Fler arter än tidigare rödlistas i årets bedömning från SLU Artdatabanken som släpptes i dag. Fjällugglan och tornugglan betraktas nu som utdöda i Sverige, medan älg, sädesärla, sill och lax är nära hotade.
– Väldigt oroväckande, säger Inger Melander, fiskeexpert på WWF, som vill se politiska krafttag mot fisket.
Vart femte år gör SLU Artdatabanken en bedömning av risken för att olika djur, växter, svampar och alger försvinner från vårt land. Rödlistan omfattar arter som bedöms efter hotnivå i olika kategorier, medan livskraftiga arter inte hamnar på listan.
I den nya bedömningen landade 23 procent av de drygt 23 000 undersökta arterna på rödlistade, vilket är en högre andel än tidigare. De största hotbilderna är skogsbruket som leder till ett mindre varierat skogslandskap, och det storskaliga jordbruket, men även klimatförändringar.
Bland fåglar blev hela 45 procent av arterna rödlistade.
– Utöver tornuggla och fjälluggla som bedöms som nationellt utdöd är prognosen mycket dyster för fältpiplärka. Med bara en handfull häckningar under de senaste åren är risken stor att den har försvunnit inför Rödlista 2030, säger Mikael Svensson, ansvarig för rödlistning av fåglar i en kommentar.
Bland de nya arterna på rödlistan finns orkidéerna Adam och Eva, örten gullpudra, sädesärla, ladusvala, iller och älg, som alla klassas som nära hotade. Det gör även Sveriges minsta sälart, vikaren, liksom bälthavstumlaren, som Syre tidigare skrivit om.
”Sorgligt och tragiskt”
Av fiskarna är 32 procent rödlistade och 15 nya arter har placerats på rödlistan, bland dem blåmussla, sill, lax och öring. Torsken går från att klassas som sårbar till starkt hotad, och havskatten från nära hotad till akut hotad.
– Det är en väldigt stor representation av matfiskar och det är väldigt oroväckande, säger Inger Melander, havs- och fiskeexpert på WWF.
Att fler fiskar hamnar på rödlistan beror bland annat på habitatförlust, ökad näringsbelastning och klimatförändringar, men allra främst på fiske, enligt Inger Melander.
– Jag tycker det är sorgligt och tragiskt, för vi har bra lagstiftning men det saknas politisk vilja för att få på plats en effektiv och stark förvaltning av fisket. Man stirrar sig blind på kortsiktiga ekonomiska vinster utan att ta hänsyn till den långsiktiga påverkan där fiskart på fiskart försvinner eller hamnar i ett skick där vi inte kan bedriva fiske på dem. Överfisket urholkar våra hav och hotar den ekologiska balansen, vilket lämnar både haven, fisket och framtida generationer i fara.
Politikers ansvar
Inger Melander lyfter som exempel det aktuella remissförslaget om att införa ett undantag från det nya bottentrålningsförbudet i marina skyddade områden, vilket skulle möjliggöra fortsatt fiske efter nordhavsräka.
– Då blir ju förbudet tandlöst.
Bland åtgärderna hon skulle vilja se finns kraftigt minskat fiske, mer kontroll och övervakning av fisket, och stärkt marint skydd.
Borde konsumenter sluta äta de nya arterna på rödlistan?
– Om man vill äta fisk är mitt råd att använda WWF Fiskguiden där det till exempel finns sill från ett mer hållbart fiske som många vill ha nu till påsk. När det gäller lax ska man till exempel hålla sig borta från den viltfångade, och äta den som odlats uppe på land i slutna system. Som person kan man göra det här valen om man vill, men det är ännu viktigare att de som förvaltar fisket och de som fattar besluten tar sitt ansvar.
Brukar rödlistning ha någon påverkan på fisket, eller vad har den egentligen för betydelse?
– Det beror på vem som sitter vid makten. Just nu har vi en landsbygdsminister som tycker det är okej att bedriva fiske på en akut hotad art, ålen, med hänvisning till kulturarv och traditioner. Det är jättesorgligt, säger Inger Melander.
Även den politiska oppositionen lägger ansvaret på regeringen när det gäller den negativa utvecklingen i årets rödlista.
– Regeringens politik accelererar förlusten av biologisk mångfald, när vi tvärtom behöver omfattande och snabba åtgärder för ett hållbart brukande, mer skydd och restaurering av natur – inte mindre. Regeringen går dessutom fram med nya förslag för att ytterligare försämra artskyddet, försvaga miljöskyddet i skogen, och slippa undan miljöanpassning av vattenkraften. Det är skandal, säger Rebecka Le Moine (MP), talesperson för biologisk mångfald i en kommentar.
Havsörn lämnar listan
Drygt 300 av de 23 000 bedömda arterna har fått lämna rödlistan. Bland de djur som till följd av framgångsrika naturvårdsåtgärder får lämna rödlistan hittas havsörnen, långbensgrodan och uttern.
– Åtgärder som inleddes på sextio- och sjuttiotalet har nu till slut lett till att utter kan klassas som livskraftig, säger Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig för däggdjur på SLU Artdatabanken i en kommentar.
Syre har sökt landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).
Så funkar rödlistan
Rödlistan är en sammanställning av enskilda arters risk att dö ut från landet, och ger en överblick över arternas tillstånd. Bedömningarna görs utifrån kriterier utvecklade av internationella naturvårdsunionen (IUCN), som omfattar skattningar av populationsstorlek, förekomstarea, utbredning och trender och fokuserar på förändringar som nyligen skett, sker just nu, eller förväntas ske.
Rödlistning av en art är oberoende av om det finns speciella bevarandeskäl eller om arten i fråga omfattas av lagstiftning, konventioner eller affektionsvärden.
SLU
