Att kritisera Palestinarörelsen för att man gör jämförelser med Förintelsen är att förskjuta debattens fokus från den humanitära katastrofen i Gaza och den etniska rensningen på Västbanken. ”Ingen i vårt rörelse påstår att Gaza är Auschwitz. Men Förintelsen är en universell varning för vad som kan ske när människor avhumaniseras”, skriver Dror Feiler, talesperson för JIPF (Judar för Israelisk-Palestinsk fred).
DEBATT. Den svenska Israeldebatten, nu senast i Aftonbladet, följer numera ett närmast mekaniskt mönster (Daniel Schatz skriver i Aftonbladet bland annat om en skylt i ett demonstrationståg där ordet Gaza har en utformning som påminner om den ökända skylten ”Arbeit Macht Frei” vid förintelselägret Auschwitz och hur det får honom att må illa (reds. anm.)). Så snart nya uppgifter om Israels agerande väcker internationell uppmärksamhet – från bombningar och svält till uppmärksammade fall som läkaren Husam Abu Safiyas administrativa frihetsberövande och tortyr – förskjuts debattens fokus. Inte till de dokumenterade övergreppen, utan till dem som protesterar mot dem.
Än en gång görs ett försök att misskreditera solidaritetsrörelsen med Palestina genom att låta användning av en historisk symbol i en manifestation representera miljontals människor världen över. Samtidigt försvinner den verkliga frågan: den humanitära katastrofen i Gaza och den fortgående etniska rensningen på Västbanken.
Skribenten menar att gränsen för vad som tolereras har förskjutits. Där har han rätt – men inte på det sätt han själv tror.
Den verkliga gränsförskjutningen är att massdödande av civila, svält som vapen och förstörelsen av ett helt samhälle har blivit så normaliserade att hundratals spaltrader kan ägnas åt en mask och en armbindel, medan orsaken till de återkommande protesterna nästan helt utelämnas.
Ingen seriös människa inom Palestinasolidariteten förnekar Förintelsen eller den europeiska antisemitismens historia. Just därför bör Förintelsen inte användas som ett retoriskt skydd för en stat vars agerande granskas av internationella domstolar och människorättsorganisationer med anledning av misstänkta folkrättsbrott och misstankar om folkmord.
Artikeln påstår sig handla om antisemitism, men handlar i praktiken om kritik av Israels regering. Den gestalt som beskrivs föreställde Benjamin Netanyahu – inte ”juden”. Att automatiskt översätta kritik av Israels regering till ett angrepp på världens judar är just den sammanblandning som länge har förgiftat debatten. Den utgår dessutom från den felaktiga premissen att staten Israel representerar världens judar – människor som varken företräds av den israeliska regeringen eller nödvändigtvis identifierar sig med dess politik.
Ingen i vår rörelse påstår att Gaza är Auschwitz. Historien upprepar sig inte mekaniskt. Men Förintelsen är också en universell varning för vad som kan ske när människor avhumaniseras, spärras in, svälts ut och dödas medan omvärlden ser på. Historiska paralleller kan diskuteras och kritiseras. Att automatiskt avfärda dem som antisemitism urholkar däremot själva begreppet antisemitism.
Mest avslöjande är ändå allt som utelämnas: svälten, bosättarvåldet på Västbanken och att ett växande antal internationella jurister, FN-experter, människorättsorganisationer och även israeliska forskare använder folkrättens allvarligaste begrepp för att beskriva utvecklingen.
I stället riktas blicken mot demonstranterna – och därefter mot polisen. Skribenten uppmanar polis och åklagare att ”pröva lagstiftningens gränser”. Därmed lämnar han den offentliga debatten och öppnar för att rättsväsendet ska användas mot politiska protester. Det är en betydligt allvarligare gränsförskjutning än någon historisk symbol. När staten uppmanas ingripa mot lagliga demonstrationer därför att deras budskap är obekvämt förskjuts samtidigt gränserna för demonstrationsfriheten, yttrandefriheten och den öppna demokratiska debatten.
Jag försvarar inte varje symbol eller varje uttryck i en rörelse med hundratusentals deltagare. Övertramp förekommer i alla folkrörelser. Men att reducera en hel internationell solidaritetsrörelse till enskilda inslag är inte seriös journalistik.
Rörelsens budskap har från första dagen varit tydligt: stoppa dödandet i Gaza, stoppa den etniska rensningen på Västbanken och försvara folkrätten.
Det är just den diskussionen som gång på gång undviks av Israels apologeter i Sverige och i världen.
