Prenumerera

Logga in

Energi · Kan själv

Inte bara geggamoja – nu gör leran comeback

Lera

Lera är ett av mänsklighetens äldsta byggmaterial, men har fallit i glömska i modern tid. För den som söker ett byggande med fokus på hållbarhet, giftfria material och cirkulärt tänkande kan den mångsidiga leran vara svaret.

Urgammalt material

Lera är en finkornig jordart som består av mycket små mineralpartiklar som är mindre än 0,002 millimeter. Att de är så små gör att leran får sina speciella egenskaper: den blir plastisk och formbar när den blandas med vatten och hårdnar när den torkar. Den är dessutom ofta lokalt tillgänglig, återbrukbar, håller värme, diffusionsöppen (släpper igenom vattenånga) och kräver minimalt med energi för att bearbetas.

Här är några tips på hur leran kan användas som byggmaterial eller inom byggnadsvård:

Adobe – lerblock

Lertegel och lerblock, även kallat adobe, är en teknik där lera blandas med sand, vatten och ofta fibrer som halm eller djurhår för att öka hållbarheten och minska sprickbildning. Massan formas till block som får torka. När blocken är klara muras de med lerbruk, vilket ger homogena väggar utan hårda cementfogar. I svenskt klimat krävs dock anpassningar, som att låta väggarna vila på en vattensäkrad grund och ha generösa takutsprång som skyddar mot slagregn. Invändigt kan väggarna lämnas synliga eller putsas med finare ler- eller kalkputs för att få en renare yta.

Cob – mackelering

Cob, eller mackelering, skapas genom att blanda lera, sand och halm. Ibland används även häst- och kogödsel. Den skiljer sig från adobetekniken genom att man inte tillverkar block i förväg, utan bygger direkt med den fuktiga blandningen. Den kan läggas som “limpor” eller formas för hand lager för lager. En annan metod är att smeta på blandningen på andra material som vävda väggar av kvistar och grenar. Tekniken passar bättre för mindre byggnader men kan också användas inomhus för att skapa mer organiska hem med rundade hörn, nischer, inbyggda hyllor eller sittbänkar.

Nackdelen är att byggprocessen är tidskrävande och väderberoende. Varje lager måste sätta sig innan nästa appliceras. Mackelering är på samma sätt som adobe känslig för direkt snö och regn och måste skyddas av tak.

Lerklining

Lerklining används ofta i äldre timmerhus där man vill täta stockarna för att få bort drag och förbättra energieffektivitet utan att förstöra husets ursprungliga karaktär. Traditionellt appliceras leran på ett underlag av lerstickor eller vassmattor som ger fäste åt bruket. Leran fungerar också som fuktbuffert, det vill säga, när luftfuktigheten stiger absorberar materialet fukt, och när luften blir torrare avges den igen. Det här gör att inomhusklimatet blir mer hälsosamt. Ytan kan målas med diffusionsöppna färger som limfärg eller lerfärg, vilket bevarar väggens ”andningsförmåga”.

Lerklining i timmerstuga. Foto: Valdemar Möller

Lera på oväntade ställen

Att använda lera i våtrum låter som mindre genomtänkt, men fungerar bra förutsatt att det görs på rätt sätt. I ett badrum kan lera fungera som en fuktbuffrande och hållbar lösning, särskilt i äldre hus som behöver andas. Lera har låg fuktkvot och kan absorbera fukten vilket minskar mögelrisk. För väggarna kan man putsa med en blandning av lera, halm och stenmjöl. Ytan behandlas med linolja för att bli vattenavvisande.

Förberedelse av marken för ett lerbaserat jordgolv. Foto: Hajarah Nalwadda/AP/TT

Varför inte skapa ett stampat lergolv? Det låter som något medeltida, men ett lergolv som har behandlats med exempelvis linolja eller vax kan bli mycket starkt och vattenavvisande. Lergolvet är både ljuddämpande och ger värmelagrande massa och kan användas i kombination med golvvärme.

Slamma kakelugnen

Att slamma en kakelugn innebär att man fyller och tätar sprickor i fogarna med lerbruk. Använd aldrig cement utan använd ett eldfast lerbruk. Det går också att ta vanlig lera man hittar på tomten. Gör så här:

  1. Förbered ytan genom att borsta bort löst material och damm från sprickor och fogar. Fukta området lätt med en pensel och vatten så att det torra underlaget inte suger upp fukten från bruket för snabbt.
  2. Blanda bruket, exempelvis eldfast lera med fin sand i förhållandet cirka 1:2. Tillsätt vatten lite i taget tills massan liknar tjock yoghurt. Bruket ska hålla formen men inte vara torrt och smuligt.
  3. Applicera och pressa in bruket i sprickor och fogar med en fogslev eller fingret. Arbeta in det ordentligt så att inga luftfickor bildas. Stryk av överflödigt material och jämna till ytan till exempel med en scotch bright. Låt det torka långsamt i rumstemperatur i minst ett till två dygn.
  4. Elda försiktigt första gången och öka stegvis brasorna. Efter de första eldningarna kan mindre sprickor uppstå igen då materialet rör sig. Det är normalt. Fyll på med nytt bruk där det behövs och upprepa torkning och proveldning. Viktigast är att fogarna är täta, det kan vara svårt att få lerputsen att fästa en längre tid på de eldfasta stenarna.

Lerputs – kanske vanligaste användningen

Det vanligaste sättet att använda lera i byggsammanhang i dag är förmodligen på innerväggar. Lerputsen kan appliceras i flera lager direkt på underlag av gips, tegel, betong eller trä. Ytan kan lämnas slät eller strukturerad och färgsättas med naturliga pigment i ett brett spektrum av jordfärger. Till skillnad från konventionell gipsputs innehåller lerputs inga kemiska tillsatser vilket gör den lämplig för allergivänliga och ekologiska hem.

Framtidens byggmaterial?

Lera finns i överflöd och kan minska kostnaderna för att bygga hus. Redan nu testar man att 3D-printa hus med olika typer av lera- och cementblandningar.

Leran kan även göras väldigt torr och porös vilket gör att den absorbera och minska ljud. Här kan den formas som mönstrade akustikpaneler för kontor, skolor och andra ljudutsatta miljöer.

Lera kan fungera både som värmelagrande och avkylande material. I varmare klimat kan lerväggar kombineras med ventilationslösningar där luft kyls när den passerar genom fuktiga lerstrukturer utifrån liknande principer i traditionella “vindfångartorn”. I Iran kallades dessa för badgir och användes för naturlig ventilation och passiv kylning av byggnader.

Halmhus med lerputs

I halmbalshus staplas balar som byggblock inom en trästomme eller som bärande väggar i sig själva. Här jobbar den organiska och återvinningsbara materialen ihop. Halmens främsta funktion är isolering, medan leran appliceras som puts i flera lager för att skydda och stabilisera konstruktionen. Den färdiga väggen kombinerar mycket låg värmeförlust med god fuktreglering. Dessutom ger lerputsen ett effektivt brandskydd, då den kapslar in halmen och förhindrar syretillförsel vid brand. Det har gjorts försök med att bygga halmbalshus även i Sverige med goda resultat.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Till Syre >>
Till Syre >>
Till Syre >>
Till Syre >>
ANNONS