

När det gäller arbetskraftsinvandringen finns inga kopplingar till utanförskap eller ökad kriminalitet enligt Fredrik Kopsch. Men med annan stor invandring kan kriminaliteten öka, åtminstone tillfälligt. 

– Men det där är problem som kan lösas. Fördelarna med migration överväger vida nackdelarna. Man måste fokusera mer på helheten istället för till exempel radikal islamisering som är en marginell företeelse. Eller bidragstagande och kriminalitet. Det finns två miljoner människor i Sverige med utländsk bakgrund och det är en jätteliten andel av dem som begår brott.

Så här såg borgerligheten på saken tidigare, menar Fredrik Kopsch. Politiken skulle förbättra individernas möjligheter, och det fanns en insikt om att invandring ökar tillväxten och möter problemen med fallande befolkningstal.

Röra sig fritt

Fredrik Kopsch har varit ”migrationspositiv” länge, åtminstone hela sitt vuxna liv, och han nämner några erfarenheter som haft betydelse. I boken Utvisad beskriver han möten med människor som tagit sig till Sverige, bland annat en händelse från studietiden då fick han frågan om att gömma en ung man från Bangladesh som riskerade att utvisas – men tackade nej. Beslutet har lämnat en känsla av moralisk skuld.

– Det har grämt mig sen dess, att jag tackade nej till att hjälpa en människa som behövde hjälp.

En annan sak är att han fäster stort värde i att få röra sig tämligen fritt i världen.

– Jag är född i Sverige, ett land med stor fri rörlighet. Jag flyttade till Spanien när jag var 20 och skulle bo där en termin, men det var trevligt att bo i Barcelona så jag stannade i två år. Jag är född 1982 och har inte riktigt upplevt den där stängda världen som Sverige var innan. Det är en otrolig välståndsökning att vi får röra oss fritt. 

Varför tror du att så många unga idag väljer partier som vill begränsa den fria rörligheten?

– Det kan finnas en förklaring i att jag har ändå minnen av det mer stängda Sverige. När jag växte upp fanns det två olika sorters flingpaket, barnprogrammet var kvart över sex och då fick man titta på tjeckoslovakisk dockteater. Det var ett kulturellt fattigt land. Så jag har minnen av att det kan vara på ett annat sätt, medan de som är födda senare bara levt i den här öppna världen. 

Pendeln kan svänga

Han tror att det finns en risk att de friheter som till exempel EU ger börjar tas för givna. Det är svårt att förklara sådana värden för människor.

– Det tycker jag är kämpigt överhuvudtaget med opinionsbildning. Det räcker inte med fakta, man måste skapa en känsla. Det har till exempel tonårsutvisningarna visat. Människor känner att så här kan det verkligen inte vara, det är bisarrt.

Håller pendeln på att svänga när det gäller migrationsfrågan?

– Jag hoppas det. Jag är inte säker på hur debatten svängt från 2015. Om det var så att opinionen svängde och politikerna följde efter eller om politikerna drev opinionen i en viss riktning. Jag tror kanske att det var en växelverkan, men att politikerna haft en ganska stor roll i att driva opinionen i en mer migrationsnegativ riktning.

Han menar att politikerna ”skjutit över målet” och felaktigt antagit att människor inte vill ha invandring alls.

– Nu driver man mot noll. Jag tror att 10 000 flyktingar per år inte hade spelat så stor roll.

2015 pratades det mycket om risken för ”systemkollaps”, Fredrik Kopsch menar att det var överdrivet. 

– 2015, när vi tog emot 163 000 människor gjorde staten ett budgetöverskott på 22 miljarder. Vi hade råd, sen kanske vi inte ville, men det är en annan fråga. Då är det inte systemkollaps, utan en preferens för omfördelning. 

Fredrik Kopsch tror att det mer handlade om oro för bristande kontroll. 

– Så sent som åtta månader in på 2015 så var prognosen att 2015 kommer bli mildare än 2014. Sen peakade det i oktober-november med 10 000 människor i veckan. Det blev för mycket för människor att hantera.

Problematisk asylrätt

I sin bok beskriver han hur berättelsen om migration förändrades från 2015, i takt med det nya politiken. Han tror också att människor reagerade på att migrationen plötsligt kom nära.

Han minns själv hur han på en resa från Lund hamnade på ett tåg där nästan alla andra resenärer var flyktingar. Det var inget dramatiskt, menar han, men allt blev påtagligt.

– Det blev så synligt i stadsbilden. Människor vänder sig oftare emot företeelser som man ser, som Foodoracykelbud. Annars hade man inte brytt sig.

Så du menar att det handlade om någon slags panikreaktion som sedan blev svår att backa ifrån?

– Ja, och där tror jag nu att det kan komma en vändpunkt. Folk vill ha en stram migrationspolitik i betydelsen att det ska komma färre människor under en period för att vi ska klara integrationen. Men folk vill inte slänga ut integrerade invandrare som arbetar och bidrar till välfärden. Den här reaktionen hos allmänheten tror jag har förvånat politikerna.

När det gäller asylrätten tycker Fredrik Kopsch att den är problematisk. Den innebär att en person som uppfyller kriterierna för att vara flykting har rätt att få sin asylansökan prövad, och att den som har skyddsskäl ska få stanna.

– Det är en fin tanke men det är också uppenbart att den drivit fram att den rikare delen av världen, framförallt Europa, med alla medel försöker hindra människor från att komma hit. Vi betalar Marocko för att riva flyktingläger och vårt egna Frontex skrämmer tillbaks flyktingar i gummibåtar på Medelhavet. Konsekvensen är att tiotusentals människor förlorat livet.

Ett system med kvotflyktingar vore bättre, menar han, eftersom det ger länder kontroll över hur många flyktingar som tas emot. Invändningen att det skulle kunna innebära att människor tvingas tillbaka till livsfarliga situationer bemöter han med att vi samtidigt ska se till att det finns flyktingläger, där humanitärt bistånd säkerställer en någorlunda levnadsstandard.

På det här viset skulle människor hindras från att dö på vägen hit men det skulle också kunna stoppa bakslag där invandringen stryps helt. 

Viktig princip

Mest problematiskt är begränsningarna för arbetskraftsinvandringen menar han, men han är också mycket kritisk till den nuvarande ovissheten kring vilka som ska få stanna i Sverige.

– Det finns en artskillnad mellan att driva en stram migrationspolitik som innebär att det inte ska komma hit så många människor som aldrig har varit i Sverige, och att utvisa människor som har byggt sina liv här. Och nu gör vi det senare. Det tror jag är en illegitim politik som saknar väljarnas stöd.

Att riva upp permanenta uppehållstillstånd, som Sverigedemokraterna vill, skulle allvarligt urholka tilltron till institutionerna, menar han.

– Då frångår man en princip som vi har haft, att myndighetsbeslut gäller. Och den principen är för mig som liberal jätteviktig, för det innebär att staten inte har vilken makt som helst över oss. De kan inte komma idag och säga att den här doktorsexamen du avlade för 13 år sedan, den gäller inte längre. Jag har bevisat att jag klarade mig igenom den utbildningen. Det ska gälla.